Publicerad: 22.11.2019

Barnlöshet blir vanligare bland personer med lägst utbildningsnivå

Enligt Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen hade 18,8 procent av kvinnor i åldern 45–49 år som var bosatta i Finland år 2018 och talade ett inhemskt språk som modersmål inga barn. Bland kvinnor som hade utbildning på grundnivå var 22,5 procent utan barn, bland dem som hade examen på mellannivå 18,7 procent och bland dem som hade examen på högre nivå 18,3 procent. På tio år har andelen utan barn bland dem som har examen på mellannivå stigit med 3,6 procentenheter och bland dem som har examen på grundnivå med 3,0 procentenheter.

Andelen kvinnor och män i åldern 45–49 år utan barn efter utbildningsnivå 1987–2018, procent

Andelen kvinnor och män i åldern 45–49 år utan barn efter utbildningsnivå 1987–2018, procent

Också bland män är barnlöshet vanligare hos dem som har låg utbildningsnivå

Av män i åldern 45-49 år som talar ett inhemskt språk som modersmål hade 26,7 procent inga barn i slutet av år 2018. När det gäller män är skillnaderna i andelen utan barn efter utbildningsnivå mycket större än när det gäller kvinnor. Bland dem som hade utbildning på grundnivå hade var tredje inga barn, bland dem med utbildning på mellannivå 29,4 procent och bland dem med utbildning på högre nivå 20,8 procent.

En allt större andel kvinnor i åldern 45–49 år lever i ett parförhållande utan barn

År 2018 bodde allt fler män och kvinnor i åldern 45–49 år med utbildning på grundnivå utan partner än jämfört med år 1987.

Av kvinnorna i åldern 45–49 år utan barn och med examen på mellannivå bor idag 43 procent med partner, medan andelen var 37 procent år 1987.

Utvecklingsstigen för 45–49-åriga män och kvinnor utan barn och med examen på högre nivå avviker från varandra Allt fler män lever utan partner, medan allt fler kvinnor lever utan barn med sin partner. Medan 70 procent av kvinnor med examen på högre nivå utan barn bodde utan partner år 1987 var andelen drygt hälften år 2018.

45–49-åriga män och kvinnor utan barn efter utbildningsnivå och familjeställning 1987 och 2018

45–49-åriga män och kvinnor utan barn efter utbildningsnivå och familjeställning 1987 och 2018

Andelen utan barn störst i Nyland och i centrum av städer

Andelen kvinnor i åldern 45–49 år utan barn och med ett inhemskt språk som modersmål var i slutet av år 2018 störst i Nyland, 22 procent. Den lägsta andelen fanns i Österbotten, 14 procent. Av alla kvinnor i åldern 45–49 år utan barn och med ett inhemskt språk som modersmål bodde fler än var tredje i Nyland.

I det innersta stadsområdet var andelen 45–49-åriga kvinnor utan barn med ett inhemskt språk som modersmål 40 procent i slutet av år 2018. I det egentliga stadsområdet som består av det innersta och yttersta stadsområdet bodde två tredjedelar av alla 45–49-åriga kvinnor utan barn med ett inhemskt språk som modersmål.
https://www.ymparisto.fi/sv-FI/Livsmiljon_och_planlaggning/Samhallsstrukturen/Information_om_samhallsstrukturen/Klassificering_av_stads_och_landsbygdsomraden

I de egentliga stadsområdena bor 61 procent av befolkningen

Under de senaste åren har man talat mycket om urbaniseringen. Uppföljningen av urbaniseringen har försvårats av sammanslagningar av kommuner till stora landskapscentrum. Som en följd av ett administrativt beslut har invånarna i kommunerna som slagits samman blivit en del av stadsbefolkningen utan att en enda person i verkligheten har bytt bostadsort. Den traditionella statistiska kommungrupperingen ger inte längre en riktig bild av utvecklingen i denna förändrade situation.

I slutet av år 2018 bodde 61 procent av Finlands befolkning i de egentliga stadsområdena. Det egentliga stadsområdet består av det inre och yttre stadsområdet. Utkanten av det yttre stadsområdet avser utkanten av det detaljplanerade området och beskriver det planenligt byggda enhetliga stadsområdet.

Enligt den traditionella statistiska kommungrupperingen bodde 72 procent av hela befolkningen i urbana kommuner i slutet av år 2018.

I Nyland bor fyra av fem i ett egentligt stadsområde, i Södra Österbotten bara var fjärde

Granskat efter landskap finns det stora skillnader i andelen som bor i de egentliga stadsområdena. I slutet av år 2018 bodde 83 procent av Nylands befolkning i egentliga stadsområden. I Birkaland, Päijänne-Tavastland och Kymmenedalen bodde två tredjedelar av befolkningen i egentliga stadsområden. I tio av 19 landskap är andelen som bor i egentliga stadsområden mindre än hälften av befolkningen i landskapet.

Andelen som bor i ett egentligt stadsområde av befolkningen i Fastlandsfinland efter landskap 1998 och 2018

Andelen som bor i ett egentligt stadsområde av befolkningen i Fastlandsfinland efter landskap 1998 och 2018

Sett efter kommun är andelen som bor i det egentliga stadsområdet störst i huvudstadsregionen. Av de 20 största kommunerna fanns den lägsta andelen som bor i det egentliga stadsområdet i Salo, 51,8 procent, Kouvola, 56,8 procent, och S:t Michel, 66,9 procent. En fjärdedel av befolkningen i Björneborg, Uleåborg och Kuopio bor utanför det egentliga stadsområdet. I den statistiska kommungrupperingen och vid granskning av kommunernas totala folkmängd inkluderas dessa personer som bor utanför det egentliga stadsområdet med i stadsbefolkningen, vilket förvränger fenomenet.

Andelen som bor i det egentliga stadsområdet av befolkningen i de 20 största kommunerna

Andelen som bor i det egentliga stadsområdet av befolkningen i de 20 största kommunerna

Befolkningen i de egentliga stadsområdena ökar till följd av befolkning med utländsk bakgrund

Andelen som bor i egentliga stadsområden av hela landets befolkning har ökat med fem procentenheter under 20 år. I slutet av år 1998 bodde 55 procent av personerna med finländsk bakgrund egentliga stadsområden och 59 procent i slutet av år 2018. I slutet av år 1998 bodde 83 procent av personerna med utländsk bakgrund i egentliga stadsområden och 85 procent i slutet av år 2018.

På 20 år har befolkningen i de egentliga stadsområdena ökat med 450 000 av vilka 258 000, dvs. mer än hälften, utgörs av befolkning med utländsk bakgrund. Under samma period har andelen personer med utländsk bakgrund av befolkningen i de egentliga stadsområdena stigit från tre procent till 10 procent.

Inflyttningsöverskottet i egentliga stadsområden efter härkomst 2006–2018

Inflyttningsöverskottet i egentliga stadsområden efter härkomst 2006–2018

Källa: Befolkningsstruktur 2018, Statistikcentralen

Förfrågningar: Markus Rapo 029 551 3238, info@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (381,8 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer
Kvalitetsbeskrivningar

Uppdaterad 22.11.2019

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Befolkningsstruktur [e-publikation].
ISSN=1797-5387. årsöversikt 2018. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 7.6.2020].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vaerak/2018/01/vaerak_2018_01_2019-11-22_tie_001_sv.html