Kommunalvalet 2004 - hurdana kandidater - hurdana invalda?

Majoriteten män och representanter för de stora åldersgrupperna

Sammanlagt 39 906 kandidater ställdes upp i kommunalvalet, dvs. 160 fler än år 2000. Flest kandidater hade Centern (11 164), SDP (8 864), Samlingspartiet (7 578) och Vänsterpartiet (4 280). De Gröna (1 836), SFP (1 493) och Krisdemokraterna (1 727) hade drygt 1 500 kandidater var, Sannfinländarna 881 kandidater FKP 325. Kandidaterna för småpartierna granskas inte skilt för sig på grund av integritetsskyddet.

Av de röstberättigade är kvinnorna i majoritet, dvs. 51,6 procent. Av kandidaterna är 39,9 procent kvinnor. De kvinnliga kandidaternas andel har ökat med nästan 2 procentenheter jämfört med föregående val. Bara de Gröna har kvinnlig majoritet bland sina kandidater (52,9 %). Följande som var närmare ett jämviktsläge var Kristdemokraterna med en kvinnlig andel på 47,3 procent. Inom Samlingspartiet, Centern och SDP är andelen kvinnor omkring 40 procent. Procentuellt sett mest kvinnliga kandidater finns i landskapet Nyland, 43,5 procent, och minst i Lappland, 37,0 procent. Av de invalda är 36,3 procent kvinnor, dvs. 1,9 procentenheter fler än i föregående val.

Andelen män och kvinnor av röstberättigade, kandidater och invalda i kommunalvalet 2004

Andelen män och kvinnor av röstberättigade, kandidater och invalda i kommunalvalet 2004

  Kvinnor Män
Röstberättigade 51,6 48,4
Kandidater 39,9 60,1
  GRÖNA 52,9 47,1
  KD 47,3 52,7
  SFP 43,5 56,5
  SAML 40,4 59,6
  CENT 39,7 60,3
  SDP 39,2 60,8
  VÄNST 36,1 63,9
  Övriga 35,4 64,6
  FKP 30,2 69,8
  SAF 26,3 73,7
Invalda 36,3 63,7

De röstberättigades och kandidaternas åldersfördelning efter kön i kommunalvalet 2004

Röstberättigade Kandidater

Medelåldern bland de röstberättigade är 48,3 år, bland kandidaterna 46,7 år. De kvinnliga kandidaterna är i medeltal 4,6 år yngre än de kvinnliga väljarna, medan de manliga kandidaterna är 1,3 år äldre än de manliga väljarna. Mest manliga kandidater finns det i åldersgruppen 50–59 år och mest kvinnliga i åldersgruppen 40–49 år. Bland kandidaterna finns det klart fler representanter för de stora åldersklasserna än deras andel av befolkningen. Andelen kandidater som fyllt 70 år och andelen kandidater som inte fyllt 40 år är mindre än andelen personer i dessa åldersgrupper av hela befolkningen.

Sett till parti är skillnaderna ganska små: Bortsett från de Gröna är medelåldern bland de kvinnliga kandidaterna i alla partier 2–3 år lägre än bland de manliga kandidaterna. Bland männen finns tyngdpunkten i åldersgruppen 50–59 år, bland kvinnorna i åldersgruppen 40–49. Medelåldern är högst inom SDP och Kristdemokraterna. Samlingspartiets och SFP:s kandidater är något yngre. Centerns kandidater är i genomsnitt något yngre än Samlingspartiets och SDP:s. De yngsta kandidaterna finns bland de Gröna: männens medelålder är 42,5 och kvinnornas 41,1. De Gröna har relativt sett flest kandidater som inte fyllt 40 år och minst kandidater som fyllt 60 år.

Åldersskillnaderna efter område varierar från ett parti till ett annat. SDP:s äldsta kandidater finns i Kajanaland och yngsta i Satakunta, medan Centerns äldsta kandidater finns i Lappland och yngsta i Östra Nyland. De Grönas äldsta kandidater finns i Savolax och yngsta i Mellersta Österbotten.

De Gröna har relativt sett flest kandidater i åldern 30–39 och 20–29 år och minst kandidater som fyllt 60 år.

