Detta är arkivinnehåll som inte längre uppdateras.

Gå till den uppdaterade statistiksidan.

Begrepp och definitioner

Bostad

Med bostad, dvs. bostadslägenhet avses en helhet som är avsedd för åretruntboende och som består av ett eller flera bostadsrum och som är utrustad med kök, kokvrå eller kokutrymme. En bostad bör ha en lägenhetsyta på minst 7 m2. Varje bostad skall ha en egen direkt ingång. Som ingång räknas också en separat ytterveranda (farstu) i t.ex. ett egnahemshus. Om inträde till bostaden förutsätter passage via utrymmen som egentligen hör till en annan bostadslägenhet, anses den förstnämnda inte utgöra en separat bostadslägenhet, utan de två helheterna bildar en enda bostadslägenhet.

Bostadsbefolkning

Till bostadsbefolkningen hör alla personer som enligt befolkningsdatasystemet vid utgången av året var stadigvarande bosatta i egentliga bostäder. Personer som stadigvarande bor på anstalt eller som bor i internat eller utomlands eller är bostadslösa hör inte till bostadsbefolkningen. Personer som bor i byggnader som klassificerats som internat och vars bostäder inte uppfyller definitionen på bostadslägenhet, räknas inte till bostadsbefolkningen.

Familjepopulationen avviker från bostadsbefolkningen i det att den förra även omfattar personer som bor på internat.

Bostadshushåll

Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. I bostadshushåll ingår inte personer som enligt befolkningsdatasystemet stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa och personer med okänd vistelseort. Bostadshushåll kan inte heller bildas av personer som bor i byggnader som har klassificerats som internat och vars bostäder inte motsvarar definitionen på en bostadslägenhet. I folkräkningen år 1980 bildades bostadshushåll också av dessa personer.

Begreppet bostadshushåll togs i bruk vid folkräkningen 1980. Vid tidigare folkräkningar användes begreppet hushåll (matlag). Ett matlag bildades av familjemedlemmar och andra personer, som bodde tillsammans och som hade gemensamt mathushåll. En underhyresgäst med eget mathushåll bildade ett eget matlag. Fr.o.m. 1980 hör en underhyresgäst till samma bostadshushåll som de övriga personerna i bostaden.

Bostadshushållets sammansättning

Bostadshushållen indelas enligt personsammansättningen i två klasser enligt följande:

Familjebostadshushåll omfattar

  • endast 1 familj
  • 1 familj och andra personer
  • minst 2 familjer
  • minst 2 familjer och eventuella andra personer

Övriga bostadshushåll omfattar

  • 1 person
  • 2 personer, bägge av samma kön
  • 2 personer, man och kvinna
  • minst 3 personer, alla av samma kön
  • minst 3 personer, män och kvinnor.

Bostadsyta

Bostadsytan beräknas enligt insidorna av de väggar som omsluter den. Till bostadens yta räknas också hjälputrymmen (grovkök, klädrum o.dyl.), badrum, hobbyrum, brasrum, tvätt- och omklädningsrum i bastu som är belägen i lägenheten, samt rum som används såsom arbetslokal, om där inte arbetar avlönad arbetskraft.

Till bostadsytan räknas inte garage, källare, bastu i oinredd bottenvåning, kalla förrådsutrymmen, balkong, farstukvist, veranda, vindfång eller vindsutrymmen som inte används för boende.

Med ytan i fritidshus avses byggnadens våningsyta.

Bostädernas medelstorlek

Bostädernas medelstorlek erhålls då bostadslägenheternas sammanlagda yta divideras med det totala antalet bostäder.

Byggnad

Med byggnad avses en fast, fristående konstruktion med egen ingång som är uppförd på den plats där den är belägen, och som innefattar ett för olika funktioner avsett övertäckt utrymme som i allmänhet avgränsas av ytterväggar eller andra väggar som avskiljer det från andra konstruktioner (byggnader).

Bergrum eller andra underjordiska utrymmen, vars inneryta huvudsakligen består av bergvägg eller motsvarande och/eller utrymmen som inte omfattar konstruktioner som är jämförbara med innerkonstruktionerna i egentliga husbyggnader - t.ex. underjordiska oljecisterner - räknas inte som byggnader.

Skjul av lätt konstruktion, kiosker o.d. som inte innefattar utrymmen som avgränsas av slutna väggar, samt husvagnar, fartyg o.d. anses inte heller utgöra byggnader.

Statistiken över byggnadsbeståndet omfattar inte

  • fritidshus
  • byggnader för vätskeupplag
  • byggnader som enbart används inom lantbruksproduktion
  • bastubyggnader i anslutning till bostadsbyggnader
  • ekonomibyggnader i anslutning till bostadsbyggnader
  • byggnader som i sin helhet är i andra länders ambassaders bruk
  • försvarsmaktens byggnader
  • skyddsrum
utom då byggnaderna är bebodda eller då de omfattar verksamhetslokaler.

