Publicerad: 27.9.2019

Den offentliga sektorns finansiella ställning försvagages med 0,2 miljarder euro

Den offentliga sektorns konsoliderade totalinkomster ökade med 0,7 miljarder under andra kvartalet 2019 jämfört med motsvarande kvartal året innan. De konsoliderade totalutgifterna ökade med 1,0 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan. Den offentliga sektorns nettoutlåning som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, minskade med 0,2 miljarder euro. Totalinkomsterna minskade med 0,2 procent från föregående kvartal. Totalutgifterna ökade med 0,5 procent från föregående kvartal. Under andra kvartalet 2019 var den offentliga sektorns överskott (nettoutlåning) 1,8 miljarder euro. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik "Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis". Den offentliga sektorn består av staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna.

Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) för offentlig sektor, trenden

 Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) för offentlig sektor, trenden

Förändringar från motsvarande kvartal året innan

Vid en granskning av förändringar jämfört med motsvarande kvartal året innan används icke-säsongrensade siffror. Statens totalinkomster uppgick under andra kvartalet till 16,2 miljarder euro och totalutgifterna till 15,5 miljarder euro. Statens totalinkomster ökade med 4,0 procent från motsvarande kvartal året innan. Samtidigt ökade de totala utgifterna med 4,7 procent från motsvarande kvartal året innan. Statens överskott, som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 0,7 miljarder euro.

Lokalförvaltningens totala inkomster uppgick under andra kvartalet till 12,6 miljarder euro. Jämfört med motsvarande kvartal året innan var detta en minskning med 2,9 procent. Av inkomsterna visade kapitalinkomsterna en ökning, medan marknadsproduktionen minskade mest. Under andra kvartalet var lokalförvaltningens totala utgifter 13,0 miljarder euro. De ökade med 2,8 procent. Av utgifterna ökade annan insatsförbrukning och den fasta bruttoinvesteringen mest. Lokalförvaltningens underskott (nettoupplåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, ökade med 0,7 miljarder euro och var 0,5 miljarder euro.

Socialskyddsfonderna består av arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder. Arbetspensionsanstalternas totalinkomster uppgick under andra kvartalet till 8,3 miljarder euro och totalutgifterna till 7,1 miljarder euro. Totalinkomsterna ökade med 0,6 miljarder euro, dvs. med 7,9 procent, från motsvarande kvartal året innan och totalutgifterna med 0,3 miljarder euro, dvs. med 4,8 procent. Av inkomsten ökade socialskyddsavgifterna mest och av utgifterna sociala förmåner andra än in natura. Arbetspensionsanstalternas överskott (nettoutlåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, ökade med omkring 0,3 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan, och uppgick till 1,2 miljarder euro.

Övriga socialskyddsfonders inkomster uppgick under andra kvartalet till 4,8 miljarder euro. Inkomsterna ökade med 4,2 procent från motsvarande kvartal året innan. Inkomsterna steg på grund av ökade erhållna transfereringar från staten, även om erhållna socialskyddsavgifter visade en minskning. Övriga socialskyddsfonders utgifter var 4,5 miljarder euro och minskningen från motsvarande kvartal året innan var 2,6 procent. Summan av de sociala förmånerna andra än in natura sjönk med 4,0 procent från året innan. Övriga socialskyddsfonders överskott (nettoutlåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 332 miljoner euro under andra kvartalet.

Förändringar från föregående kvartal

Vid en granskning av förändringar jämfört med föregående kvartal används säsongrensade siffror. Statsförvaltningens totala inkomster minskade med 0,1 procent från föregående kvartal. Statens totala utgifter ökade med 2,0 procent från föregående kvartal.

Lokalförvaltningens totala inkomster minskade med 2,0 procent från föregående kvartal och lokalförvaltningens totala utgifter ökade med 0,1 procent under andra kvartalet.

Arbetspensionsanstalternas totala inkomster ökade med 1,5 procent jämfört med föregående kvartal och de totala utgifterna med 0,9 procent. Övriga socialskyddsfonders totala inkomster ökade med 5,4 procent från föregående kvartal och de totala utgifterna minskade med 0,7 procent.

Uppgifterna för de två senaste åren är preliminära och revideras när nationalräkenskapernas årsuppgifter revideras. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna har beräknats med Tramo/Seats-metoden. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna revideras alltid i och med nya observationer oberoende av revideringen av den ursprungliga tidsserien. Mera information om säsongrensningsmetoden: http://www.stat.fi/til/tramo_seats_sv.html . I och med att tidsserierna för årsräkenskaperna revideras ändras också tidsserierna i den här statistiken. Uppgifterna baserar sig på de datakällor som var tillgängliga före 23.9.2019. Uppgifterna revideras nästa gång 20.12.2019.


Källa: Den offentliga sektorns inkomster och utgifter, 2:a kvartalet 2019. Statistikcentralen

Förfrågningar: Jouni Pulkka 029 551 3532, Meri Ruuskanen 050 505 3186, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen

Publikationen i pdf-format (431,3 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer
Revideringar i denna statistik

Uppdaterad 27.09.2019

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis [e-publikation].
ISSN=1797-9374. 2:a kvartalet 2019. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 12.12.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jtume/2019/02/jtume_2019_02_2019-09-27_tie_001_sv.html