Detta är arkivinnehåll som inte längre uppdateras.

Gå till den uppdaterade statistiksidan.

Begrepp och definitioner

Allmänbildande utbildning

Utbildning som syftar till att ge kunskaper och färdigheter som hjälper till att fungera och påverka i samhället.

Anmärkning:

Allmänbildande utbildning är förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och andra icke-yrkesstudier t.ex. vid läroanstalter för fritt bildningsarbete.

Deltagare i utbildning

I läroanstalternas statistik över vuxenutbildning avser deltagare i utbildning dem som deltagit i vuxenutbildning som pågått under kalenderåret. Vid läroanstalten kan en och samma person delta (under året) i flera olika utbildningar. Därmed motsvarar antalet deltagare inte antalet personer som deltar i utbildningen.

Specialyrkesexamen

Yrkesexamen som visar yrkesskicklighet som är inriktad enligt arbetslivets behov och som medför mer djupgående yrkeskunskap eller branschöverskridande kunnande än yrkesexamen.

Studerande

I statistiken över vuxenutbildning vid läroanstalterna avses med studerande personer som under kalenderåret är inskrivna vid läroanstalterna för utbildning som inte leder till examen. I bruttoantalet studerande räknas en person som studerande (deltagare)i varje utbildning han eller hon deltar i. En och samma studerande kan därmed ingå i antalet studerande flera gånger under kalenderåret vid en eller flera läroanstalter. Med nettoantalet studerande avses att en person räknas som studerande bara en gång vid en läroanstalt under kalenderåret.

Undervisningstimme

I statistiken över vuxenutbildning vid läroanstalter avses med undervisningstimme en timme som hålls av lärare (föreläsare e.d.).

Utbildningsnivå

Nivå för indelning av utbildningar som leder till examen utgående från kravnivån.

Anmärkning:

För att bli antagen till utbildning på en viss utbildningsnivå krävs ofta att personen har avlagt en utbildning på lägre utbildningsnivå.

Utbildningsnivån mäts både på grundval av den planerade totala längden eller den målsatta tiden och på grundval av hur krävande utbildningen är.

Utbildningsnivåer: småbarnspedagogik och förskoleundervisning (varierar i längd), lägre grundnivå (6 år), högre grundnivå (3 år, totalt 9 år från början av grundnivån), andra stadiet (3 år, totalt 12 år från början av grundnivån), specialyrkesutbildningsnivå (1–2 år, totalt 13–14 år från början av grundnivån) på lägsta högre nivå (2–3 år, totalt 14–15 år från början av grundnivån) lägre högskolenivå (3–4 år, totalt 15–16 år från början av grundnivån) högre högskolenivå (5–6 år, totalt 17–18 år från början av grundnivån) och forskarutbildningsnivå (2–4 år, totalt 19–22 år från början av grundnivån).

Måttet för utbildningsnivå kan inte direkt beräknas på basis av de utbildningslängder som presenteras i det här begreppet.

Utbildningssektor

Grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.

Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Vuxenutbildning

I läroanstalternas statistik över vuxenutbildning avses med vuxenutbildning utbildning, kurs eller utbildningsprogram som tar minst 6 timmar och som är avsedd för vuxna.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Vuxenutbildning vid läroanstalter [e-publikation].
ISSN=1799-4543. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 1.7.2022].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/oaiop/kas_sv.html