Dokumentation som var i kraft 27.9.2022

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Statistiken över skuldsättning beskriver privatpersoners och bostadshushållens skulder. Statistikens primärmaterial har hämtats ur skatteförvaltningens databas och slagits samman med uppgifterna i totalstatistiken över inkomstfördelningen. Skattemyndigheterna får uppgifterna om krediter och räntor efter typ av lån från finansinstitutens och de övriga kreditgivarnas årsanmälningar. Totalmaterialet över inkomstfördelningen är ett registermaterial som täcker hela befolkningen och alla uppgifter samlas in från administrativa register. Sammanslagningen av register görs med hjälp av personbeteckningen. Statistiken över skuldsättning utkommer bara som webbpublikation. I statistikpublikationen beskrivs bostadshushållens och personernas skuldsättning efter kön, ålder, familjetyp och olika områdesnivåer.

Statistikens population

Målpopulationen för statistiken över skuldsättning är Finlands bostadsbefolkning i slutet av statistikåret (31.12). Undersökningen omfattar inte personer som är fast bosatta utomlands, adresslösa och bosatta på anstalt (t.ex. långvarigt på äldreboenden, vårdhem, fängelser eller sjukhus).

Se målpopulationen i totalmaterialet för inkomstfördelningsstatistiken.

Statistisk enhet

Skuldsättningsstatistikens statistiska enheter är privatperson och bostadshushåll. Största delen av granskningarna görs på bostadshushållets nivå, men t.ex. i databastabellerna finns det uppgifter på personnivå.

Statistikens primärmaterial har hämtats ur skatteförvaltningens databas och slagits samman med uppgifterna i totalstatistiken över inkomstfördelningen. Skattemyndigheterna får uppgifterna om krediter och räntor efter typ av lån från finansinstitutens och de övriga kreditgivarnas årsanmälningar. Totalmaterialet över inkomstfördelningen är ett registermaterial som täcker hela befolkningen och alla uppgifter samlas in från administrativa register. Sammanslagningen av register görs med hjälp av personbeteckningen.

Måttenhet

Skuldsättningsstatistikens måttenheter är euro, procent (skuldsättningsgrad, bostadshushållens andel) och bostadshushållens eller personernas antal.

Basperiod

Basåret för realvärden i skuldsättningsstatistikens uppgifter i pengar är det statistikår som granskas. I omvandlingen används levnadskostnadsindexet, vars basperiod är 1951:10=100.

Referensperiod

Statistikens referensperiod är ett kalenderår.

Referensområde

Materialet omfattar de finländska bostadshushållen. Områdesnivåer, utifrån vilka data granskas är hela landet, storområde (NUTS2-klassificering), landskap (NUTS3-klassificering) och kommun.

Sektortäckning

Materialet för skuldsättningsstatistiken är helt och hållet registerbaserat och omfattar hela befolkningens skulder bland privatpersoner och bostadshushåll. Undersökningen omfattar inte personer som är fast bosatta utomlands, adresslösa och bosatta på anstalt (t.ex. långvarigt på äldreboenden, vårdhem, fängelser eller sjukhus).

Här ingår inte intressekontorens och de övriga vanligaste kreditgivarnas uppgifter om lån vars användningsändamål är något annat än bostadslån eller studielån som garanteras av staten eller Ålands landskapsregering och vars skuldkapital är högst 1 700 euro.

År 2012 ändrades definitionen på övriga skulder så att de inte längre innehåller finansinstitutens så kallade fortlöpande krediter (se begrepp och definitioner). Ändringen påverkar utöver antalet övriga skulder och antalet gäldenärer även totalbeloppet av skulderna och de genomsnittliga skulderna. Sedan år 2015 fås inte studieskulderna längre separat, utan de ingår i de övriga skulderna. I skuldsättningsstatistikens bostadslån ingår inte bostadsaktiebolagslån, som ingår i finansräkenskapernas bostadslån.

Tidstäckning

Skulsättningsstatistikens tidsseriematerial omfattar åren 2002–2021.

Över skuldsättningsstatistiken finns en jämförbar tidsserie för åren 2002–2011. År 2012 ändrades definitionen på övriga skulder så att de inte längre innehåller finansinstitutens så kallade fortlöpande krediter Ändringen påverkar utöver mängden övriga skulder och antalet gäldenärer även totalbeloppet av skulderna och de genomsnittliga skulderna. Sedan år 2015 fås inte studieskulderna längre separat, utan de ingår i de övriga skulderna.

