Begrepp och definitioner

Bostad

Med bostad, dvs. bostadslägenhet avses en helhet som är avsedd för åretruntboende och som består av ett eller flera bostadsrum och som är utrustad med kök, kokvrå eller kokutrymme. En bostad bör ha en lägenhetsyta på minst 7 m2. Varje bostad skall ha en egen direkt ingång. Som ingång räknas också en separat ytterveranda (farstu) i t.ex. ett egnahemshus. Om inträde till bostaden förutsätter passage via utrymmen som egentligen hör till en annan bostadslägenhet, anses den förstnämnda inte utgöra en separat bostadslägenhet, utan de två helheterna bildar en enda bostadslägenhet.

Bostadsbyggnad

Byggnader som avsetts för boende och där minst hälften av våningsytan är bostadsyta (Byggnadsklassificering).

Byggnad

Med byggnad avses en fast, fristående konstruktion med egen ingång som är uppförd på den plats där den är belägen, och som innefattar ett för olika funktioner avsett övertäckt utrymme som i allmänhet avgränsas av ytterväggar eller andra väggar som avskiljer det från andra konstruktioner (byggnader).

Bergrum eller andra underjordiska utrymmen, vars inneryta huvudsakligen består av bergvägg eller motsvarande och/eller utrymmen som inte omfattar konstruktioner som är jämförbara med innerkonstruktionerna i egentliga husbyggnader - t.ex. underjordiska oljecisterner - räknas inte som byggnader.

Skjul av lätt konstruktion, kiosker o.d. som inte innefattar utrymmen som avgränsas av slutna väggar, samt husvagnar, fartyg o.d. anses inte heller utgöra byggnader.

Statistiken över byggnadsbeståndet omfattar inte

  • fritidshus
  • byggnader för vätskeupplag
  • byggnader som enbart används inom lantbruksproduktion
  • bastubyggnader i anslutning till bostadsbyggnader
  • ekonomibyggnader i anslutning till bostadsbyggnader
  • byggnader som i sin helhet är i andra länders ambassaders bruk
  • försvarsmaktens byggnader
  • skyddsrum
utom då byggnaderna är bebodda eller då de omfattar verksamhetslokaler.

Uppgifterna om byggnadsbeståndet har erhållits ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem.

Byggnadens användningssyfte

Byggnadens användningssyfte bestäms i enlighet med det ändamål för vilket största delen av byggnadens våningsyta används. Huvudgrupperna i byggnadsklassificeringen är

  • bostadsbyggnader
  • affärsbyggnader
  • kontorsbyggnader
  • trafikbyggnader
  • vårdbyggnader
  • byggnader för samlingslokaler
  • undervisningsbyggnader
  • industribyggnader
  • lagerbyggnader
  • byggnader för brand- och räddningsväsendet
  • övriga byggnader.

Byggnadsklassificeringen presenteras i Statistikcentralens handbok Byggnadsklassificering 1994.

Alla klasser i byggnadsklassificeringen har inte tagits med i Statistikcentralens byggnadsbestånd.

Byggnadens volym

Byggnadens volym beräknas enligt Finlands standardiseringsförbunds standard SFS 2460, RT 120.12.

Byggnadsmaterial

Med byggnadsmaterial avses det material som byggnadens bärande konstruktion i huvudsak är gjorda av. Klassificeringen är följande:

  • betong, lättbetong
  • tegel
  • stål
  • trä
  • annat, okänt

Hustyp

Bostäder indelas enligt hustyp på följande sätt:

  • fristående småhus: bostadshus med 1-2 bostäder, parhus samt med småhus jämförbara fristående bostadsbyggnader (t.ex. fritidsbostäder med stadigvarande boende).
  • rad- och kedjehus: bostadsbyggnader som består av minst tre sammanbyggda småhus
  • flervåningsbostadshus: hus med minst tre bostäder, där minst två bostäder finns ovanpå varandra i det fall att huset inte kan föras till någon av de föregående klasserna
  • annan byggnad: också byggnader av okänd hustyp.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Byggnads- och bostadsproduktion [e-publikation].
ISSN=1798-9582. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 29.4.2017].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ras/kas_sv.html

Dela