Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Kommunalvalet 2008 – hurdana kandidater - hurdana invalda?

Majoriteten män och representanter för de stora åldersgrupperna

Sammanlagt 38 509 kandidater ställdes upp i kommunalvalet, dvs. 1 397 färre kandidater än år 2004. Flest kandidater har Centern i Finland 9 977, SDP 7 702, Samlingspartiet 7 628 och Vänsterförbundet 4 112. Gröna förbundet har 2 192 kandidater, SFP 1 407, Kristdemokraterna 1 921, Sannfinländarna 1 840 och FKP 362. Av datasekretesskäl granskas inte kandidaterna för de små partierna skilt för sig.

Av de röstberättigade är kvinnorna i majoritet, dvs. 51,5 procent är kvinnor. Av kandidaterna är 40,4 procent kvinnor. De kvinnliga kandidaternas andel har ökat med en halv procentenheter jämfört med föregående val. Bara Gröna förbundet har kvinnlig majoritet bland sina kandidater 56,8 %. Näst närmast kommer Kristdemokraterna, där andelen kvinnliga kandidater är 48,2 procent. Inom Samlingspartiet, Centern i Finland och SDP är andelen kvinnor omkring 40 procent. Den största andelen kvinnliga kandidater har landskapet Nyland, 43,9 procent, och den minsta andelen Norra Karelen, 37,1 procent.

Av de invalda är 36,7 procent kvinnor, dvs. en något mindre andel än andelen kvinnor av alla kandidater. Av de nya invalda är andelen kvinnor 40,9 procent.

Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter kön i kommunalvalet 2008, %

Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter åldersgrupp i kommunalvalet 2008, %

De invalda är mer koncentrerade till åldersgrupperna 40–49 och 50–59 år än vad kandidaterna är. 6,2 procent av alla invalda är under 30 år och 2 procent över 70 år.

Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter åldersgrupp i kommunalvalet 2008, %

  -29 30-39 40-49 50-59 60-69 70 +
Röstberättigade 18,7 15,2 17,7 18,4 14,9 15,2
Kandidater 10,7 17,4 23,8 26,5 18,7 2,9
   CENT 10,8 18,2 25,8 26,2 17,0 2,1
   SAML 11,4 19,3 25,5 22,9 18,2 2,7
   SDP 8,2 15,0 22,4 29,7 21,6 3,2
   VÄNST 10,4 13,4 19,7 31,1 21,1 4,3
   GRÖNA 17,8 26,2 26,6 19,2 9,0 1,2
   KD 9,8 15,8 21,6 28,0 21,3 3,5
   SFP 12,2 16,7 25,2 23,9 19,4 2,6
   SAF 11,1 18,1 23,3 25,4 18,2 4,0
   FKP 15,8 9,4 13,1 27,2 27,5 6,9
   Övriga 8,0 15,5 20,8 30,1 20,2 5,3
Invalda 6,2 15,7 25,7 30,9 19,5 2,0

Storleken på kommunen påverkar kandidaternas partistruktur på så sätt att de små kommunerna har flest kandidater för Centern i Finland. I kommuner med mindre än 2 000 invånare har 43 procent av kandidaterna uppställts av Centern, 23 % av Samlingspartiet, 14 % av SDP och 6 procent av Vänsterförbundet. I kommuner med 2 000–4 999 invånare är 41 procent kandidater för Centern, 17 procent för Samlingspartiet och 17 procent för SDP. I kommuner med 10 000–19 999 invånare har Centern alltjämt flest kandidater, dvs. 26 procent, Samlingspartiet och SDP har båda 22 procent. I kommuner med mer än 20 000 invånare har Samlingspartiet och SDP fler kandidater än Centern. I kommuner med mer än 100 000 invånare har Centern bara 13 procent av kandidaterna, Samlingspartiet och SDP 16 procent, Gröna förbundet 15 procent och Vänsterförbundet 14 procent. Gröna förbundets och Vänsterförbundets kandidatuppställning är klart koncentrerad till de stora kommunerna.

Kandidaternas och de invaldas andel av olika åldersgrupper i kommunalvalet 2008, promille

Kandidater (partivis) efter kommunstorlek i kommunalvalet 2008, %

  Totalt -1 999 2 000-4 999 5 000-9 999 10 000-19 999 20 000-49 999 50 000-99 999 100 000 +
Kandidater tot. 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0
   CENT 25,9 43,1 40,8 32,7 25,7 17,4 18,2 12,5
   SAML 19,8 23,1 16,6 18,8 22,4 21,1 23,2 15,9
   SDP 20,0 14,4 16,7 18,8 21,7 24,3 22,5 15,9
   VÄNST 10,7 6,4 7,7 10,9 9,5 12,4 10,2 14,4
   GRÖNA 5,7 1,2 1,7 2,6 4,2 7,1 7,8 15,1
   KD 5,0 2,7 4,1 4,3 5,0 5,7 6,1 5,9
   SFP 3,7 2,5 2,9 4,4 4,0 3,3 1,6 5,9
   SAF 4,8 3,2 5,5 4,5 5,6 3,6 4,1 6,4
   FKP 0,9 0,1 0,1 0,0 0,3 1,5 1,0 3,6
   Övriga 3,6 3,4 3,9 3,1 1,7 3,8 5,3 4,4

Sett till parti är åldersskillnaderna mellan kandidaterna ganska små: medelåldern för de kvinnliga kandidaterna är i alla partier 2–3 år lägre än för de manliga kandidaterna med undantag av Gröna förbundet. Mest manliga kandidater finns det i åldersgruppen 50–59 år och mest kvinnliga i åldersgruppen 40–49 år. Bland kandidaterna är andelen 50–65-åringar större än deras andel av befolkningen. Andelen kandidater i åldersgrupperna över 65 år och under 35 år är klart mindre än deras andel av hela befolkningen. Ivrigast att ställa upp som kandidater är 50–55-åringarna.