Männens och kvinnornas andel av kandidaterna efter parti i Kommunalvalet 2004

SDP CENT
SAML KD
Gröna SFP

De röstberättigades och invaldas åldersfördelning efter kön i kommunalvalet 2004

Kandidater Invalda

De invalda männens medelålder är 49,7 och kvinnornas 46,1 år, medelåldern för båda är omkring ett år högre än medelåldern för kandidaterna. De invalda männen är i genomsnitt 1,2 år äldre än i föregående val, kvinnorna åter är 0,6 år äldre. Bland de invalda accentuerades särskilt den vikt männen i åldern 50–59 år har. Av män yngre än 30 år invaldes klart färre än deras andel av kandidaterna. Bland kvinnorna var åldersfördelningen hos de invalda närmare åldersfördelningen hos kandidaterna. Mest invaldes 40–49-åriga kvinnor, bland vilka det också fanns flest uppställda kandidater.

Hög utbildningsnivå bland kandidaterna

Till sin utbildning avviker kandidaterna klart från de röstberättigade. Av kandidaterna har 79,5 procent utbildning på högre än grundnivå, medan 62,6 procent av de röstberättigade har utbildning efter grundnivån. Andelen kandidater med akademisk slutexamen är störst bland de Gröna 28,4 procent, SFP 22,8, Samlingspartiet 19,1 och Kristdemokraterna 15,2 procent. SDP avviker på så sätt att andelen kandidater som avlagt akademisk slutexamen är bara 7,2 procent. Bland de Gröna är de nästan fyrdubbelt fler. I kommunalvalet avspeglar utbildningsnivån bland kandidaterna skillnaderna i utbildningsstruktur i regionerna. I Nyland är andelen högutbildade i allmänhet dubbelt så hög som i områden där kandidaterna har den lägsta utbildningen.

Röstberättigade, kandidater och invalda efter utbildning i kommunalvalet 2004

Röstberättigade, kandidater och invalda efter utbildning i kommunalvalet 2004

  Högre högskolenivå Lägsta högre nivå Mellannivå Grundnivå
Röstberättigade 6,6 18,2 37,8 37,4
Alla kandidater 11,9 27,9 39,7 20,5
  GRÖNA 28,4 28,2 32,8 10,5
  SFP 22,8 34,0 28,3 14,9
  SAML 19,1 38,9 29,0 13,0
  KD 15,2 28,8 38,0 18,0
  Övriga 10,9 27,0 37,8 24,3
  CENT 10,0 31,0 41,2 17,8
  SDP 7,2 22,4 45,0 25,4
  FKP 5,9 13,9 44,6 35,7
  VÄNST 4,5 13,5 50,8 31,2
  SAF 2,6 13,5 45,4 38,5
INVALDA 15,1 31,7 35,8 17,4

De invaldas utbildningsnivå är klar högre än kandidaternas: 46,8 procent av de invalda hade utbildning på högre nivå och bara 17,4 procent saknade någon form av yrkesutbildning.

Familjesituationen i ordning

Av de röstberättigade bor bara en tredjedel i samma hushåll som en äkta make/maka och barn. Av kandidaterna bor 47,7 procent i familjer av den här typen. Dessutom bor 18,9 procent av kandidaterna på tumanhand med sin äkta make/maka. Andelen kandidater som bor i familjer där makarna är gifta har sjunkit med tre procentenheter från föregående val. Andelen kandidater som lever i samboförhållande har ökat med två procentenheter till 11,8. Av kandidaterna är 7,1 procent ensamförsörjare. 14,5 procent av kandidaterna lever ensamma, dvs. utan familj.

Röstberättigade, kandidater och invalda efter familjetyp i kommunalvalet 2004

Röstberättigade, kandidater och invalda efter familjetyp i kommunalvalet 2004

  Äkta par+barn Äkta par utan barn Ensamförsörj.+barn Sambor Ingen familj
Röstberättigade 32,0 20,8 7,5 13,7 26,1
Kandidater 47,7 18,9 7,1 11,8 14,5
  CENT 58,1 16,1 6,4 9,6 9,9
  KD 55,2 21,4 5,9 3,3 14,3
  SFP 53,2 17,2 6,6 11,8 11,3
  SAML 50,8 19,3 5,6 10,4 13,9
  Övriga 42,4 18,1 8,8 12,5 18,3
  SDP 41,0 22,9 7,7 13,5 14,9
  GRÖNA 40,3 9,4 10,5 17,4 22,4
  SAF 38,3 16,4 9,0 13,3 23,2
  VÄNST 33,8 22,1 8,1 16,3 19,8
  FKP 19,1 20,3 12,0 16,0 32,6
INVALDA 56,4 20,6 5,0 9,0 9,1