Distributionsfrekvens

Uppgifter i statistiken över skuldsättning publiceras två gånger per år. Skulduppgifterna om föregående år publiceras omkring ett halvår efter utgången av statistikåret, vanligen i juni. Publikationen innehåller ännu inte skuldsättningsgraderna, som fås senare efter att inkomstuppgifterna har färdigställts. Skulduppgifter som kompletteras med skuldsättningsgraderna publiceras omkring ett år efter statistikårets slut, vanligen i december.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Materialet för statistiken över skuldsättning fås i sin helhet från administrativa register. Felkällor som då påverkar statistikens kvalitet är fel i källmaterialet samt fel vid behandlingen av materialet. Fel eller brister i källmaterialet kan uppstå till exempel i samband med ändringar i datasystem. Å andra sidan kan ändringar i beskattningen återspeglas i det material som fås från skattemyndigheten och fel kan uppstå om ändringarna inte beaktas som sig bör i den fortsatta behandlingen av materialet.

Eventuell skevhet kan bedömas genom att jämföra nyckeltal som beräknats utgående från materialet och deras fördelning med motsvarande nyckeltal och fördelningar under tidigare år. Jämförelsen kan även göras bland motsvarande nyckeltal i andra källor, till exempel genom att jämföra med siffror som tagits fram i Skatteförvaltningens statistiktjänst.

Statistikårets uppgifter publiceras omkring ett halvår efter utgången av statistikåret. Inkomstuppgifterna för skuldsättningsstatistikens målpopulation fås först senare och med dessa kompletterade skulduppgifter (inklusive skuldsättningsgrad) publiceras omkring ett år efter utgången av statistikåret.

Punktlighet

Skuldsättningsstatistikens uppgifter levereras exakt på det publiceringsdatum som anges i publiceringskalendern.

Jämförbarhet

Jämförbarhet över tid

Över skuldsättningsstatistiken finns en jämförbar tidsserie för åren 2002–2011. År 2012 ändrades definitionen på övriga skulder så att de inte längre innehåller finansinstitutens så kallade fortlöpande krediter (se begrepp och definitioner). Ändringen påverkar utöver mängden övriga skulder och antalet gäldenärer även totalbeloppet av skulderna och de genomsnittliga skulderna. Sedan år 2015 fås inte studieskulderna längre separat, utan de ingår i de övriga skulderna.

Enhetlighet över statistikområdena

Inkomstuppgifterna i skuldsättningsstatistiken är samma som i inkomstfördelningsstatistiken, och å andra sidan används för inkomstfördelningsstatistiken samma årsanmälningsmaterial som bildats för skuldsättningsstatistiken.

Statistiken över skuldsättning grundar sig på ett material som omfattar hela bostadshushållsbefolkningen, vilket innebär att den kompletterar den bild som fås av skuldernas mängd och fördelning efter skuldslag och typ av bostadshushåll eller hushåll utgående från urvalsmaterial (skuldsättningsstatistikens urvalsmaterial, förmögenhetsundersökningarna) eller statistik över kreditbeståndet på makronivå.

Uppgifter om hushållssektorns skulder publiceras även bland annat i Statistikcentralens finansräkenskaper och i Finlands Banks finansmarknadsstatistik. På grund av skillnader i begrepp och definitioner kan avvikelser förekomma i uppgifterna. I finansräkenskapernas skulder inom hushållssektorn ingår även bostadsaktiebolagens aktieägarlån, som inte ingår i skuldsättningsstatistiken. Utgående från finansräkenskaperna publicerar nationalräkenskaperna skuldsättningsgrader för hushållssektorn. De avviker från den publicerade skuldsättningsstatistiken vad gäller begreppet skuld och även vad gäller begreppet inkomst.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Alla uppgifter i skuldsättningsstatistiken kommer från administrativa register.

Skuldsättningsstatistikens uppgifter och skulder och räntor grundas på årsdeklarationerna i Skatteförvaltningens datasystem. Kredit- och finansinstitut, intressekontor, arbetsgivare, staten, kommuner, försäkrings- och pensionsbolag lämnar årsanmälan till skatteförvaltningen om de skatteskyldigas lån och konton med kredit (inte limit), deras användningsändamål och betalda räntor. I årsanmälan gäller de lånespecifika låne- och ränteuppgifterna fysiska personers (inklusive näringsidkare, jord- och skogsbruksutövare) och dödsbos lån 31.12. Även utlänningar kan vara gäldenärer. Här ingår inte intressekontorens och de övriga vanligaste kreditgivarnas uppgifter om lån vars användningsändamål är något annat än bostadslån eller studielån som garanteras av staten eller Ålands landskapsregering och vars skuldkapital är högst 1 700 euro. I bostadsskuld ingår inte bostadsaktiebolagslån, som ingår i bostadsskulder inom finansräkenskaperna.

Uppgifter om bostadshushåll, klassificering och inkomster i skuldsättningsstatistiken fås ur totalstatistiken över inkomstfördelningen. Statistikens population är bostadshushåll, dvs. bostadshushållsbefolkningen. Undersökningen omfattar inte personer som är fast bosatta utomlands, adresslösa och bosatta på anstalt (t.ex. långvarigt på äldreboenden, vårdhem, fängelser eller sjukhus).