De röstberättigades och kandidaternas åldersfördelningar samt medelålder efter kön i kommunalvalet 2008, %

Röstberättigade Kandidater

Kandidaternas åldersfördelningar samt medelålder efter kön och parti i kommunalvalet 2008, %

Finlands Socialdemokratiska Parti Centern i Finland
Samlingspartiet Kristdemokraterna i Finland
Gröna förbundet Svenska folkpartiet i Finland
Sannfinländarna Finlands Kommunistiska Parti
Vänsterförbundet  
 

De invaldas åldersfördelningar samt medelålder efter kön i kommunalvalet 2008, %

Invalda

De röstberättigades medelålder har stigit med ett år från föregående kommunalval. Männens medelålder på valdagen är nu 47,4 år och kvinnornas 50,3 år. De manliga kandidaternas genomsnittsålder har stigit med 1,3 år och de kvinnliga kandidaternas med ett år. Genomsnittsåldern är nu 49,0 år för de manliga kandidaterna och 45,8 år för de kvinnliga. De kvinnliga kandidaterna är i medeltal 4,5 år yngre än de kvinnliga röstberättigade, medan de manliga kandidaterna är 1,6 år äldre än de manliga röstberättigade.

Bland männen finns tyngdpunkten i åldersgruppen 50–59 år, bland kvinnorna i åldersgruppen 40–49. Medelåldern för de manliga kandidaterna är högst inom SDP och Vänsterförbundet, dvs. 51 år. De äldsta kvinnliga kandidaterna hos FKP är jämnt 50 år och hos Kristdemokraterna 48,7 år. De yngsta manliga och kvinnliga kandidaterna har Gröna Förbundet, 43,1 och 41,5 år. Genomsnittsåldern för Samlingspartiets män och kvinnor är 47,8 år resp. 45,1 år, för Centerns män och kvinnor 48,5 år resp. 44,8 år.

Genomsnittsåldern för de invalda männen är 50,7 år och för de invalda kvinnorna 46,5 år. Bland männen ligger ålderstyngdpunkten i åldersgruppen 50–59 år och bland kvinnorna i åldersgruppen 40–49 år.

Få kandidater med utländsk bakgrund

Kandidaternas språkfördelning följer i huvuddrag befolkningens språkfördelning i landskapen. Antalet svenskspråkiga kandidater är något fler (5,2 %) än antalet svenskspråkiga röstberättigade (4,9 %). I Nyland är de svenskspråkiga aktivare, deras andel av kandidaterna är 12 procent, medan deras andel av de röstberättigade är 7,4 procent. De kandidater som talar något annat språk än de inhemska kan sägas ha utländsk bakgrund. Deras andel av de röstberättigade är 3,2 procent och av kandidaterna 1,5 procent, dvs. något under hälften av befolkningsandelen. Bland alla kandidater är underrepresentationen 1,7 procentenheter, i Nyland är den 3,5 och i Egentliga Finland 2,1 procentenheter. Det finns således färre kandidater med utländsk bakgrund än deras andel av befolkningen. Undantag är Kajanaland och Mellersta Österbotten, där det finns något fler kandidater med utländsk bakgrund än deras andel av befolkningen.

Antalet invalda kandidater med utländsk bakgrund är mycket lågt, dvs. 0,3 procent, en tiondedel av deras andel av befolkningen. Det innebär att antalet ledamöter med utländsk bakgrund är 34 i hela landet. I Nyland är andelen invalda kandidater med utländsk bakgrund 0,9 procent. Andelen svenskspråkiga invalda är 15,1 procent, dvs. dubbelt fler än andelen svenskspråkiga bland de röstberättigade.

Röstberättigade, kandidater och invalda efter modersmål och landskap i kommunalvalet 2008, %

Landskap Röstberättigade Kandidater Invalda
Finska, samiska Svenska Annat språk Finska, samiska Svenska Annat språk Finska, samiska Svenska Annat språk
HELA LANDET 91,8 4,9 3,2 93,4 5,2 1,5 93,2 6,5 0,3
Nyland 86,1 7,4 6,5 85,0 12,0 3,0 83,9 15,1 0,9
Östra Nyland 64,1 33,1 2,8 67,7 30,9 1,3 63,0 36,7 0,4
Egentliga Finland 90,8 5,7 3,5 92,6 6,0 1,4 93,0 6,6 0,3
Satakunta 98,4 0,3 1,2 98,8 0,2 1,0 99,7 0,2 0,2
Egentliga Tavastland 97,8 0,4 1,8 98,5 0,3 1,3 99,2 0,5 0,3
Birkaland 97,1 0,3 2,5 98,4 0,3 1,3 99,3 0,4 0,4
Päijänne-Tavastland 97,1 0,3 2,6 97,5 0,4 2,1 98,2 0,8 1,0
Kymmenedalen 96,6 0,8 2,6 97,0 1,2 1,8 98,1 1,9 0,0
Södra Karelen 97,2 0,1 2,7 98,3 0,2 1,5 99,7 0,0 0,3
Södra Savolax 98,3 0,2 1,5 98,7 0,1 1,2 99,8 0,0 0,2
Norra Savolax 98,7 0,1 1,2 98,9 0,1 1,0 99,5 0,2 0,3
Norra Karelen 98,2 0,1 1,7 98,4 0,3 1,4 98,6 0,7 0,7
Mellersta Finland 98,1 0,2 1,7 98,6 0,2 1,3 100,0 0,0 0,0
Södra Österbotten 98,9 0,3 0,8 99,5 0,1 0,3 99,8 0,2 0,0
Österbotten 46,4 50,8 2,8 48,7 49,4 1,8 33,4 66,0 0,6
Mellersta Österbotten 89,6 9,4 1,1 89,9 8,7 1,3 94,6 5,4 0,0
Norra Österbotten 98,5 0,1 1,4 99,1 0,2 0,8 99,7 0,1 0,2
Kajanaland 98,7 0,1 1,2 98,0 0,1 1,8 100,0 0,0 0,0
Lappland 98,5 0,2 1,3 98,9 0,3 0,8 99,8 0,2 0,0