Trots att medelåldern bland kandidaterna närmar sig 50 år, har överraskande många kandidater barn som ännu bor hemma. Av Centerns kandidater bor 58,1 procent i äktenskap, tillsammans med make/maka och barn. Detsamma gäller för 55,2 procent av Kristdemokraternas kandidater, 53,2 procent av SFP:s kandidater, 50,8 procent av Samlingspartiets kandidater och 41 procent av SDP:s kandidater. Andelen kandidater som lever i barnfamiljer har sjunkit från föregående val med 3–4 procentenheter på grund av att också kandidaternas åldersstruktur har blivit äldre. Samboförhållanden är vanligast bland kandidaterna för de Gröna, Vänsterförbundet och FKP, där 16–17 procent bor tillsammans med en sambo. Det finns flest personer som inte hör till familjer bland FKP:s kandidater.

Av de invalda bor 56,4 procent i familjer som består av båda makarna och minderåriga barn. Andelen barnlösa äkta par är 20,6 procent. Bara 9,1 procent av de invalda hör inte till familjer. 9 procent bor i samboförhållande och 5 procent är ensamförsörjare.

Röstberättigade, kandidater och invalda efter antalet biologiska barn i kommunalvalet 200

Röstberättigade, kandidater och invalda efter antalet biologiska barn i kommunalvalet 2004

  1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn Inga barn
Röstberättigade 16,2 27,3 13,9 7,7 35,0
Kandidater 13,5 31,4 21,5 12,7 20,9
  SDP 16,1 34,7 20,9 10,3 18,1
  CENT 11,1 29,3 23,7 16,4 19,6
  VÄNST 15,9 31,9 19,7 11,3 21,2
  Övriga 14,3 31,6 20,9 11,9 21,3
  SAML 13,1 34,0 21,5 9,9 21,5
  KD 9,6 23,3 22,3 22,6 22,3
  SFP 12,2 32,4 22,2 10,3 23,0
  SAF 13,7 23,8 20,4 16,1 25,9
  GRÖNA 15,3 28,2 16,4 8,2 31,9
  FKP 16,6 21,9 16,3 11,1 34,2
INVALDA 11,7 33,9 25,2 15,1 14,2

Familjetypen säger inget om hur många kandidater som har egna barn, eftersom barnen i äldre familjer, i skilsmässofall osv. kan bo på annat håll än kandidaten. Antalet biologiska barn visar hur många kandidater som har erfarenhet av egna barn. Av de röstberättigade saknar 35 procent egna barn, bland kandidaterna är motsvarande andel åter 20,9 procent. Andelen barnlösa varierar mellan 18,1 procent inom SDP och 34,2 procent inom FKP. De Gröna (31,9 procent barnlösa) har många unga kandidater som kanske ännu inte skaffat barn. Stora familjer är vanligast bland Kristdemokraterna, där 22,6 procent av kandidaterna har minst fyra barn, och bland Centerns kandidater, där 16,4 procent av kandidaterna har fyra barn eller fler. Stora familjer är ovanligare bland de Gröna och Samlingspartiet. Antalet barn till kandidaterna avspeglar nativitetsbeteendet i området, dvs. att antalet stora familjer är störst i Österbotten och Kajanaland och antalet små familjer störst på sydkusten, i Egentliga Finland, Nyland, Kymmenedalen och Södra Karelen.

Av kandidaterna har 79,1 procent biologiska barn, av de röstberättigade bara 65,0 procent. Andelen barnlösa kandidater har ökat med fyra procentenheter från föregående kommunalval.

Av de invalda hade 85,8 procent biologiska barn. 15,1 procent har fler barn än tre och bara 14,2 procent har inga biologiska barn.

Sysselsättningsproblem sällsynta

Mer än hälften av de röstberättigade (54,3 %) har arbete, 7,3 procent är arbetslösa, 25,8 procent är pensionerade och 12,6 procent studerar eller utför hushållsarbete. Andelen sysselsatta har ökat och andelen arbetslösa har minskat med två procentenheter från föregående val. Av kandidaterna är klart fler (74,4 %) sysselsatta, något färre arbetslösa (6,2 %) och betydligt färre pensionerade (bara 11,7 procent). Andelen pensionärer bland kandidaterna är dock fler än i föregående kommunalval (en ökning med tre procentenheter).

