I undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden ställs frågor om bl.a. hushållets sammansättning, hushållsmedlemmarnas verksamhet under året, boende och boendekostnader, lån, ekonomisk utkomst och hälsa. Uppgifterna samlas in med hjälp av blankettfrågorna, men också från administrativa register, t.ex. om inkomster och erhållna socialskyddsförmåner, pensioner och beskattning. Undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden ger svar på bl.a. följande frågor:

• Hur jämnt fördelar sig finländarnas disponibla inkomster bland hushållen?
• Hur mycket belastar boendekostnaderna hushållen?
• Hur många låginkomsttagare finns det i Finland?

För undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden kontaktar vi årligen över 10 000 hushåll. Hushållen består av privathushåll som är fast bosatta i Finland. Hushållen har slumpmässigt tagits ut ur Statistikcentralens databas över befolkningen i Finland.

Från varje hushåll har man tagit ut en person som fyllt 16 år, men också övriga hushållsmedlemmar kan delta i att lämna in uppgifter. Ett hushåll som finns med i urvalet representerar ungefär 300 andra hushåll. Samma intervjupersoner kontaktas fyra på varandra följande år alltid på våren.

Deltagarna i undersökningen har valts ut slumpmässigt och ingen uppgiftslämnare kan ersättas med någon annan.

Undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden grundar sig på ett s.k. slumpmässigt urval där uppgiftslämnarna väljs ut slumpmässigt ur Statistikcentralens databas över befolkningen i Finland. Uppgiftslämnarna plockas ut med betoning på vissa egenskaper så att uppgiftslämnargruppen ska vara så heltäckande som möjligt. Därför är det inte möjligt att byta ut uppgiftslämnare och de som har vägrat att delta ingår helt enkelt inte i undersökningsmaterialet. Detta kan försvaga resultatens exakthet och tillförlitlighet i synnerhet när det gäller de befolkningsgrupper som är likartade som de som vägrat svara. Därför är varje samtycke till intervju viktigt och kan inte ersättas på något annat sätt.

Frågorna i undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden gäller hushållens vardag och de är lätta att besvara.

Med undersökningen testar man inte uppgiftslämnarnas kunskaper utan man samlar in information om hushållens vardag, t.ex. om hushållsmedlemmarnas verksamhet under året (t.ex. arbete, pensionärsliv eller studier), permanenta bostad och boendekostnader, hälsotillstånd och när det gäller barnfamiljer om barndagvård. Enkäten är enkel och du behöver inte vara rädd för att svara fel: frågorna gäller saker som vi får svar på bara genom att fråga dig och som du själv är den bästa experten på.

Genom att delta i undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden kan du inverka på hurdan bild beslutsfattare i Finland och på övriga håll i Europa får av finländska hushålls utkomst och levnadsförhållanden.

Genom att delta i undersökningen kan du säkerställa att du och andra människor i motsvarande livssituation beaktas i beslutsfattande, eftersom du samtidigt representerar omkring 300 andra finländska hushåll. Materialet i undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden används som underlag för många typer av beslutsfattande, t.ex. då man fattar beslut om höjning eller sänkning av skatter och avgifter, utreder inverkan av förändringar av olika förmåner, såsom barnbidrag eller studiestöd, på hushållens utkomst eller då man t.ex. vill veta hur mycket boendekostnaderna belastar pensionärer, barnfamiljer, arbetslösa och andra befolkningsgrupper.

Det är mycket viktigt att många typer av finländare deltar i undersökningen – unga och gamla, studerande, pensionärer och sysselsatta, ensamboende, par, ensamförsörjare och familjer med flera barn, låg-, medel- och höginkomsttagare, såväl stadsbor som glesbygdsinvånare runtom i landet. Deltagandet i undersökningen är din medborgerliga rättighet. Genom att använda den kan du för din del inverka på att beslutsfattandet bygger på tillförlitlig information.