Hög utbildningsnivå bland kandidaterna

Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter utbildningsnivå i kommunalvalet 2008, %

Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter utbildningsnivå i kommunalvalet 2008, %

  Högskolenivå Lägsta högre nivå Mellannivå Grundnivå
Röstberättigade 14,8 11,5 39,2 34,4
Kandidater 25,3 16,7 40,6 17,4
   GRÖNA 45,4 12,0 34,0 8,5
   SFP 41,9 17,9 29,0 11,2
   SAML 37,7 21,7 28,8 11,7
   KD 28,6 19,0 37,6 14,8
   CENT 23,7 19,7 41,5 15,1
   SDP 17,1 14,7 47,1 21,2
   VÄNST 12,1 8,0 52,8 27,2
   FKP 14,7 7,2 49,4 28,6
   SAF 9,1 12,0 49,3 29,6
   Övriga 23,5 16,8 38,3 21,3
Invalda 29,8 19,2 36,7 14,3

Till sin utbildning avviker kandidaterna klart från de röstberättigade. Av kandidaterna har 82,6 procent utbildning på högre nivå än grundnivå, medan 65,6 procent av de röstberättigade har utbildning efter grundnivå. Andelen utbildade kandidater har stigit med tre procentenheter. Av de röstberättigade har 15 procent examen på universitets- eller yrkeshögskolenivå och av kandidaterna 25 procent.

Andelen kandidater som avlagt examen på denna nivå är störst hos Gröna förbundet, 45 procent, SFP 42 procent, Samlingspartiet 38 procent, Kristdemokraterna 29 procent och Centern i Finland 24 procent.

Av SDP:s kandidater har 47 procent examen på mellannivå, av Vänsterförbundets kandidater 53 procent samt av FKP:s och Sannfinländarnas 49 procent. I kommunalvalet avspeglar utbildningsnivån bland kandidaterna de skillnader i utbildningsstruktur som finns i regionerna. I Nyland är andelen högutbildade i allmänhet dubbelt så hög som i de regioner där kandidaterna har den lägsta utbildningen.

Av de invalda har 29,8 procent examen på högre eller lägre högskolenivå, 19,2 procent examen på lägsta högre nivå. Andelen invalda som minst har examen på lägsta högre nivå är nästan dubbelt större jämfört med de röstberättigade. De invalda har något mindre utbildning på mellannivå än de röstberättigade och 20 procentenheter mindre utbildning på grundnivå än de röstberättigade.

Merparten av kandidaterna bor i barnfamiljer

Av de röstberättigade bor 32 procent i samma hushåll som sin make/maka eller sambo samt barn. Av kandidaterna bor 46 procent i familjer av den här typen. Därutöver bor 30 procent av kandidaterna enbart med sin make/maka eller sambo, utan barn. 63 procent av kandidaterna är gifta och 13 procent samboende. Av de röstberättigade är 50 procent äkta makar och 15 procent samboende. Av kandidaterna är 6,7 procent ensamförsörjare och 17,4 procent ensamboende, dvs. tillhör inte en familj, vilket är tre procentenheter mer än i föregående val. 29 procent av de röstberättigade bor i enpersonshushåll, dvs. en lika stor andel som de röstberättigade som bor i barnfamiljer. I de flesta partier har andelen ensamboende ökat, en fjärdedel av Gröna förbundets kandidater är ensamboende.

Av Kristdemokraternas kandidater är 78 procent gifta, av Centerns 70 procent, av Samlingspartiets 68 procent, av SFP:s 68 procent och av SDP:s kandidater 60 procent. Andelen samboende kandidater är störst bland Gröna förbundets och FKP:s kandidater, 18 procent i båda partierna. Andelen ensamboende röstberättigade som inte tillhör en familj är 28,9 procent.

De invalda avviker kanske allra mest från de röstberättigade sett till familjetyp. Andelen röstberättigade och invalda som bor i barnfamiljer är 32,4 procent resp. 53,7 procent. Nästa lika många invalda som röstberättigade är samboende, men andelen ensamboende invalda är bara 10,7 procent medan andelen är 29,8 procent bland de röstberättigade.

Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter familjetyp i kommunalvalet 2008, %

Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter familjetyp i kommunalvalet 2008, %

  Äkta makar,
samboende + barn
Äkta makar,
samboende, ej barn
Ensamförs. Tillhör
inte familj
Röstberättigade 32,4 32,2 6,5 28,9
Kandidater 46,4 29,5 6,7 17,4
   CENT 55,5 25,9 6,0 12,6
   SFP 51,7 26,9 8,0 13,4
   KD 50,7 29,6 4,9 14,7
   SAML 49,9 28,9 6,0 15,2
   GRÖNA 45,0 22,0 9,3 23,8
   Övriga 40,4 29,6 8,6 21,5
   SDP 40,3 34,2 6,8 18,7
   SAF 39,0 28,0 7,9 25,1
   VÄNST 33,8 35,2 7,7 23,3
   FKP 18,9 33,9 5,8 41,4
Invalda 53,7 30,6 5,1 10,7

Fler barn än i genomsnitt

Familjetypen anger inte hur många kandidater som har eller har haft egna barn, eftersom barnen t.ex. i äldre familjer och i skilsmässofall kanske inte bor tillsammans med kandidaten. Antalet biologiska barn visar hur många kandidater som har erfarenhet av egna barn. Av de röstberättigade har 34,8 procent aldrig haft egna barn, av kandidaterna är motsvarande andel 21,3 procent. Andelen barnlösa varierar mellan 18,3 procent för SFP:s kandidater och 32,8 procent för Gröna Förbundets kandidater. Gröna förbundet har många unga kandidater, som kanske ännu inte har egna barn. Stora familjer är vanligast bland Kristdemokraterna, där 22,7 procent av kandidaterna har minst fyra barn, och bland Centerns kandidater, där 16,9 procent av kandidaterna har fyra barn eller fler. Stora familjer är inte så vanliga bland FKP, Gröna förbundet och SDP. Antalet barn till kandidaterna avspeglar nativitetsbeteendet i området, dvs. att det finns flest stora familjer i Österbotten och Kajanaland och flest små familjer i Egentliga Finland, Nyland, Kymmenedalen och Södra Karelen.

Av kandidaterna har 77,7 procent biologiska barn, av de röstberättigade är motsvarande andel 65,2 procent. Andelen barnlösa kandidater har ökat med ett par procentenheter från föregående kommunalval.

Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter antalet biologiska barn i kommunalvalet 2008, %

De invalda har i allmänhet barn, bara 14,5 procent är barnlösa, medan 34,8 procent av de röstberättigade inte har hemmaboende barn. Dessutom har 15,5 procent av de invalda fyra barn eller fler, medan bara 7,5 procent av de röstberättigade har lika många barn.

Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter antalet biologiska barn i kommunalvalet 2008, %

  1 barn 2 barn 3 barn 4 + barn Inga barn
Röstberättigade 16,1 27,6 14,0 7,5 34,8
Kandidater 14,0 30,8 21,0 12,9 21,3
   SDP 17,1 34,1 20,5 9,9 18,3
   Övriga 15,4 30,6 21,9 12,9 19,2
   CENT 11,2 29,3 22,9 16,9 19,7
   KD 9,9 23,0 24,2 22,7 20,1
   SAML 13,4 33,4 21,3 10,7 21,2
   VÄNST 15,8 31,3 19,4 11,2 22,3
   SFP 10,6 33,2 22,1 10,4 23,7
   SAF 16,2 25,8 17,8 14,4 25,9
   FKP 21,4 25,3 14,7 6,9 31,7
   GRÖNA 15,9 26,3 16,1 8,8 32,8
Invalda 12,1 33,7 24,2 15,5 14,5

Ovanligt med sysselsättningsproblem

Mer än hälften av de röstberättigade, 54,5 procent, har arbete, 5,8 procent är arbetslösa, 26,7 procent är pensionerade och 8,2 procent studerar eller utför hushållsarbete. Andelen sysselsatta är fortsatt oförändrad och andelen arbetslösa har minskat något från det föregående valet. Av kandidaterna är klart fler (74 %) sysselsatta, något färre arbetslösa (5,3 %) och betydligt färre pensionerade (bara 12,9 procent) jämfört med de röstberättigade. Bland kandidaterna fanns det dock en procentenhet fler pensionärer än i föregående kommunalval.

Andelen sysselsatta är störst bland SFP:s (80,2 %) , Samlingspartiets (78,8 %) och Centerns (78,5 %) kandidater, som alltså klart översteg regeringens mål på 75 procent för det relativa sysselsättningstalet. Bland dessa partier är arbetslösheten mer ovanlig än i genomsnitt. Bland SDP:s, Gröna förbundets och Kristdemokraternas kandidater är arbetslöshet en lika vanlig företeelse som bland de röstberättigade. Bland Vänsterförbundets, Sannfinländarnas och FKP:s kandidater finns det åter fler arbetslösa än i genomsnitt. Gröna förbundet har relativt sett flest studerande bland sina kandidater, 11,8 procent. Pensionärernas andel är störts hos Sannfinländarna och FKP.

Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2008, %

Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2008, %

  Sysselsatta Arbetslösa Studerande,
skolelever
Pensionärer Övriga
Röstberättigade 54,5 5,8 8,2 26,7 4,7
Kandidater 74,0 5,3 5,3 12,9 2,6
   SFP 80,2 3,1 5,7 8,9 2,2
   SAML 78,8 3,2 5,5 10,4 2,1
   CENT 78,5 3,7 4,8 10,6 2,4
   SDP 74,6 5,6 3,7 14,4 1,7
   GRÖNA 71,7 6,3 11,8 5,9 4,3
   KD 68,6 6,8 6,1 15,1 3,5
   VÄNST 66,0 8,3 5,5 17,6 2,5
   Övriga 63,9 6,9 4,8 21,0 3,5
   SAF 60,4 10,4 4,9 19,3 5,0
   FKP 49,2 13,6 6,9 26,9 3,3
Invalda 82,3 2,8 2,6 11,0 1,3

Bland de invalda är andelen sysselsatta 28 procentenheter fler än bland de röstberättigade, dvs. 82,3 procent, andelen arbetslösa är hälften och andelen studerande en tredjedel av de röstberättigades nivå. Av de invalda är andelen pensionärer 11 procent, av de röstberättigade 26,7 procent.

De röstberättigades, kandidaternas och de invaldas relativa sysselsättningstal (18–64 år) efter landskap i kommunalvalet 2008, %

De röstberättigades, kandidaternas och de invaldas relativa sysselsättningstal (18–64 år) efter landskap i kommunalvalet 2008, %

  Röstberättigade Kandidater Invalda
HELA LANDET 68,4 76,6 87,2
Östra Nyland 74,8 82,2 88,0
Österbotten 72,4 79,6 87,9
Nyland 72,3 78,2 91,0
Egentliga Tavastland 71,2 80,4 90,7
Egentliga Finland 70,2 78,7 89,0
Södra Österbotten 69,0 79,8 91,0
Birkaland 68,7 76,7 87,5
Mellersta Österbotten 68,2 77,6 90,4
Satakunta 67,2 77,7 90,0
Päijänne-Tavastland 66,8 74,4 86,8
Kymmenedalen 66,5 78,4 85,0
Södra Karelen 65,1 77,0 89,2
Norra Österbotten 64,9 74,6 84,3
Södra Savolax 64,7 73,1 87,6
Mellersta Finland 64,4 73,8 84,6
Norra Savolax 63,9 73,0 84,3
Lappland 61,3 70,5 82,3
Norra Karelen 61,0 71,9 85,9
Kajanaland 60,0 71,1 79,4

I landskapet Nyland, Östra Nyland och Österbotten skiljer sig det relativa sysselsättningstalet bland kandidaterna minst från de röstberättigades relativa sysselsättningstal. Skillnaden är 6–8 procentenheter. Skillnaden mellan kandidaterna och de röstberättigade är som störst i Kymmenedalen, Södra Karelen och Kajanaland, omkring 11–12 procentenheter. Bland de röstberättigade har regeringens sysselsättningsmål på 75 procent nästan uppnåtts bara i Östra Nyland. Längst ifrån målet är Kajanaland med ett relativt sysselsättningstal på 60 procent. Det högsta sysselsättningstalet bland kandidaterna har Östra Nyland, 82 procent, och alla andra landskap (utom Lappland och Kajanaland) ligger också ganska nära regeringens mål. Längst ifrån sysselsättningsmålet är Lappland och Kajanaland.

De invalda har ännu oftare arbete, i Nyland, Egentliga Tavastland, Södra och Mellersta Österbotten och Satakunta är de invaldas relativa sysselsättningstal över 90 procent. I Kajanaland som har det lägsta sysselsättningstalet är det inte lägre än 79,4 procent.

Den offentliga sektorn sysselsätter kandidaterna

Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter arbetsgivarsektor i kommunalvalet 2008, %

Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter arbetsgivarsektor i kommunalvalet 2008, %

  Privata sektorn Företagare Staten Kommunen
Röstberättigade 61,4 10,5 6,5 21,6
Kandidater 46,4 17,5 8,2 27,8
   SAF 56,5 22,7 4,5 16,4
   CENT 37,6 30,2 7,4 24,8
   VÄNST 59,8 5,1 6,7 28,4
   SAML 44,0 20,8 9,9 25,3
   SFP 48,5 16,3 8,6 26,6
   FKP 59,5 5,2 7,5 27,7
   KD 47,7 14,7 6,7 30,9
   Övriga 44,4 17,7 7,9 30,0
   SDP 52,8 5,5 7,4 34,3
   GRÖNA 43,4 8,1 16,1 32,5
Invalda 36,6 24,3 9,1 30,0

Av kandidaterna arbetar 68 procent, av dem är 46 procent löntagare inom den privata sektorn, 18 procent är företagare, 8 procent är statens och 28 procent kommunens löntagare. Det finns mycket stora partivisa variationer i typen av arbetsgivare. Den största andelen löntagare inom den privata sektorn finns inom Vänsterförbundet och FKP, dvs. 60 procent, bland Sannfinländarna 57 procent och SDP 53 procent. Den minsta andelen löntagare inom den privata sektorn har Centern, dvs. 38 procent. Av Centerns kandidater är 30 procent företagare och av dem verkar antagligen största delen inom lantbruket. Minst företagare finns det bland FKP och SDP, bara 5 procent. I Gröna förbundet sysselsätter den offentliga sektorn kandidaterna allra mest: 33 procent får sin lön från kommunen och 16 procent från staten. Näst mest sysselsätter den offentliga sektorn SDP, 34 procent arbetar för kommunen och 7 procent är i statens tjänst. Av Sannfinländarna arbetar bara 16 procent för kommunen och 5 procent för staten.

Mest sysselsätter den offentliga sektorn kandidaterna i de stora kommunerna, rentav 41 procent får sin lön från kommunen eller staten. I de små kommunerna får kandidaterna sin sysselsättning främst från den privata sektorn och egen företagsverksamhet. I kommuner med mindre än 2 000 invånare är den offentliga sektorns andel 30 procent och den privata sektorns (inkl. företagare) 70 procent.

Av de invalda är 30 procent anställda av kommunen, 9,1 procent är anställda av staten, 24,3 procent är företagare och 36,6 procent arbetar inom den privata sektorn.

Kandidater efter arbetsgivarsektor i kommuner av olika storleksklass i kommunalvalet 2008, %

Kommunens storleksklass Privata sektorn Företagare Staten Kommunen Offentliga sektorn tot.
-1 999 38,1 32,0 5,0 24,9 29,9
2 000–4 999 41,4 26,7 5,6 26,2 31,8
5 000–9 999 44,0 22,3 6,2 27,4 33,7
10 000–19 999 46,1 18,2 7,1 28,7 35,7
20 000–49 999 51,1 11,8 8,3 28,8 37,1
50 000–99 999 46,9 12,0 10,5 30,6 41,1
100 000+ 51,8 6,7 15,8 25,6 41,4
Totalt 46,4 17,5 8,2 27,8 36,0

Invalda efter arbetsgivarsektor i kommuner av olika storleksklass i kommunalvalet 2008, %

Kommunens storleksklass Privata sektorn Företagare Staten Kommunen Totalt
–1 999 33,3 36,8 6,3 23,7 100,0
2 000–4 999 34,4 32,3 6,3 27,0 100,0
5 000–9 999 36,1 27,3 7,6 29,0 100,0
10 000–19 999 36,2 23,6 8,2 32,0 100,0
20 000–49 999 39,6 15,2 10,1 35,0 100,0
50 000–99 999 38,1 13,2 13,7 34,9 100,0
100 000 + 43,2 5,2 26,6 24,9 100,0
Totalt 36,6 24,3 9,1 30,0 100,0

I de små kommunerna finns det flest (lantbruks)företagare, i de stora kommunerna flest löntagare inom den privata sektorn. I kommuner med mer än 100 000 invånare finns det flest kommunalt och statligt sysselsatta, mer än hälften av de invalda.

Bättre inkomster än bland de röstberättigade

Genomsnittliga inkomster (euro) hos röstberättigade, kandidater och invalda efter landskap i kommunalvalet 2008

Genomsnittliga inkomster (euro) hos röstberättigade, kandidater och invalda efter landskap i kommunalvalet 2008

  Röstberättigade Kandidater Invalda
Hela landet 22 994 30 344 38 753
Nyland 27 745 36 128 59 613
Östra Nyland 25 573 35 593 38 004
Egentliga Finland 22 905 30 912 40 521
Birkaland 22 427 29 542 38 846
Egentliga Tavastland 22 362 32 289 45 754
Kymmenedalen 22 037 31 996 41 300
Österbotten 21 582 31 206 38 247
Norra Österbotten 21 423 28 870 34 149
Päijänne-Tavastland 21 389 29 705 37 676
Satakunta 20 962 30 040 36 258
Södra Karelen 20 930 29 558 38 041
Mellersta Österbotten 20 726 28 719 35 762
Mellersta Finland 20 387 27 753 33 806
Norra Savolax 20 169 28 164 34 345
Södra Österbotten 19 959 28 315 35 859
Lappland 19 830 27 245 33 478
Södra Savolax 19 596 28 494 34 170
Kajanaland 18 931 27 365 32 319
Norra Karelen 18 816 26 146 33 804

Kandidaterna är bättre utbildade och har oftare arbete än de röstberättigade i området.
Det här förklarar delvis varför också kandidaternas beskattningsbara inkomster är klart bättre än de röstberättigades. Medelinkomsterna bland de röstberättigade var 22 926 euro och bland kandidaterna 30 344 euro, dvs. 7 400 euro större. De högsta medelinkomsterna både bland de röstberättigade och bland kandidaterna finns i Nyland 27 700 resp. 36 100 euro. De näst högsta inkomsterna bland de invalda har Egentliga Tavastland och de tredje högsta Kymmenedalen. De minsta genomsnittliga inkomsterna bland invalda har Kajanaland, 32 300 euro.

Den största inkomstskillnaden mellan kandidater och röstberättigade finns i Egentliga Tavastland och Kymmenedalen (10 400 euro) och den minsta i Birkaland 7 200 euro. De röstberättigades beskattningsbara inkomster har stigit med 13,6 procent och kandidaternas med 14,2 procent från föregående kommunalval. Den bästa inkomstutvecklingen bland de röstberättigade visar Mellersta Österbotten, 17 procent, och den svagaste Södra Österbotten, 11,4 procent. Kandidaternas inkomster har förbättrats allra mest i Östra Nyland, 20,9 procent, och minst i Lappland, 7,7 procent.

De invaldas inkomster avviker mest från de röstberättigades och kandidaternas inkomster i Nyland, där deras genomsnittliga inkomsterna är 59 600 euro, bland de röstberättigade är de 27 700 euro och bland kandidaterna 36 100 euro.

Sett till parti varierar kandidaternas inkomster mellan Samlingspartiets 38 200 euro och FKP:s 20 200 euro. Medelinkomsten bland SFP:s kandidater är 37 700 euro, bland Centern 30 700 euro och bland SDP 29 500 euro. Medelinkomsten bland Centerns kandidater är 7 000–9 000 lägre än bland Samlingspartiets och SFP:s kandidater. Jämfört med de röstberättigade förtjänar Samlingspartiets och SFP:s kandidater nästan 15 000 euro mer. Gröna förbundets yngre kandidater, som ofta studerar, har i medeltal 2 300 euro högre inkomster än de röstberättigade. Sannfinländarnas och FKP:s kandidater ligger ett par tusen euro under medelnivån för de röstberättigade.