Uppgifterna om byggnadsbeståndet har erhållits ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem.

Byggnadsmaterial

Med byggnadsmaterial avses det material som byggnadens bärande konstruktion i huvudsak är gjorda av. Klassificeringen är följande:

  • betong, lättbetong
  • tegel
  • stål
  • trä
  • annat, okänt

Byggnadsår

Med byggnadsår avses det år byggnaden blev färdig för användning. Om byggnadsåret är tidigare än 1980 har också ombyggnadsåret kunnat uppges som byggnadsår.

Hustyp

Bostäder indelas enligt hustyp på följande sätt:

  • fristående småhus: bostadshus med 1-2 bostäder, parhus samt med småhus jämförbara fristående bostadsbyggnader (t.ex. fritidsbostäder med stadigvarande boende).
  • rad- och kedjehus: bostadsbyggnader som består av minst tre sammanbyggda småhus
  • flervåningsbostadshus: hus med minst tre bostäder, där minst två bostäder finns ovanpå varandra i det fall att huset inte kan föras till någon av de föregående klasserna
  • annan byggnad: också byggnader av okänd hustyp.

Kommunalt delområde

Kommunala delområden består av funktionella områdeshelheter som definierats av kommunen och på vilka kommunen baserar sin verksamhet för planering och uppföljning av områdesutvecklingen. Statistikcentralen sköter digitaliseringen av nya delområdesindelningar samt upprätthåller ett register över områdenas gränser och namn. Kommunerna har möjlighet att justera sin delområdesindelning en gång i året.

Delområdesindelningen är en hierarkisk indelning med tre nivåer: en 1-siffrig storområdesnivå, en 2-siffrig statistikområdesnivå och en 3-siffrig småområdesnivå. Delområdena numreras löpande enligt dessa tre hierarkiska nivåer. Den sexsiffriga delområdeskoden är kopplad till kommunens tresiffriga kommunkod, vilket betyder att delområdeskoden består av sammanlagt nio tecken.

Konsumtionsenhet

Genom att räkna ut inkomster och konsumtionsutgifter per konsumtionsenhet kan man göra jämförelser mellan hushåll av olika storlek och struktur. Det finns flera olika sätt för beräkning av konsumtionsenheter. I inkomstfördelningsstatistiken och i konsumtionsundersökningen har man sedan 2002 i enlighet med Eurostats rekommendation använt OECD:s s.k. justerade konsumtionsenhetsskala, enligt vilken

  • den första fullvuxna hushållsmedlemmen får vikten 1
  • övriga personer över 13 år får vikten 0,5
  • barn får vikten 0,3

Valet av konsumtionsenhetsskala har stor inverkan på inkomstnivåerna och på olika befolkningsgruppers placering i inkomstfördelningen.

Konsumtionsenhet (OECD)

Storleken på en konsumtionsenhet som utgörs av ett bostadshushåll anges som summan av viktvärdena för medlemmarna. Enligt internationella rekommendationer fastställs värdet som konsumtionsenhet för varje medlem i bostadshushållet enligt följande:- den första vuxna (minst 18 år) = 1,0

  • varje följande person som fyllt 18 år = 0,7
  • varje person under 18 år = 0,5.

Om det bara finns personer som inte fyllt 18 år i bostadshushållet har den första personen värdet 1,0 och de följande 0,5.

Kök

Ett kök är ett rum som är inrett med tanke på matlagning. Ett utrymme som är inrett för matlagning, men som är mindre än 7 kvadratmeter, betraktas som kokvrå eller kokutrymme.

Livsfas

Avsikten med livsfasindelningen är att särskilja mellan bostadshushållens olika livsskeden, som i allmänhet skiljer sig från varandra med avseende på inkomster och konsumtion. Livsfasindelningen görs utgående från bostadshushållstyp, referenspersonens ålder och barnens ålder.

Bostadshushållets livsfasskede beskrivs med hjälp av referenspersonens ålder i det fall att bostadshushållet inte omfattar en familj (enpersonshushåll, barnlösa hushåll med minst två personer). På samma sätt gör man i fråga om barnlösa gifta och samboende par. Barnfamiljers livsskeden beskrivs däremot med hjälp av barnets eller barnens ålder. Sedan år 1993 har familjer som består av samboende par med barn och familjer som består av gifta par med barn klassificerats för sig.

Nätanslutning

En byggnads nätanslutningar är

  • avlopp
  • vattenledning
  • el
  • naturgas.