På basis av de uppgifter som samlats in i undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden sammanställs inkomstfördelningsstatistik och statistik över levnadsförhållanden. Resultaten och materialet i undersökningen används i stor utsträckning i det samhälleliga beslutsfattandet, i undersökningar och t.ex. vid uppföljningen av effekterna av politiska åtgärder. Uppgifterna i undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden används också som forskningsmaterial vid universitet och forskningsinstitut samt som material i den europeiska statistiken över inkomst och levnadsvillkor (EU-SILC). 

Resultaten från statistiken över levnadsförhållanden och inkomstfördelningsstatistiken publiceras flera gånger om året och de lyfts ofta fram i offentligheten. Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat publicerar också internationella jämförelser som ger information om finländarnas utkomst och levnadsförhållanden i jämförelse med andra europeiska länder.

Materialet i undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden används bl.a. i följande statistik, material eller publikationer:

⁠Statistik över levnadsförhållanden
⁠Hushållens förmögenhet
⁠Inkomstfördelningsstatistik
⁠Den europeiska undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden (EU-SILC)
⁠Mikrosimuleringsmodellen SISU
⁠⁠OECD

⁠Utgående från undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden framställs dessutom ett servicematerial som används vid undersökning om t.ex. hur förmåner eller skatter inverkar på olika befolkningsgruppers inkomster, t.ex. på barnfamiljernas och pensionärernas utkomst. Undersökningsmaterialet används omfattande som grund för uppskattning och uppföljning av effekterna av beslutsfattandet på olika nivåer i samhället och inom förvaltningen, t.ex. i ministerier och organisationer. Undersökningen är mycket mångsidig och den information som man får har en betydande roll då man kartlägger finländska hushålls ekonomiska förhållanden o.d.

Suomi.fi-identifikation är den offentliga förvaltningens gemensamma identifieringstjänst för e-tjänster. Tjänsten gör det möjligt att identifiera användaren på ett säkert sätt med valfritt identifieringsverktyg. Du kan identifiera dig med finländska bankkoder, mobilcertifikat och certifikatkort. 

https://www.suomi.fi/anvisningar-och-stod/identifikation

Deltagandet i undersökningen är frivilligt.

Den nationella statistiklagen samt Europeiska unionens lag om undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden (1177/2003) förpliktar Finland att framställa uppgifter för statistikföring, men lagarna förpliktar inte dem som valts med i urvalet att delta. För att uppgifterna om finländarnas levnadsförhållanden och utkomst ska vara så exakta som möjligt och för att alla typer av befolkningsgrupper och livssituationer ska vara så väl representerade som möjligt är det dock mycket önskvärt att man svarar.

Enskilda uppgiftslämnares uppgifter kan bara behandlas vid Statistikcentralen av de personer som deltar i framställningen av inkomstfördelningsstatistiken.

Alla uppgifter som gör det möjligt att identifiera en person har raderats ur det servicematerial som är avsett för forskningsändamål och som produceras utgående från undersökningen om inkomster och levnadsförhållanden.

Statistikcentralen lämnar aldrig ut enskilda uppgiftslämnares uppgifter till skattemyndigheten eller andra myndigheter.

Det är frivilligt att delta i undersökningen och de uppgifter som kommer fram under intervjun behandlas strängt konfidentiellt. Under intervjun ställer man bara sådana frågor som är nödvändiga för undersökningen och alltid på en så grov nivå som möjligt. Som sådana kan uppgifterna inte heller användas för annat ändamål än för statistik och undersökningar.

Om Ert hushåll bodde i Finland i slutet av året före intervjun kan Ni delta i undersökningen.

Även om en person eller ett hushåll som valts med i undersökningen ska flytta utomlands kan man delta om största delen av hushållet har bott i Finland i slutet av föregående år. De hushåll som valts med i undersökningen intervjuas fyra på varandra följande år, men en kommande flyttning utomlands utgör inget hinder för att delta i undersökningen. Uppgiftslämnarnas möjligheter att delta i undersökningen utreds varje år.  Om man dessutom vet att utlandsvistelsen kommer att ta högst ett år kan intervjun göras också nästa år.