Röstberättigade, kandidater och invalda efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2004

Kandidaterna efter huvudsaklig verksamhet och parti i Kommunalvalet 2004

  Sysselsatta Arbetslösa Studeranden Pensionärer Övriga (hemmamamma o.d.)
Röstberättigade 54,3 7,3 8,1 25,8 4,5
Kandidater 74,4 6,2 5,4 11,7 2,4
  SFP 82,9 1,9 4,8 7,9 2,4
  CENT 79,3 4,2 4,9 9,4 2,1
  SAML 78,9 3,1 5,6 10,0 2,4
  SDP 73,9 7,3 3,8 13,4 1,7
  GRÖNA 72,0 6,5 11,8 5,8 4,0
  KD 69,6 6,6 7,8 12,8 3,2
  Övriga 65,6 9,7 5,9 15,4 3,5
  VÄNST 64,7 11,1 5,3 16,4 2,5
  SAF 54,7 14,6 4,5 21,7 4,4
  FKP 42,5 21,9 12,3 20,9 2,5
INVALDA 82,9 3,0 2,3 10,6 1,3

Andelen sysselsatta är störst bland SFP:s (82,9 %) , Centerns (79,3 %) och Samlingspartiets (78,9 %) kandidater, som alltså översteg tydligt regeringens mål på 75 procent för det relativa sysselsättningstalet. Bland dessa partier är arbetslösheten mer ovanlig än i genomsnitt. Bland SDP:s, de Grönas och Kristdemokraternas kandidater är arbetslöshet en lika vanlig företeelse som bland de röstberättigade. Bland FKP:s, Sannfinländarnas och Vänsterförbundets kandidater är åter fler arbetslösa än i genomsnitt. De Gröna och FKP har relativt sett flest kandidater som studerar (11,8 och 12,3 %). Andelen pensionärer är störst bland Sannfinländarna och FKP.

Bland de invalda är andelen sysselsatta 82,9 procent, arbetslösa bara 3 procent, studerande 2,3 procent och pensionärer 10,6 procent. Av de röstberättigade är 7,3 procent arbetslösa, dvs. två och en halv gång fler än bland de invalda. Också den relativa andelen pensionärer var i det närmaste två och en halv gånger större i förhållande till de invalda, och de studerandes nästan fyrdubbel.

I landskapet Nyland avviker det relativa sysselsättningstalet bland kandidaterna minst från sysselsättningen inom väljarkåren. Skillnaden i det relativa sysselsättningstalet är bara 14 procentenheter. Störst är skillnaden mellan kandidaterna och väljarkåren i Södra Savolax, Södra Österbotten och Södra Karelen, där skillnaden i det relativa sysselsättningstalet är ungefär 26 procentenheter. Det relativa sysselsättningstalet är till och med högre i Södra Österbotten än i Nyland. I alla landskapen är det relativa sysselsättningstalet bland de invalda klart högre än bland kandidaterna, och det ligger inte i något landskap under 75 procent.

De röstberättigades och kandidaternas relativa sysselsättningstal efter landskap i kommunalvalet 2004

De röstberättigades och kandidaternas relativa sysselsättningstal efter landskap i kommunalvalet 2004

  Röstberättigade Kandidater Invalda
Nyland 62,1 75,7 83,0
Östra Nyland 60,6 81,7 85,3
Österbotten 55,4 78,1 85,5
Egentliga Finland 54,9 78,2 86,3
Egentliga Tavastland 54,3 78,2 84,6
Birkaland 53,8 72,6 83,5
Mellersta Österbotten 53,3 76,7 81,6
Norra Österbotten 52,7 74,0 82,9
Päijänne-Tavastland 52,6 73,5 82,6
Södra Österbotten 51,5 78,0 87,3
Kymmenedalen 50,6 75,0 82,8
Mellersta Finland 50,6 70,2 80,4
Satakunta 50,5 75,1 83,2
Södra Karelen 49,0 74,8 83,6
Norra Savolax 48,8 69,3 79,8
Södra Savolax 47,5 74,0 82,5
Lappland 47,1 69,2 76,4
Norra Karelen 46,3 69,9 80,5
Kajanaland 44,0 63,0 78,7

Bättre inkomster än bland väljarna

Kandidaterna är bättre utbildade och har oftare arbete än väljarkåren i området. Det här förklarar delvis att också kandidaternas genomsnittliga beskattningsbara inkomster i medeltal är klart bättre än de röstberättigades. I 2002 års beskattning var medelinkomsterna bland de röstberättigade 20 200 euro, och bland kandidaterna 29 500 euro. De högsta inkomsterna bland både röstberättigade och kandidater finns i Nyland. Den största inkomstskillnaden bland kandidater och röstberättigade finns i Kymmenedalen (9 700 euro) och den minsta i Mellersta Finland (6 300 euro).