Referensperson

En referensperson har bestämts för bostadshushåll och familjer. Med referensperson avses den person som har de största inkomsterna i bostadshushållet. Uppgifterna om inkomst baserar sig på de statsskattepliktiga inkomsterna under statistikåret. Om den person som har de största inkomsterna är under 25 år och har klassificerats som barn antecknas han eller hon inte som referensperson. Då används utöver uppgifterna om inkomst också uppgifter om ålder vid bestämning av referensperson. Om ingen i bostadshushållet har statsskattepliktiga inkomster, bestäms referenspersonen på basis av och ålder.

Uppgifter om referensperson används t.ex. vid produktion av uppgifter om socioekonomisk ställning eller näringsgren för hela befolkningen.

Rum och rumsantal

Ett rum är ett utrymme med fönster, en golvyta på minst 7 m2 och en medelhöjd på minst 2 meter. En farstu, veranda, sovalkov eller annat motsvarande utrymme betraktas inte som ett rum. Rumsantalet inkluderar i allmänhet inte köket.

Statsskattepliktiga inkomster

Uppgifterna grundar sig på uppgifterna i skattestyrelsens beskattningsdatabas över statsskattepliktiga inkomster. Som statsskattepliktiga inkomster har räknats inkomster på minst 2 euro.

Med medelinkomst avses inkomster per inkomsttagare. Medianinkomsten ger i allmänhet en bättre bild av inkomstnivån i en bestämd grupp. Medianinkomsten anger storleken på den inkomst som delar inkomsttagarna i två lika stora grupper. Hälften av inkomsttagarna har mindre och hälften har större inkomster än medianinkomsten.

Med nettoinkomst avses den inkomst som erhålls då man från de statsskattepliktiga inkomsterna drar av skatter (inkomstskatt, förmögenhetsskatt, skatteförhöjning, kommunalskatt, kyrkoskatt, folkpensionsavgifter, sjukförsäkringsavgifter, och skogsvårdsavgifter)

De statsskattepliktiga inkomsterna indelas enligt inkomstkälla i följande typer:

1) löneinkomster:

förskottsskattepliktiga löneinkomster, sjöfartsinkomst, kostnadsersättning som betalas av arbetsgivare, semesterlön inom byggnadsbranschen, reservistlön, inkomst i utlandet som beskattas i Finland, värdet av anskaffningsarbete i skogsbruk, värdet av anskaffningsarbete i sammanslutning samt lösen, betjäningsavgifter o.d. förskottsskattepliktiga inkomster

2) företagarinkomster:

förvärvs- och kapitalinkomster av gårdsbruk, förvärvs- och kapitalinkomster av näringsverksamhet samt inkomst av sammanslutning

3) övriga statsskattepliktiga inkomster:

övriga förvärvsinkomster, pensionsinkomster, utkomstskyddsförmåner vid arbetslöshet samt övriga socialskyddsförmåner.

En persons förvärvsinkomster utgörs av företagar- och löneinkomster. De statsskattepliktiga inkomsterna omfattar inte stipendier och understöd från offentliga sammanslutningar, löneinkomster i utlandet om arbetet varat minst ett halvt år, vissa socialskyddsförmåner som utbetalats av den offentliga sektorn samt skattefria ränteinkomster.

En närmare utredning över olika inkomsttyper finns i Statistikcentralens årspublikation "Inkomst- och förmögenhetsstatistik ".

Trångboddhet

Normerna för trångboddhet är följande:

  • norm 1: fler än två personer per rum, då köket räknas som ett separat rum
  • norm 2: fler än två personer per rum, då köket inte räknas som ett separat rum
  • norm 3: fler än en person per rum, då köket räknas som ett separat rum
  • norm 4: fler än en person per rum, då köket inte räknas som ett separat rum

De normer som tillämpats i statistiken har varierat från ett decennium till ett annat. Normerna 1 och 2 användes vid folkräkningarna 1970 och 1975. Uppgifter enligt norm 3 har producerats sedan år 1980. Norm 4 tillämpades för första gången i folkräkningen 1990. Norm 4 har sedan folkräkningen 1990 tillämpats också på klassificeringen av boendenivå. Tidigare användes norm 3.

Tätort

En tätort är en förtätning av byggnader med minst 200 invånare. Som grund för avgränsningen används befolkningsuppgiften från året innan. Tätorter definieras och avgränsas i samarbete med Finlands miljöcentral med hjälp av metoder som bygger på geografisk information, i vilka man använder sig av byggnads- och befolkningsuppgifter i Statistikcentralens 250 m x 250 m rutmaterial. Vid definieringen granskas folkmängden samt antalet byggnader och våningsarealen i rutor som innehåller byggnader och i gränsande rutor. Av de sammanhängande förtätningar av byggnader som uppstått vid definieringen väljs de som har minst 200 invånare.