Till de hushåll som valts med i undersökningen skickas alltid först ett följebrev med information om undersökningen och om att man kommer att ta kontakt.

Intervjuarna tar kontakt med uppgiftslämnarna per telefon för att komma överens om en intervju. Om inget webbsvar fås, kontaktar man per telefon också de hushåll som har möjlighet att svara på webben. Om telefonnumret inte är tillgängligt intervjuaren försöker nå uppgiftslämnaren genom att besöka honom eller henne. Intervjuarna försöker nå uppgiftslämnarna genom att besöka dem om de inte på något annat sätt kan nå uppgiftslämnaren.

Om en person som kommer på besök eller ringer innan brevet om undersökningen kommer fram presenterar sig som Statistikcentralens intervjuare, bör uppgiftslämnaren fråga vilken undersökning och vilket forskningsinstitut det är fråga om. Intervjuare vid andra forskningsinstitut kan ibland förväxlas med Statistikcentralens intervjuare. Statistikcentralens intervjuare bär Statistikcentralens personkort. Statistikcentralens alla datainsamlingar och undersökningar finns angivna på sidan Datainsamlingar och där kan man kontrollera om undersökningen ifråga verkligen görs av Statistikcentralen. Statistikcentralen gör också undersökningar på uppdrag av andra forskningsinstitut, men också i dessa fall finns både Statistikcentralens och den andra partens kontaktinformation i brevet om undersökningen.

Uppgiftslämnarens ålder, hälsotillstånd, handikapp eller funktionsnedsättning är inte i sig ett hinder för att delta i undersökningen.

Med hjälp av undersökningen utreder man också frågor förknippade med levnadsförhållanden och hälsa. Det är därför viktigt att olika typer av uppgiftslämnare deltar. Det finns ingen övre åldersgräns för undersökningen och utgångspunkten är att alla personer som hör till den finländska hushållsbefolkningen och som valts ut för undersökningen har rätt att delta.

Vid behov kan andra personer hjälpa till med att svara eller så kan en annan person lämna uppgifterna för urvalspersonens del. Om den person som valts med i undersökningen är t.ex. svårt dement, men bor kvar hemma och får närståendevård, kan någon annan hushållsmedlem besvara frågorna. Bara personer på anstalter, samt hushåll som inte själva beslutar om sina penningärenden (t.ex. personer i effektiverad vård eller som står under intressebevakning) hör inte till undersökningen. Intervjuaren som tar kontakt frågar alltid skilt om uppgiftslämnarens situation och om hushållet hör till undersökningen samt om det är möjligt att göra en intervju.

Statistikcentralen är en statlig myndighet som inte berörs av samma förbud om direktmarknadsföring som t.ex. kommersiella forskningsinstitut.

Den information som Statistikcentralen producerar beskriver samhällsförhållanden och deras utveckling allmänt taget, och de är avsedda att betjäna samhällets olika informationsbehov. Statistikcentralen gör inte sådana marknads- och opinionsundersökningar som avses i personuppgiftslagen och personer som har förbjudit marknadsföring kan därför tillfrågas om en intervju.

Statistikcentralen sammanblandas ibland med kommersiella forskningsinstitut som har ett liknande namn. Statistikcentralens intervjuare skickar emellertid alltid ett brev innan de ringer upp. I brevet finns Statistikcentralens logo och intervjuarens och forskarnas kontaktinformation. De lämnar gärna tilläggsinformation om undersökningen.

Brevet adresseras till den hushållsmedlem som valts med i undersökningen, men svarspersonen kan vara vilken hushållsmedlem som helst som känner till hushållets ekonomi väl. Så gör man särskilt då den som valts med i undersökningen är minderårig eller har familjeställningen barn. En liten del av frågorna frågas direkt av den person som valts med i undersökningen, men annars kan svarspersonen vara någon annan hushållsmedlem. Varje medlem kan dock om han eller hon så vill själv besvara frågor som gäller dem själva.