Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 15.3.2022

Bruttonationalprodukten ökade med 3,5 procent år 2020

Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade volymen av bruttonationalprodukten med 3,5 procent år 2021. Ökningen reviderades något från kvartalsräkenskaperna i februari i och med att materialet om den offentliga ekonomin uppdaterades (var 3,3 procent). Bruttonationalprodukten per capita översteg nivån före finanskrisen.

Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Den privata konsumtionen började igen öka år 2021 — coronasvackan i konsumtionen var kortvarig

År 2021 ökade den privata konsumtionen åter klart efter den tillfälliga svackan år 2020. Den privata konsumtionen steg nu till en klart högre nivå än före coronakrisen. Coronapandemin hade alltså bara en kortvarig inverkan på ökningen av den privata konsumtionen.

Hushållens sparkvot återgick till den vanliga nivån på 1,2 procent år 2021. Den privata konsumtionen ökade, men å andra sidan steg också hushållens disponibla inkomst i och med att sysselsättningen ökade klart. Ännu år 2020 var hushållens sparkvot exceptionellt hög, då den privata konsumtionen minskade mer än hushållens disponibla inkomst.

Antalet sysselsatta har snabbt återhämtat sig från coronasvackan och antalet var år 2021 högre än under tidigare år. Detta har för sin del bidragit till den positiva utvecklingen av hushållens disponibla inkomster.

Enligt de preliminära uppgifterna i finansräkenskaperna steg hushållens skuldsättningsgrad till 136 procent år 2021, då den var 133 procent år 2020.

Bruttonationalprodukten per capita passerave nivån före finanskrisen

Bruttonationalprodukten per capita nådde en ny rekordnivå år 2021 (volymserie 2015 = 100). Den föregående rekordnivån var från år 2008, dvs. från tiden före finanskrisen. Många europeiska länder återhämtade sig från finanskrisen på några år.

Bruttonationalprodukten per capita åren 2007–2021, volymindex 2015=100

Bruttonationalprodukten per capita åren 2007–2021, volymindex 2015=100

Det tog exceptionellt lång tid för Finland att nå nivån före finanskrisen. Detta förklaras för sin del av att förädlingsvärdet inom el- och elektronikindustrin sjönk efter finanskrisen. Delvis förklaras detta av att befolkningen åldrats. Antalet personer i arbetsför ålder har inte ökat i samma förhållande som den totala folkmängden.

Före finanskrisen var Finlands ekonomiska tillväxt beroende av exporten. Under de senaste åren har den privata konsumtionen varit drivkraften för tillväxten. En tillväxt har visserligen noterats under 2010-talet särskilt inom tjänsteexporten, men t.ex. i Sverige har ökningen av tjänsteexporten varit snabbare.

Finlands export under 2010-talet påverkades också av att handeln med Ryssland avtog under åren 2014–2015. Före år 2014 närmade sig den ryska exportens andel av den totala exporten inom utrikeshandeln med varor och tjänster tio procent, medan den därefter har sjunkit till ungefär fem procent.

BNP per capita är en mätare för samhällsekonomin som allmänt används i internationella jämförelser. Volymindexet beskriver en ekonomisk serie där inverkan av prisförändringar, dvs. inflationen, har eliminerats.

De offentliga samfundens underskott halverades från år 2020 — statens underskott minskade

De offentliga samfundens finansiella ställning, dvs. nettoutlåning, visade ett underskott på 6,5 miljarder euro år 2021. Året innan var underskottet 13,1 miljarder euro. Bidragande faktorerna till att de offentliga samfundens underskott minskade var att utgifterna relaterade till coronapandemin minskade och att inflödet av skatteinkomster och socialskyddsavgifter ökade. År 2021 var underskottet 2,6 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Statistikcentralen publicerar 21.4 de uppgifter om underskott och skuld som levereras till EU-kommissionen.

De offentliga samfundens överskott/underskott efter sektor (miljoner euro) i förhållande till bruttonationalprodukten (procent)

De offentliga samfundens överskott/underskott efter sektor (miljoner euro) i förhållande till bruttonationalprodukten (procent)

Statsförvaltningens underskott var 8,1 miljarder euro, då det året innan var 13,1 miljarder euro. Lokalförvaltningens (kommuner och samkommuner o.d.) underskott ökade från året innan och uppgick till 844 miljoner euro.

Arbetspensionsanstalternas överskott ökade åter betydligt till omkring 2,2 miljarder euro i och med att utdelningsinkomsterna och de erhållna socialskyddsavgifterna ökade. I överskottet ingår inte förändringar i investeringarnas värde. Också övriga socialskyddsfonders finansiella ställning förbättrades och visade ett överskott på 216 miljoner euro.

I nationalräkenskaperna har man tagit i bruk en ny transaktion ”D763 EU:s egna medel som baserar sig på diverse andra än skattebaserade avgifter”, på vilken EU:s plastavgift som trädde i kraft i början av 2021 har bokförts. Avgiften bokförs på utgifter för statsförvaltningen och som inkomst för sektorn utlandet. År 2021 var avgiften 68 miljoner euro.

Revidering av kvartalsräkenskaperna

I samband med publiceringen i mars har vi också uppdaterat databastabellerna för kvartalsräkenskaperna enligt den europeiska revisionspolitiken. Jämfört med februari har uppgifterna preciserats särskilt när det gäller den offentliga ekonomin och utlandet.


Källa: Nationalräkenskaper 2021, preliminära uppgifter, Statistikcentralen

Förfrågningar: Tapio Kuusisto 029 551 3318, Nata Kivari 029 551 3318, kansantalous@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Katri Kaaja

Publikationen i pdf-format (275,7 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor


Uppdaterad 15.3.2022

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2021. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 28.11.2022].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2021/vtp_2021_2022-03-15_tie_001_sv.html