Granskat efter parti varierar kandidaternas inkomster mellan Samlingspartiets 34 600 euro och FKP:s 17 100 euro. De genomsnittliga inkomsterna för Centerns och SDP:s kandidater är 10 000 euro lägre än för Samlingspartiets och SFP:s kandidater. De yngre och ofta studerande kandidaterna för de Gröna har i medeltal 3 500 euro högre inkomster än de röstberättigade.

Genomsnittliga inkomster (euro) hos röstberättigade, kandidater och invalda efter landskap i kommunalvalet 2004

Genomsnittliga inkomster (euro) hos röstberättigade, kandidater och invalda efter landskap i kommunalvalet 2004

  Röstberättigade Kandidater Invalda
Nyland 24 877 31 484 44 424
Östra Nyland 22 661 29 522 35 068
Hela Landet 20 185 26 578 33 251
Egentliga Finland 19 940 27 111 33 133
Birkaland 19 471 25 514 32 379
Egentliga Tavastland 19 282 28 508 40 983
Österbotten 19 274 27 956 33 593
Kymmenedalen 19 230 28 918 37 231
Päijänne-Tavastland 18 761 26 040 32 875
Norra Österbotten 18 569 25 918 30 564
Södra Karelen 18 388 26 892 33 345
Satakunta 18 291 26 093 33 674
Mellersta Finland 17 904 24 203 30 321
Södra Österbotten 17 825 24 781 31 171
Mellersta Österbotten 17 623 25 252 30 450
Norra Savolax 17 377 24 242 30 099
Lappland 17 330 25 287 30 159
Södra Savolax 16 916 24 469 29 658
Norra Karelen 16 421 23 674 31 639
Kajanaland 16 318 23 162 28 660

Kandidaternas och väljarnas genomsnittliga årsinkomster ligger närmast varandra i Nyland, där skillnaden bara är 27 procent, och längst ifrån varandra i Kymmenedalen, där kandidaternas genomsnittliga inkomster är 50 procent högre än bland landskapets väljare. I de övriga landskapen varierar skillnaden mellan 30 och 48 procent.

När man ser till de invaldas medelinkomster ligger de också i täten i sina landskap. Skillnaderna mot kandidaterna och de röstberättigade var störst i Nyland, Egentliga Tavastland och Kymmenedalen. I Egentliga Tavastland är de invaldas medelinkomster mer än dubbelt så stora som de röstberättigades.

Kandidaternas genomsnittliga inkomster efter parti i förhållande till de röstberättigades medelinkomster efter landskap i kommunalvalet 2004

  Röstberättigade Kandidater CENT SDP SAML VÄNST GRÖNA KD SFP
Nyland 100,0 126,6 120,6 119,2 169,6 98,0 104,5 106,0 160,6
Egentliga Finland 100,0 136,0 124,3 130,7 177,6 109,9 114,2 127,5 144,8
Satakunta 100,0 142,7 139,6 138,3 178,1 116,8 112,7 130,9 -
Egentliga Tavastland 100,0 147,9 124,4 130,4 213,2 118,2 143,4 107,2 -
Birkaland 100,0 131,0 125,0 127,9 166,6 112,6 111,6 122,0 -
Päijänne-Tavastland 100,0 138,8 136,0 124,7 169,3 119,1 128,9 125,8 -
Kymmenedalen 100,0 150,4 129,9 144,3 203,4 101,6 120,7 121,1 184,1
Södra Karelen 100,0 146,3 138,5 145,8 167,6 151,3 121,6 143,6 -
Södra Savolax 100,0 144,7 146,9 138,4 182,5 96,6 146,6 109,8 -
Norra Savolax 100,0 139,5 147,2 143,5 186,6 116,2 108,4 120,9 -
Norra Karelen 100,0 144,2 151,1 133,8 179,1 112,8 122,5 107,6 -
Mellersta Finland 100,0 135,2 135,8 133,1 166,1 121,7 111,0 121,7 -
Södra Österbotten 100,0 139,0 145,9 127,9 161,8 108,9 115,6 109,9 -
Österbotten 100,0 145,1 128,5 138,7 173,9 128,8 139,2 118,2 161,6
Mellersta Österbotten 100,0 143,3 151,5 121,5 168,8 119,5 98,0 136,4 186,1
Norra Österbotten 100,0 139,6 138,2 134,1 190,8 123,8 123,5 136,0 -
Kajanaland 100,0 141,9 148,3 140,2 202,1 117,3 128,7 125,1 -
Lappland 100,0 145,9 149,0 150,9 179,2 125,5 142,5 125,1 -
Östra Nyland 100,0 130,3 116,1 123,4 164,8 113,5 99,8 126,5 138,4