Datainsamlingsmetod

Allt källmaterial för skuldsättningsstatistiken erhålls från administrativa register. Skatteförvaltningen sänder årsdeklarationerna varje år till Statistikcentralen. Materialinsamlingen för totalstatistiken över inkomstfördelningen beskrivs i dokumentation för statistiken i fråga.

Frekvens för datainsamling

Skatteförvaltningens årsdeklarationer insamlas och sänds varje år till Statistikcentralen. Materialet för totalstatistiken över inkomstfördelningen insamlas varje år.

Metoder

Databehandling

Skuld- och ränteuppgifter för skuldsättningsstatistiken fås från Skatteförvaltningen.

För skuldsättningsstatistiken fås uppgifter om boendekommun, klassificering och inkomster ur totalstatistiken över inkomstfördelning. Processerna för bildandet av dem har beskrivits i dokumentationen för totalstatistiken över inkomstfördelning.

Skatteförvaltningens skuld- och ränteuppgifter sänds som en fil där krediter är en egen post. Materialet förenas till en fil på personnivå i sas-programmet, som också producerar nyckeltal per skuldslag för granskning av materialet.

Skuldsättningsstatistikens tidsserier bildas genom att skulduppgifternas i sas-programmet förenas med material som tagits ur totalstatistiken över inkomstfördelning. Tidsserierna bildas både för material om personer och om bostadshushåll. Slutligen deflateras tidsseriernas uppgifter i pengar (skulder, räntor, disponibla inkomster) till statistikårets pengar i ett separat sas-program.

Skulduppgifterna fås tidigare än inkomstuppgifterna, så uppgifterna för samma år körs två gånger: i juni året efter det nyaste statistikåret utan inkomstuppgifter (s.k. Preliminära uppgifter) och i december året efter kompletterade med inkomstuppgifterna (s.k. slutliga uppgifter). 

Data som behövs för de databastabeller som publiceras sammanställs av tidsseriematerialet i sas-program och uppgifterna körs till tabeller med px-pro-makro.

Datavalidering

Skattematerialet som används i skuldsättningsstatistiken används även i inkomstfördelningsstatistiken, så materialet granskas både ur perspektivet skuldsättning och ur andra statistikgrenars perspektiv. I materialet beräknas fördelningsuppgifter för variabler och dessa jämförs med motsvarande under tidigare år. Vad gäller avvikande observationer kan man i granskningen på personnivå nyttja uppgifter i inkomstfördelningsstatistiken.

Uppgifterna i skuldsättningsstatistiken kan jämföras på riksnivå med Statistikcentralens statistik över kreditbeståndet och Finlands Banks uppgifter i finansmarknadsstatistiken. Dessutom kan man nyttja uppgifterna i Skatteförvaltningens statistiktjänst.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning 

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 

Sekretess – behandling av uppgifter

I baspublikationerna inom ramen för statistiken över skuldsättning följs Statistikcentralens officiella skyddsanvisningar för personuppgifter i tabellformat, vilka baserar sig på statistiketiska principer och lagstiftningen. Ett centralt rättesnöre i dataskyddet är att undvika att publicera statistikuppgifter i ett format där enskilda personer kan identifieras. Vad gäller statistiken över skuldsättning innebär det här att de uppgifter som publiceras ska vara sådana att enskilda bostadshushåll eller personer inte kan identifieras.

Skuldsättningsstatistikens publikationer innehåller diagram och tabeller samt StatFin-databastabeller. Publiceringstabellernas format varierar inte märkbart mellan olika publikationer och de innehåller uppgifter som aggregerats till en allmän nivå. Databastabellerna är i högre grad av standardformat och informationsinnehållet är precisare än i publikationstabeller.

I skuldsättningsstatistikens baspublikation för juni finns åtta StatFin-tabeller och i baspublikationen för december finns sex StatFin-tabeller. Strävan har varit att göra tabellernas klassificeringar så grova att dataskyddsproblem undviks. Dessutom granskas uppgifterna om antal och i fråga om de klasser där antalet hushåll underskrider tröskelvärdet döljs alla uppgifter om antal vid behov.

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Datautbyte

För statistiken över skuldsättning sammanställs material som även används i statistiken över inkomstfördelning.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar. 

Ingångssidan för statistiken över skuldsättning finns på Statistikcentralens webbplats under ämnet Arbete, löner och utkomst: https://stat.fi/sv/statistik/velk. De centrala resultaten publiceras på webbplatsen på utsatta publiceringsdatum. Informationen som delas har formatet av ett publiceringsmeddelande och en översikt (html och pdf), tabellbilagor (html) och StatFin-databastabeller (PxWeb).

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter. 

Kvalitetsbedömning

Kvalitetsbedömning, se FOS-kvalitetskriterier ochrekommendation om kvalitetsbeskrivning.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Ramarna kompletterar varandra. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi) 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter. 

Statistikexperter

Ossi Kohvakka
överaktuarie
029 551 3534

Söker du tidigare publicerad dokumentation?

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna