Publicerad: 21.10.2019

Den offentliga sektorns underskott 0,8 procent och skuld 59 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 2018

Enligt de reviderade preliminära uppgifter som Statistikcentralen rapporterar till Eurostat var den offentliga sektorns underskott 0,8 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 2018. Underskottet understeg klart referensvärdet i EU:s stabilitets- och tillväxtavtal, som är tre procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Den offentliga sektorns EDP-skuld, dvs. den konsoliderade bruttoskulden, var 59 procent i förhållande till bruttonationalprodukten i slutet av år 2018. Skuldens BNP-förhållande är under referensvärdet på 60 procent.

Den offentliga sektorns EDP-underskott (-), i förhållande till bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns EDP-underskott (-), i förhållande till bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns underskott, dvs. nettoupplåningen enligt nationalräkenskaperna, uppgick till 1,9 miljarder euro år 2018. Den offentliga sektorns finansiella ställning försvagades med omkring 400 miljoner euro från året innan. Mest försvagades lokalförvaltningens finansiella ställning, med 1,6 miljarder euro jämfört med år 2017. Till detta bidrog framför allt betydande ökningar av sektorns konsumtionsutgifter och investeringar. Lokalförvaltningssektorns underskott, dvs. nettoupplåningen, uppgick till 2,1 miljarder euro år 2018.

Statsförvaltningens underskott minskade med 1,2 miljarder euro jämfört med år 2017 men visade dock klart ett underskott. Statsförvaltningens underskott uppgick till 2,8 miljarder euro år 2018.

Socialskyddsfonderna indelas i arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder. Arbetspensionsanstalternas överskott var 2,2 miljarder euro år 2018, dvs. ungefär detsamma som året innan. Övriga socialskyddsfonders överskott var 0,7 miljarder euro år 2018.

Jämfört med de preliminära uppgifterna som publicerades april var den offentliga sektorns underskott år 2018 efter revideringen omkring 400 miljoner euro större. Av den offentliga sektorns undersektorer reviderades lokalförvaltningssektorn mest. Dess underskott ökade med 157 miljoner euro jämfört med april.

Den offentliga sektorns EDP-skuld, i förhållande till bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns EDP-skuld, i förhållande till bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (EDP-skuld) var 138,4 miljarder euro i slutet av år 2018. Skulden ökade med omkring en miljard euro år 2018. Statens skuld minskade med 1,2 miljarder euro och lokalförvaltningens ökade med 1,6 miljarder euro. Socialskyddsfondernas skuld minskade med 0,5 miljarder euro. Minskningen av konsolideringsposterna med 1,1 miljarder euro inom den offentliga sektorn inverkade dock på så sätt att hela den offentliga sektorns skuld ökade med en miljard euro år 2018. EDP-skulden beskriver den offentliga sektorns skuld till de övriga sektorerna inom ekonomin och till utlandet, och dess utveckling påverkas av förändringar av både den icke-konsoliderade bruttoskulden och den offentliga sektorns interna skulder. Jämfört med de preliminära uppgifterna som publicerades i april ökade skuldens BNP-förhållande med 0,1 procentenheter.

I samband med EDP-rapporteringen för oktober har tidsserien för den offentliga sektorns kvartalsvisa skuld reviderats något fr.o.m. år 2010. Statistiken över den offentliga sektorns skuld kvartalsvis har uppdaterats i samband med publiceringen av Offentliga sektorns underskott och skuld.

Eurostat publicerar medlemsländernas uppgifter enligt de preliminära uppgifterna den 21 oktober 2019.

Innehåll och begrepp i statistiken

Med den offentliga sektorns över-/underskott avses nettoutlåning/nettoupplåning enligt nationalräkenskapernas sektorkonton, dvs. skillnaden mellan de totala inkomsterna och de totala utgifterna. Till exempel när det gäller lokalförvaltningen avviker begreppet från de sektortillhöriga kommunernas och samkommunernas över-/underskott enligt räkenskapsperiodens resultaträkningar. En viktig skillnad har att göra med investeringarna som i nationalräkenskaperna utgiftsförs som sådana.

I den offentliga sektorns räkenskaper statistikförs den skuld som upptagits av den tillfälliga Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF), genom Eurostats beslut, som en del av den offentliga skulden i de medlemsländer som beviljat garantier. Det lån som mottagarlandet erhåller genom EFSF statistikförs som om det hade erhållits av de euroländer som beviljat garantierna, och dessa länder står då motsvarande summa i skuld till EFSF. Till följd av detta ökar EDP-bruttoskulden hos de euroländer som beviljat garantier, medan nettoskulden förblir oförändrad, eftersom länderna har en lika stor fordring på mottagarlandet. Varje lands andel av den offentliga sektorns skuld för lån beviljade av EFSF beräknas genom att lånet som mottagarlandet erhållit divideras med en fördelningsnyckel (baserar sig på andelar av ECB:s kapital hos de medlemsländer som deltar i stödpaketet).

I slutet av år 2018 har skulder till ett belopp på 3 401 miljoner euro, på basis av lån som EFSF har beviljat, bokförts i skulden för den offentliga sektorn i Finland. I slutet av år 2017 var beloppet det samma. Motsvarande gäller inte för Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM).

Statsförvaltningens EDP-skuld avviker begreppsmässigt från den statsskuld som Statskontoret publicerar. Statens EDP-skuld omfattar dessutom lån som den tillfälliga finansiella stabiliseringsfaciliteten EFSF beviljat mottagarländerna, erhållna säkerhetsdepositioner i anslutning till derivatkontrakt, kärnavfallshanteringsfondens kapital, skulder vid investeringar i livscykelprojekt och mynt i omlopp. I nationalräkenskaperna är också statsförvaltningen ett vidare begrepp än budget- och fondekonomin, eftersom den dessutom bl.a. omfattar universiteten, Solidium, Rundradion och affärsverket Senatfastigheter. När man beaktar dessa skillnader fås statsförvaltningens bruttoskuld enligt EDP-begreppet (tabellbilaga 2). År 2018 Statskontorets statsskuld 105,0 md euro + skuldens begreppsmässiga skillnader 6,9 md euro + skillnaderna pga. sektoravgränsningen 3,9 md euro = statsförvaltningens bruttoskuld 115,8 md euro. Värderingsprincipen i båda skuldbegreppen är det nominella värdet, där effekten av ränte- och valutaväxlingsavtal har beaktats.

En förteckning över de enheter som ingår i den offentliga sektorn och beslut om de mest betydande sektorklassificeringsfallen finns på adressen http://www.stat.fi/meta/luokitukset/_linkki/soveltamisp.html. .


Källa: Den offentliga sektorns underskott och skuld. Statistikcentralen

Förfrågningar: Lotta Sjöblom 029 551 3342, Atte Virtanen 029 551 3685, financial.accounts@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen

Publikationen i pdf-format (237,3 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer
Revideringar i denna statistik

Uppdaterad 21.10.2019

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Offentliga sektorns underskott och skuld [e-publikation].
ISSN=1799-5906. 2018. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 6.12.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jali/2018/jali_2018_2019-10-21_tie_001_sv.html