Upplåtelseform

Indelningen av bostäder enligt upplåtelseform är följande:

Ägarbostad

  • bostadsinnehavaren äger huset
  • bostadsinnehavaren äger bostadsaktierna

Hyresbostad:

  • aravabostad
  • räntestödshyresbostad
  • annan hyresbostad

Bostadsrättsbostad

Annan upplåtelseform:

  • t.ex. sytning, släktskap

Okänd upplåtelseform

I statistiken över bostadsbeståndet har upplåtelseform i huvudsak bara definierats för bostäder med stadigvarande boende.

Uppvärmningssätt

Med uppvärmningssätt avses det uppvärmningssätt som huvudsakligen används för att värma upp byggnaden. Det finns också uppgift om uppvärmningssätt för bostäder. Uppgift om värmekälla har erhållits ur befolkningsdatasystemet, som får uppgiften i byggnadsprojektanmälningarna från kommunens byggnadstillsyn. Uppgiften om ändring av uppvärmningssättet förmedlas till befolkningsdatasystemet bara om byggnaden har genomgått ombyggnadsarbeten som kräver bygglov.

Klassificeringen är följande:

  • vattencentralvärme
  • luftcentralvärme
  • direkt eluppvärmning
  • ugns- eller kaminuppvärmning
  • ej fast värmeanordning
  • okänt.

En byggnad med vattencentralvärme värms upp med cirkulerande vatten, en byggnad med luftcentralvärme med cirkulerande luft. Vid direkt eluppvärmning värms byggnaden upp direkt med ett fast värmeelement som är kopplat till elnätet eller på något motsvarande sätt.

Vid ugns- eller kaminuppvärmning uppvärms en värmemagasinerande mur (ugn) med ved eller något annat bränsle. Till ugnsuppvärmning hänförs också inmurade elektriska värmekondensatorer, fristående fasta oljevärmare samt öppna spisar med varmluftscirkulation (inte i lättkonstruktion). Ugnar för bastuuppvärmning räknas inte som uppvärmningsanordningar.

Utrustning

Uppgifterna om byggnadernas och bostädernas utrustning härstammar från byggnads- och lägenhetsuppgifterna i Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem.

Bostadens utrustning:

  • avlopp
  • vattenledning
  • WC
  • varmvatten
  • tvättutrymmen (dusch/badrum eller bastu i bostaden)
  • bastu i lägenheten
  • central- eller elvärme.

Uppgifterna om bostädernas utrustning har använts då utrustningsnivån fastställts.

Byggnadens utrustning:

  • el
  • avlopp
  • vattenledning
  • varmvatten
  • hiss
  • bastu i huset
  • simbassäng
  • maskinell ventilation
  • skyddsrum.

Utrustningsnivå

Sedan år 2005 beskrivs bostadens utrustningsnivå enligt en indelning i två klasser:

  • välutrustad bostad: bostaden har vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme
  • annan eller okänd utrustningsnivå

Tidigare år indelades bostadens utrustningsnivå i tre klasser:

  • välutrustad bostad: bostaden har vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme
  • bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar endast tvättutrymmen och/eller centralvärme (eller elvärme)
  • ytterst bristfälligt utrustad bostad: bostaden saknar något av följande: vattenledning, avlopp, varmvatten eller WC.

Värmekälla

Med värmekälla avses det bränsle eller den värmekälla som huvudsakligen används för uppvärmning av byggnaden. Det finns också uppgift om värmekälla för bostäder Uppgift om värmekälla har erhållits ur befolkningsdatasystemet, som får uppgiften av kommunens byggnadstillsyn. Uppgiften om ändring av uppvärmningssättet förmedlas till befolkningsdatasystemet i allmänhet bara om byggnaden har genomgått ombyggnadsarbeten som kräver bygglov.

Klassificeringen är följande:

  • fjärr- eller regionvärme
  • olja
  • gas
  • stenkol
  • el
  • ved
  • torv
  • jordvärme
  • annan, okänd

Våningsantal

I byggnadens våningsantal inräknas alla de huvudsakligen ovanför markytan belägna våningar, där det finns bostads- eller arbetsrum eller utrymmen i enlighet med byggnadens användningssyfte. Om antalet våningar är olika i olika delar av byggnaden, avser våningsantalet i allmänhet det största antalet våningar i byggnaden.

I fråga om byggnader som färdigställts efter år 1980 anges våningsantalet som ett medeltal med beaktande av helheten, om våningsytan i någon våning utgör en mycket liten del av våningsytan i byggnadens huvudsakliga våningar. T.ex. en stor industrihall i en våning med kontorslokaliteter med liten våningsyta i tre våningar anses ha våningsantalet ett.

Ålder

Med ålder avses en persons ålder i hela år den sista dagen under året. Uppgiften har tagits ur det centrala befolkningsregistret.

Ålder har också använts som tilläggsvariabel. Arbetskraften kan t.ex. omfatta bara 15-74-åringar.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Bostäder och boendeförhållanden [e-publikation].
ISSN=1798-6753. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 24.5.2022].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/asas/kas_sv.html