Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Pressmeddelande 4.10.2005

Chefdirektör Liikanen vid Statistikcentralens 140-års jubileumsseminarium

Produktivitet och förenklade indikatorer över ekonomin bör stå i fokus vid beskrivning av näringslivet och utveckling av statistik

"Alla parter inom samhällspolitiken borde sätta sig in i produktivitetsbegreppet och dess beskrivning", konstaterade Finlands Banks chefdirektör Erkki Liikanen vid Statistikcentralens jubileumsseminarium i dag i Helsingfors. I forsättningen borde man fästa speciell uppmärksamhet på beskrivningen och statistikföringen av produktivitet, eftersom sambandet mellan produktivitet och välfärd har blivit lösare i integrerade ekonomier. Enligt Liikanen ska detta beaktas vid uppskattning av både för hur höga löner, stora utdelningar och stor skuldsättning i ekonomin det finns utrymme för. Han önskar också allt mer exaktare analys och statistikföring av den offentliga sektorn, i synnerhet produktiviteten inom den offentliga förvaltningen och tjänster.

Statistikväsendets höga nivå är enligt Liikanen en grundförutsättning för kvalitativt beslutsfattande. I Finland är situationen god. Statistikproduktionen och statistikmyndigheterna är oberoende, som å sin sida inverkar på att finländsk statistik är tillförlitlig, oberoende och opartisk. Trots att det alltid finns förbehåll, ska tolkningen av ekonomi- och finansieringsutvecklingen alltid grunda sig på statistik: "Utan statistik som bakgrund är analyser bara gissningar."

"Det gemensamma problemet för både statistikproducenter och statistikkonsumenter är att världen förändras i en riktning som är allt svårare att statistikföra", säger Liikanen. Enligt honom behöver man i utvecklingen av statistik kontinuerligt samarbete och växelverkan mellan statistikmyndigheter och det omgivande samhället. Han föreslår också utvecklingen av exempelvis allt mer förenklade indikatorer för beskrivning av utvecklingen av den komplicerade och svårtolkade ekonomin och de ekonomiska förhållandena.

Allt större uppmärksamhet på förmågan att läsa siffror i undervisning och utbildning

Statistikcentralens generaldirektör Heli Jeskanen-Sundström varnade i sitt anförande om risken för okunnighet att läsa siffror: "I dagens allt mer ytliga värld finns det en risk för ökad okunnighet att läsa siffror. Kunnigheten att läsa siffror och statistik borde läras redan i grundskolan. Utan denna konst är det svårt att klara sig i dagens samhälle." Hon anser att en utmaning för statistikerna är i dag också den att informationen kan urskiljas från det kontinuerliga informationsflödet. När det gäller utvecklingen av den samhällsvetenskapliga forskningen och statistikföringen är det viktigt att också säkerställa ställningen av den empiriska och kvantitativa forskningen vid landets universitet.

Doktor Maija-Riitta Ollila tog å sin sida fram informationsförädlingen i samband med produktion och användning av statistik. I och med att datainsamlingsteknologin utvecklas är det allt lättare att få material för statistik. Då datavolymen ökar finns det ändå risk att observationer blir brus. Hur särskilja brus och information, hur förädla data till information? - Enligt Ollila är Statistikcentralens centrala uppgift också i fortsättningen att definiera rollen av den väsentliga statistiken över samhällsförhållanden.

Fri tillgång till statistik är en grundförutsättning för demokratin

Risto Uimonen, chefredaktör för dagstidningen Kaleva, betonade att statistikuppgifterna bör vara fritt tillgängliga: "Informationen bör nå alla. Statistikuppgifterna är ytterst viktiga för medierna för att de ska kunna sköta den uppgift inom demokratin som reserverats för dem, dvs. fungera som den fjärde statsmakten." Om statistikuppgifterna inte är tillgängliga för alla är det omöjligt att bedöma om den information som presenteras i medierna och politiska forum är tillförlitlig och riktig. I sitt anförande poängterade Uimonen att redaktörerna bär ansvar för både källkritik och för hur information presenteras: av medierna krävs noggrannhet och självkritik.

Finlands statistikverk 140 år

Den kejserliga senaten i storfurstendömet Finland fattade 4.10.1865 ett beslut om att grunda en statistikbyrå i Finland. Andra länders erfarenheter inverkade på beslutet att grunda ett statistikverk. Också Finlands dåvarande högsta tjänstemannakår och de bildade klasserna förstod vikten av statistik som beskriver det egna landet. Redan då konstaterades bl.a. att "en organiserad statistikverksamhet förutsätter en god skötsel av staten och vice versa". Bakgrunden till att grunda en statistikbyrå var alltså behovet av information som stöd för beslutsfattandet. Även i dag styr detta behov utvecklingen av statistikväsendet.

I början koncentrerade sig statistikverket främst på jordbruks-, utrikeshandels-, sjöfarts- och befolkningsstatistik. Redan på 1870-talet utarbetades också statistik över gruvverksamhet, järnvägstrafik, post- och telegrafverksamhet, bank- och kreditinstitutverksamhet samt undervisning, fattigvård och finansiella frågor.

I och med den allmänna samhällsutvecklingen har statistikproduktionen sedermera utvecklats och expanderat. I dag producerar Statistikcentralen statistik över tvåhundra olika statistikområden. Statistiken beskriver dagens samhälle och olika samhällsfenomen. Statistikcentralen står till tjänst med mångsidiga informationsprodukter och tjänster som också är efterfrågade utomlands. Som Finlands nationella statistikbyrå svarar Statistikcentralen för koordineringen av Finlands hela officiella statistikväsen och representerar Finland i internationella statistikorgan.

Förfrågningar:
Direktören för statistiktjänst Jussi Melkas, tfn (09) 1734 3200)
Informationschef Heli Mikkelä, tfn (09) 1734 2235