Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Konsumentbarometern 2017, november

Publicerad: 27.9.2017

Konsumenternas förtroende starkt och stabilt i september

Konsumenternas förtroendeindikator var i september 23,7, då den i augusti var 23,5 och i juli 22,8. I september i fjol fick förtroendeindikatorn värdet 14,4. Indikatorns långtidsmedelvärde är 12,1. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer. För barometern intervjuades den 1–19 september 1 214 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas förtroendeindikator

Konsumenternas förtroendeindikator

Av delfaktorerna i konsumenternas förtroendeindikator förbättrades förväntningarna på den egna ekonomin något i september jämfört med augusti. De tre övriga delfaktorerna var ungefär oförändrade. Jämfört med motsvarande period i fjol förstärktes alla delfaktorer klart i september.

I september var konsumenternas förväntningar på Finlands ekonomi och arbetslösheten samt hushållets möjligheter att spara mycket optimistiska. Också konsumenternas syn på den egna ekonomin var ljus. Konsumenternas tro på att arbetslösheten minskar har under den senaste tiden varit den starkaste på över 15 år.

Konsumenterna ansåg i september att tidpunkten var gynnsam särskilt för att ta lån samt också för att spara och köpa kapitalvaror. I september upplevde sysselsatta konsumenter att risken för att själva råka ut för arbetslöshet har minskat betydligt de senaste månaderna.

Egen och Finlands ekonomi

I september trodde 46 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Bara 9 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i september i fjol 39 och 19 procent.

I september litade 27 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 11 procent befarade att den blir sämre inom ett år. En månad tidigare var andelarna 26 och 12 procent och för ett år sedan 25 och 14 procent.

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Arbetslöshet och inflation

I september litade 48 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under det följande året och 16 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. För ett år sedan var motsvarande andelar något pessimistiska 28 och 30 procent.

Av de sysselsatta antog 17 procent i september att risken för arbetslösheten minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 11 procent antog att risken hade ökat. Av de sysselsatta upplevde 30 procent att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa.

I september uppskattade konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 1,7 procent under de följande 12 månaderna. Inflationsförväntningarna var för ett år sedan i september 1,3 procent. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,2 procent.

Köp av kapitalvaror

Av konsumenterna bedömde 45 procent i september att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. De allmänna planerna på att använda pengar visade en liten ökning i september. Av hushållen hade 17 procent för avsikt att mycket eller ganska säkert köpa bil inom ett år. Av hushållen planerade 7 procent att köpa bostad. I september planerade 19 procent av hushållen att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.

Sparande och låntagning

I september antog 63 procent av konsumenterna att tidpunkten att spara är god. Av hushållen hade 68 procent sparat och rentav 81 procent trodde sig kunna spara under det följande året.

Av konsumenterna ansåg 72 procent i september att det är fördelaktigt att ta lån. Långtidsmedelvärdet är 62 procent. Något fler än vanligt, dvs. 15 procent av hushållen, planerade i september att ta lån inom ett år.

Konsumenternas förtroende efter storområde och befolkningsgrupp

I september var konsumenternas förtroende för ekonomin starkast i huvudstadsregionen. Av befolkningsgrupperna var högre tjänstemän de klart mest optimistiska. Mest pessimistiska när det gäller den ekonomiska utvecklingen var arbetslösa.

Förekomsten av apparater i hushållen i augusti

I augusti hade redan 84 procent av hushållen med personer i åldern 15–84 år dator och 90 procent internetförbindelse. Femtiosex procent av hushållen hade skaffat en surfplatta. Åttio procent av hushållen ägde minst en smarttelefon och 20 procent kroppsnära datateknik såsom aktivitetsarmband, smartklockor eller smarta glasögon.

I augusti hade 34 procent av hushållen smart-tv. I nästan lika många hushåll fanns en spelkonsol och i vissa till och med en fjärrstyrd kamerahelikopter. I augusti ägde 79 procent av hushållen en personbil. Mera information om hur vanligt det är med apparater finns i figurbilagorna 12–15 samt i databastabellen.

Konsumenternas syn på ekonomin

  Medeltal 10/1995- Maxvärde 10/1995- Minvärde 10/1995- 09/2016 08/2017 09/2017 Utsikter
A1 Konsumenternas förtroendeindikator = (B2+B4+B7+D2)/4 12,1 24,1 -6,5 14,4 23,5 23,7 ++
B2 Egen ekonomi om 12 månader (nettotal) 8,3 14,1 2,3 7,1 8,4 9,5 +
B4 Finlands ekonomi om 12 månader (nettotal) 3,8 25,3 -27,1 9,2 19,5 18,6 ++
B6 Inflationen om 12 månader (procent) 2,2 4,6 0,6 1,3 1,6 1,7  
B7 Arbetslösheten i Finland om 12 månader (nettotal) -3,4 27,6 -51,1 -1,7 16,5 16,3 ++
B8 Egen arbetslöshetsrisk nu (nettotal) -1,1 7,6 -18,8 -3,1 3,8 5,8 ++
C1 Tidpunktens fördelaktighet för att köpa kapitalvaror (nettotal) 18,4 41,8 -14,2 21,4 22,4 24,1 +
C2 Tidpunktens fördelaktighet för att spara (nettotal) 10,5 36,8 -19,6 3,7 18,4 17,5 +
C3 Tidpunktens fördelaktighet för att ta lån (nettotal) 17,9 42,0 -47,1 29,5 30,6 31,0 +
D2 Hushållets möjligheter att spara 12 månader framåt (nettotal) 39,8 52,2 10,9 42,9 49,7 50,4 ++

Nettotalet erhålls genom att vikta svarsalternativen och subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och +100, ju högre (positiv) siffra desto mer optimistisk är synen på ekonomin.

Förklaringar till kolumnen “ Utsikter ”: ++ Mycket goda utsikter, + Goda utsikter, = Neutrala utsikter, - Dåliga utsikter, -- Mycket dåliga utsikter. Nettotalets avvikelse från medeltalet har jämförts med standardavvikelsen.

EU-resultat

Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras på EU-kommissionens webbplats: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results .


Källa: Konsumentbarometern 2017, september. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, konsument.barometern@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (499,9 kB)

Översikter
Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer

Uppdaterad 27.9.2017

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumentbarometern [e-publikation].
ISSN=1799-2176. september 2017. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 14.12.2017].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2017/09/kbar_2017_09_2017-09-27_tie_001_sv.html

Dela