Samlingspartiets kandidater avviker mest från väljarkåren i sitt område: störst är skillnaden i Egentliga Tavastland, där kandidaternas genomsnittliga årsinkomster är 2,1 gånger högre än väljarnas. Också i Kymmenedalen, Kajanaland och Norra Österbotten är årsinkomsterna bland Samlingspartiets kandidater dubbelt så stora som bland väljarna.

SDP avviker tydligast från väljarkåren i Lappland, där skillnaden är 51 procent, och minst i Nyland, där skillnaden är 19 procent. Centerns kandidater avviker mest från väljarkåren i Mellersta Österbotten (52 procent) och minst i Östra Nyland (16 procent). Också i Vänsterförbundet och de Gröna avviker kandidaternas årsinkomster som mest med 35–50 procent från inkomsterna inom väljarkåren. Dessa partiers kandidater har i några landskap t.o.m. lägre inkomster än i landskapet i genomsnitt. För Vänsterförbundets del gäller detta Södra Savolax och Nyland, för de Grönas del Mellersta Österbotten och Östra Nyland. SFP:s kandidater har 40–80 procent högre medelinkomster än väljarkåren i genomsnitt.

De invaldas genomsnittliga inkomster var 33 251 euro. Mest förtjänade Samlingspartiets fullmäktigeledamöter (46 952 euro), näst mest SFP:s ledamöter (38 878 euro). SDP:s, Centerns, de Grönas och Kristdemokraternas årsinkomster var mellan 29 761 och 30 724 euro; Vänsterförbundets ledamöters genomsnittliga inkomster var 27 034 euro. Medelinkomsterna bland de invalda i alla partier är klart högre än bland kandidaterna.

Röstberättigade, kandidater och invalda efter inkomstklass i kommunalvalet 2004

Röstberättigade, kandidater och invalda efter inkomstklass i kommunalvalet 2004

  -8 999 9 000-16 999 19 000-26 999 27 000-41 999 42 000+
Röstberättigade 25,0 24,9 26,7 16,1 7,2
Kandidater 13,1 18,2 29,6 26,0 13,2
  SAML 11,7 12,5 23,0 29,1 23,8
  SFP 10,6 13,3 25,3 28,8 22,0
  SDP 9,1 17,6 34,6 28,9 9,9
  CENT 13,5 18,6 30,2 25,4 12,3
  GRÖNA 21,2 17,3 26,0 23,4 12,2
  KD 16,7 22,3 31,0 20,3 9,7
  VÄNST 13,3 23,4 33,8 23,8 5,8
INVALDA 6,6 13,2 27,7 32,0 20,5

Bland de röstberättigade förtjänar 23,3 procent mer än 27 000 euro. Av Samlingspartiets och SFP:s kandidater överskrider hälften den gränsen, av SDP:s kandidater 38,8, av Centerns 37,7, av de Grönas 35,6, av Kristdemokraternas 30,0 och av Vänsterförbundets kandidater 29,6 procent inkomstgränsen på 27 000 euro.

Av de invalda hör 20,5 procent till den grupp som tjänar över 42 000 euro och 52,5 procent har inkomster på mer än 27 000 euro. Bara 19,8 procent av de invalda har inkomster som är lägre än 17 000 euro.

 


Senast uppdaterad 12.10.2012

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunalval [e-publikation].
ISSN=2323-1106. 2004, Kommunalvalet 2004 - hurdana kandidater - hurdana invalda? . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 14.12.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kvaa/2004/kvaa_2004_2004-11-11_kat_005_sv.html