Hushållens finansiella tillgångar minskade kraftigt i fjol

Kapitalförlusterna som berodde på nedskrivningar av placeringar gjorde att värdet av hushållens finansiella tillgångar vände brant nedåt år 2008. Värdet av hushållens finansiella tillgångar minskade med totalt 16 miljarder euro. Samtidigt förstärktes övergången från fondplaceringar till insättningar. Denna övergång kunde noteras redan i fjol. Också den offentliga sektorns förmögenhetsställning försvagades betydligt i fjol.

Hushållens kapitalförluster till följd av placeringar uppgick till totalt 21 miljarder euro år 2008. Förluster av direkta aktieplaceringar uppgick till något under 13 miljarder och förluster av fondplaceringar till närmare 5 miljarder euro. Också av placeringsbundna liv- och pensionsförsäkringsfordringar var förlusterna närmare 4 miljarder euro. Dessutom försvagades hushållens finansiella ställning indirekt på grund av minskade arbetspensionstillgångar. Hushållen skaffade dock mera finansiella tillgångar för 5 miljarder euro netto, vilket är bara något mindre än året innan.

Förändring av hushållens finansiella tillgångar 1997-2008, miljarder euro

I exceptionellt osäkra tider på aktie- och andra värdepappersmarknader flyttades hushållens tyngdpunkt i fråga om finansiella tillgångar allt kraftigare från värdepapper till insättningar. I insättningar strömmade in mera pengar från hushållen för nästan 8 miljarder euro samtidigt som fondandelar löstes in för drygt 4 miljarder euro netto. Hushållens intresse för inhemska börsaktier väcktes dock på nytt efter en lång paus och hushållen skaffade mera inhemska börsaktier för 1,5 miljarder euro netto.

Totalt hade hushållen 187 miljarder euro placerade i finansiella tillgångar i slutet av år 2008. Av detta belopp var 70 miljarder insättningar, 15 miljarder börsaktier, 41 miljarder övriga aktier, 33 miljarder liv- och pensionsförsäkringsbesparingar och 9 miljarder fondandelar. Hushållen hade andra finansiella tillgångar för 19 miljarder euro.

Hushållens finansiella ställning visade fortfarande ett underskott år 2008. Även om den årliga ökningen av skulderna avtog från året innan steg skuldsättningsgraden, dvs. skulderna i förhållande till den disponibla inkomsten, till 104 procent. Hushållens finansiella nettotillgångar, dvs. skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder, minskade med nästan en fjärdedel från året innan. I slutet av år 2008 uppgick de finansiella nettotillgångarna till drygt 83 miljarder euro.

Den offentliga sektorns förmögenhetsställning försvagades

Sett till inkomster och utgifter visade den offentliga sektorn fortfarande ett stort överskott i fjol. Med tanke på den offentliga ekonomins hållbarhet är dock förmögenhetsställningen en viktigare mätare. Där skedde en betydande förändring till det sämre i och med att värdet av den offentliga sektorns finansiella tillgångar minskade med 32 miljarder euro under året. Arbetspensionsanstalternas med tanke på framtidens pensionsavgifter fonderade medel visade totalt 23 miljarder euro i kapitalförluster år 2008. Eftersom värdet av statens aktieinnehav minskade med 14 miljarder euro var statens finansiella nettotillgångar något negativa. Den offentliga sektorns skuld ökade något under året.

Tyngdpunkten i arbetspensionsanstalternas placeringar flyttades under år 2008 från aktier och fondandelar till lån och skuldförbindelser. Arbetspensionsanstalterna finansierade företagen med lån till ett belopp av 3,5 miljarder euro och ökade sina placeringar i skuldförbindelser med drygt 3 miljarder. Avvikande från några tidigare år låg placeringarnas tyngdpunkt nu i Finland.

Företagens lån ökade kraftigt

Företagens skuldsättning accelererade år 2008. Företagen fick ny finansiering nästan enbart genom att ta lån eftersom marknaden för masskuldebrevslån och företagscertifikat stagnerade. Största delen av ökningen av lånestocken med 31 miljarder euro härstammade från lånen mellan företag, men företagen finansierades med lån också av kreditinstitut och arbetspensionsanstalter. När det gäller kortfristig finansiering ersatte bankernas krediter anskaffningen av finansiering via företagscertifikat. Totalt ökade företagens kortfristiga bankkrediter med drygt 6 miljarder euro.

Investeringar i utländska aktier stagnerade

Finländska investerare, i synnerhet arbetspensionsanstalter, placeringsfonder och hushåll drog ifjol sina pengar ur utländska börsaktier och fondandelar till ett värde av 4 miljarder euro, medan nya pengar strömmade in för rentav 10 miljarder euro året innan. Företagen fortsatte ändå att göra utländska direkta aktieplaceringar och använde till detta ett belopp på 11 miljarder euro.

Också utländska investerare minskade kraftigt sitt finländska börsaktieägande. Totalt såldes de till inhemska investerare för 5 miljarder euro netto. Värdet av det utländska börsägandet rasade i takt med kursnedgången till under hälften från året innan och uppgick till 64 miljarder euro i slutet av året. Andelen utländskt ägande av värdet av inhemska börsaktier minskade samtidigt till 59 procent.

Det publicerade innehållet revideras

De reviderade uppgifterna för år 2008 publiceras i januari 2010. I samband med detta kommer innehållet att utvidgas betydligt till att täcka bl.a. uppgifter från motpartssektorer beträffande finansiella tillgångar och skulder. Samtidigt publiceras också finansräkenskapernas historiska tidsserier över balansräkningen för åren 1970-1994. Den tryckta publikationen över finansräkenskaper utkommer inte längre.

Källa: Finansräkenskaper. Statistikcentralen

Förfrågningar: Matti Okko (09) 1734 3341, Marjatta Ropponen (09) 1734 3323, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Finansräkenskaperna beskriver de finansiella tillgångarna och skulderna inom alla sektorer i samhällsekonomin samt de finansiella transaktioner och andra flöden som inverkar på volymen av dem. Finansräkenskaper sammanställs i alla EU-medlemsländer i enlighet med Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 1995).

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer

Senast uppdaterad 9.7.2009

Webbläsarevänlig version

Statistikcentralen