Medelinkomsten för alla kandidater är en tredjedel större än för de röstberättigade. Kandidaternas inkomster är inom Samlingspartiet 67 procent, SFP 64 procent, Centern 34 procent och SDP 29 procent högre än de röstberättigades inkomster, inom Gröna förbundet är de 10 procent och inom Kristdemokraterna 13 procent högre. I landskapen är skillnaderna ännu större. De största skillnaderna finns bland Samlingspartiets kandidater i Egentliga Tavastland och Kymmenedalen, som har dubbelt högre medelinkomster än de röstberättigade i landskapet. Centerns kandidater har 84 procent högre inkomster i Östra Nyland, 60 procent högre i Södra Savolax och 54 procent högre i Kajanaland jämfört med de röstberättigade i landskapet. Bland SDP:s kandidater finns den största skillnaden i Norra Savolax och Kajanaland, mer än 54 procent. Gröna förbundets kandidater avviker i allmänhet mindre än genomsnittet från de röstberättigade, den största skillnaden finns i Södra Österbotten, 49 procent. Kandidaterna för Kristdemokraterna har 13 procent högre inkomster än alla röstberättigade, men i Kajanaland är skillnaden 54 procent. SFP hade inte kandidater i alla landskap, men en SFP-kandidat förtjänar i genomsnitt 64 procent mer än en röstberättigad, i Österbotten 69 procent mer. Sannfinländarna är mycket nära medeltalet för de röstberättigade och i flera landskap är deras inkomster t.o.m. lägre.

Genomsnittliga inkomster (euro) hos röstberättigade samt kandidater efter parti och invalda i kommunalvalet 2008

Genomsnittliga inkomster (euro) hos röstberättigade samt kandidater efter parti och invalda i kommunalvalet 2008

  Kandidater Invalda
Röstberättigade 22 994 -
Kandidater / Invalda tot. 30 344 38 753
   SAML 38 207 51 002
   SFP 37 658 44 764
   CENT 30 719 37 096
   SDP 29 519 35 894
   Övriga 26 696 35 833
   KD 25 874 36 423
   GRÖNA 25 292 32 202
   VÄNST 24 943 31 539
   SAF 21 024 25 505
   FKP 20 192 30 097

Kandidaternas genomsnittliga inkomster efter parti i förhållande till de röstberättigades genomsnittliga inkomster efter landskap i kommunalvalet 2008, %

  Röstberättigade Kandidater CENT SAML SDP VÄNST GRÖNA KD SFP SAF FKP Övriga
HELA LANDET 100,0 132,0 133,6 166,2 128,4 108,5 110,0 112,5 163,8 91,4 87,8 116,1
Nyland 100,0 130,2 170,5 173,4 123,0 97,4 102,7 97,4 140,9 83,9 83,8 101,4
Östra Nyland 100,0 139,2 182,9 165,5 115,7 129,8 98,6 112,1 134,8 87,2 . 181,0
Egentliga Finlandi 100,0 135,0 127,8 176,7 133,8 102,6 105,2 112,2 162,2 91,9 74,7 80,7
Satakunta 100,0 143,3 134,4 183,5 141,5 114,3 116,9 132,7 . 107,5 77,2 150,0
Egentliga Tavastland 100,0 144,4 129,8 194,2 134,6 123,0 117,4 126,2 . 120,2 . 108,3
Birkaland 100,0 131,7 125,9 167,9 130,1 114,7 110,4 132,1 . 91,5 87,4 120,4
Päijänne-Tavastland 100,0 138,9 124,4 168,5 135,7 115,0 106,9 133,1 . 100,5 85,0 143,3
Kymmenedalen 100,0 145,2 131,1 192,0 142,6 108,2 115,8 131,8 . 112,9 . 144,5
Södra Karelen 100,0 141,2 146,2 166,3 138,0 119,9 107,8 133,4 . 93,5 85,7 120,2
Södra Savolax 100,0 145,4 158,8 174,8 140,1 106,2 116,9 106,2 . 96,9 . 131,3
Norra Savolax 100,0 139,6 149,2 176,0 145,0 118,6 103,2 116,4 . 97,0 90,6 103,4
Norra Karelen 100,0 139,0 149,6 169,0 137,1 118,1 109,7 116,3 . 95,2 116,2 114,8
Mellersta Finland 100,0 136,1 137,1 159,0 141,5 120,4 115,8 117,5 . 94,4 76,2 128,4
Södra Österbotten 100,0 141,9 152,1 162,9 130,7 111,9 147,8 119,7 . 103,8 . 121,8
Österbotten 100,0 144,6 132,9 158,1 134,0 126,7 111,4 114,0 168,5 88,1 . 140,3
Mellersta Österbotten 100,0 138,6 151,4 152,7 123,3 110,9 126,1 139,5 188,7 113,2 . 100,8
Norra Österbotten 100,0 134,8 141,5 163,4 129,9 121,5 120,4 104,4 . 92,7 . 100,6
Kajanaland 100,0 144,5 153,2 187,7 144,6 119,5 134,5 152,8 . 82,8 . 137,3
Lappland 100,0 137,4 146,1 156,8 140,7 123,7 90,3 109,4 . 88,9 83,4 129,1

De invaldas genomsnittliga inkomster efter parti i förhållande till de röstberättigades genomsnittliga inkomster efter landskap i kommunalvalet 2008, %

  Röstberättigade Invalda CENT SAML SDP VÄNST GRÖNA KD SFP SAF
Hela landet 100,0 168,8 161,6 222,2 156,4 137,4 140,3 158,7 195,0 111,1
Nyland 100,0 215,1 449,1 252,3 168,6 143,5 127,0 168,2 185,5 111,8
Östra Nyland 100,0 148,9 142,3 207,2 120,5 .. 97,8 .. 145,2 97,2
Egentliga Finland 100,0 177,3 152,2 228,4 170,6 133,0 137,0 159,1 207,0 123,8
Satakunta 100,0 173,4 157,1 221,0 169,7 150,6 197,0 167,0 .. 128,0
Egentliga Tavastland 100,0 205,2 177,5 310,5 163,7 148,8 169,9 174,1 .. 257,3
Birkaland 100,0 173,5 151,7 215,5 159,5 141,8 136,2 219,9 .. 113,6
Päijänne-Tavastland 100,0 176,5 151,6 216,2 161,0 187,3 137,1 177,5 .. 117,8
Kymmenedalen 100,0 187,7 147,7 264,3 171,2 132,8 139,0 218,1 .. 127,3
Södra Karelen 100,0 182,2 175,6 223,2 169,7 .. 182,4 212,3 .. 106,5
Södra Savolax 100,0 174,9 178,3 217,4 160,6 115,1 179,7 145,3 .. 110,0
Norra Savolax 100,0 170,7 164,3 241,0 170,5 162,2 175,7 150,6 .. 109,4
Norra Karelen 100,0 180,1 190,1 239,0 170,1 172,1 119,1 144,7 .. 113,1
Mellersta Finland 100,0 166,2 156,5 221,6 161,0 158,8 123,2 160,6 .. 99,0
Södra Österbotten 100,0 180,2 177,9 223,3 166,5 127,4 .. 137,8 .. 135,4
Österbotten 100,0 177,7 164,6 181,9 161,4 140,8 .. 152,4 191,9 116,5
Mellersta Österbotten 100,0 173,1 174,2 197,0 153,3 151,0 .. 241,1 275,0 130,9
Norra Österbotten 100,0 159,7 160,9 192,9 151,1 153,6 165,7 141,6 .. 105,2
Kajanaland 100,0 171,2 181,0 223,2 175,4 133,3 .. 159,7 .. 102,2
Lappland 100,0 169,3 170,6 212,0 182,4 146,2 125,2 117,7 .. 99,7

De invaldas inkomster avviker rätt så mycket från de röstberättigades inkomster i området om man ser till parti. De invaldas inkomster är 69 procent högre än de röstberättigades. De relativt högsta inkomsterna har Centern i Finlands invalda i Nyland, dvs. mer än fyrdubbelt högre inkomster än de röstberättigade i Nyland. De invalda inom Samlingspartiet i Egentliga Tavastland har tredubbelt högre inkomster jämfört med de röstberättigade. SDP har de största skillnaderna sett till inkomster i Lappland och Kajanaland, Gröna förbundet i Satakunta och Svenska folkpartiet i Mellersta Österbotten.

Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter inkomstklass i kommunalvalet 2008, %

Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter inkomstklass i kommunalvalet 2008, %

  -8 999 9 000–16 999 17 000–26 999 27 000–41 999 42 000+
Röstberättigade 23,1 22,6 23,8 20,1 10,4
Kandidater 12,1 15,4 23,8 29,3 19,4
   SDP 7,8 13,5 27,4 34,4 17,0
   SFP 10,2 11,2 18,8 30,0 29,9
   SAML 11,1 10,7 17,9 29,2 31,2
   CENT 11,7 15,8 23,8 29,3 19,5
   VÄNST 12,0 19,2 28,9 29,2 10,6
   KD 15,8 17,6 26,4 26,7 13,4
   Övriga 16,4 19,7 22,2 25,2 16,6
   GRÖNA 20,5 17,1 21,3 25,3 15,8
   SAF 19,8 25,9 26,5 20,6 7,2
   FKP 22,8 25,8 25,6 18,1 7,8
Invalda 5,8 10,8 20,3 33,4 29,7

Kandidaterna förtjänar bättre än genomsnittet och därför hör en stor del av dem också till de högsta inkomstklasserna. Av de röstberättigade har nästan hälften årsinkomster som är lägre än 17 000 euro. Av kandidaterna hör bara 27 procent till den här gruppen. Av de stora partiernas kandidater hör något över en femtedel till de två lägre inkomstklasserna. Inkomstfördelningen bland Sannfinländarnas och FKP:s kandidater är närmast de röstberättigades genomsnittliga inkomstfördelning. I den högsta inkomstklassen, dvs. kandidater med årsinkomster på mer än 42 000 euro, finns Samlingspartiet med 31 procent, SFP med 30 procent och Centern med 20 procent. Av de röstberättigade hör 10 procent till den här inkomstklassen. Den största andelen medelinkomsttagare (inkomstklass 27 000–41 999) finns hos SDP, 34 procent.

 


Senast uppdaterad 12.10.2012

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunalval [e-publikation].
ISSN=2323-1106. 2008, Kommunalvalet 2008 – hurdana kandidater - hurdana invalda? . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 31.1.2023].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kvaa/2008/kvaa_2008_2009-12-03_kat_001_sv.html