Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

1. Bruttonationalprodukten ökade med 2,8 procent i fjol

Korrigering 12.7.2018 kl 14:00. De korrigerade punkterna är markerade med rött.

Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter ökade volymen av Finlands bruttonationalprodukt med 2,8 procent år 2017. Enligt de preliminära uppgifterna som publicerades i mars var ökningen 2,6 procent. Samhällsekonomin i Finland ökade redan för andra året efter fyra recessionsår. Också nationalräkenskaperna för år 2016 reviderades, bruttonationalproduktens volym ökade något mer än vad man tidigare uppskattat.

Figur 1. Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Figur 1. Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Bruttonationalprodukten, dvs. förädlingsvärdet vid produktionen av varor och tjänster, var 224 miljarder euro i löpande priser år 2017. Bruttonationalprodukten per capita var 40 600 euro.

Hushållens justerade disponibla inkomst, som beskriver den ekonomiska välfärden, ökade år 2017 reellt med 0,5 procent. Utöver nettoinkomster omfattar hushållens justerade inkomst också välfärdstjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och organisationer producerar för hushållen.

1.1 Variation mellan näringsgrenar i fråga om produktionens utveckling

Förädlingsvärdet ökade kraftigt inom nästan alla huvudnäringsgrenar, beräknat i löpande priser. Ökningen var störst inom utvinning av mineral, energiförsörjning, uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster, hotell och restaurangverksamhet samt byggverksamhet. När det gäller de stora näringsgrenarna minskade förädlingsvärdet något inom vård och omsorg; sociala tjänster, offentlig förvaltning samt utbildning.

Figur 2. Förändring av förädlingsvärdet i löpande priser år 2017, procent.

Figur 2. Förändring av förädlingsvärdet i löpande priser år 2017, procent.

Volymen av förädlingsvärdet ökade mest inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster, energi- och vattenförsörjning, tillverkningsindustri samt teknik. Också inom hotell- och restaurangverksamhet, transport, byggverksamhet, finans- och försäkringsverksamhet samt informations- och kommunikationsverksamhet ökade volymen kraftigt. Förädlingsvärdets volym minskade inom vård och omsorg; sociala tjänster.

1.2 Exporten, privata investeringar och hushållens konsumtion ökade efterfrågan

Efterfrågan inom samhällsekonomin ökade särskilt på grund av investeringarna som volymmässigt ökade med 4,0 procent. Volymen av hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,4 procent, däremot minskade volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna med 0,5 procent. Konsumtionsutgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten var 77,3 procent.

De privata investeringarna gick upp med 4,6 procent och de offentliga med 1,8 procent. Särskilt ökade byggnadsinvesteringarna och investeringarna i maskiner och inventarier. Däremot minskade investeringarna i forskning och utveckling samt datorprogram något. Investeringskvoten, dvs. investeringarna i förhållande till bruttonationalprodukten, steg till 22,1 procent.

Exportvolymen ökade med 7,5 procent år 2017 och importvolymen med 3,5 procent. Importpriserna steg mer än exportpriserna, både importen och exporten ökade beräknat i löpande priser. Exporten av varor ökade mer än importen av varor. Exporten av tjänster ökade klart mer än importen, exporten av tjänster var ändå ungefär en miljard euro mindre än importen. Exporten i förhållande till bruttonationalprodukten steg till 38,5 procent och importen till 38,2 procent.

1.3 Arbetsinsatsen ökade i fjol

Enligt nationalräkenskaperna ökade antalet sysselsatta i fjol med 29 700 personer, dvs. med 1,2 procent. Antalet jobb ökade mest inom företagstjänster och byggverksamhet och minskade mest inom finans- och försäkringsverksamhet. Antalet arbetade timmar ökade med 39 miljoner timmar, dvs. med 0,9 procent.

Arbetsproduktiviteten inom hela samhällsekonomin, dvs. bruttoförädlingsvärdet till fasta priser dividerat med arbetade timmar, förbättrades i fjol med 2,1 procent.

1.4 Priserna steg något

Prisnivån inom hela samhällsekonomin steg med 0,8 procent i fjol, mätt med prisindexet för bruttonationalprodukten. Däremot kunde prisförändringarna i fråga om enskilda produkter vara stora.

I fjol steg konsumentprisindexet med 0,7 procent, medan prisindexet för hushållens konsumtionsutgifter i nationalräkenskaperna steg med 1,2 procent. I nationalräkenskaperna mäts priset på boendetjänster med hyresförändringar, medan man i konsumentprisindexet också beaktar utgifterna för ägarboende. Också prisutvecklingen av försäkrings- och finansieringstjänster mäts på ett annat sätt i nationalräkenskaperna än i konsumentprisindexet.

Bytesbalansen försvagades med 0,4 procent, då importpriserna steg med 3,5 procent, men exportpriserna med bara 3,1 procent.

1.5 Nationalinkomsten ökade reellt med 2,9 procent

I fjol ökade nettonationalinkomsten nominellt med 3,7 procent och var 33 700 euro per capita. Nettonationalinkomsten ökade reellt med 2,9 procent, dvs. något mer än bruttonationalprodukten. Finlands bruttonationalinkomst var i fjol 226 miljarder euro. Den var något större än bruttonationalprodukten eftersom kapitalinkomsterna från utlandet var större än kapitalutgifterna till utlandet.

Hushållens löneinkomster ökade med 2,2 procent, men arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter minskade med 5,5 procent år 2017. Sammanlagt var löntagarersättningarnas andel av nationalinkomsten 56,7 procent. Föregående år var andelen 58,3 procent. Kapital- och företagarinkomsterna inom samhällsekonomin ökade med 11,7 procent och deras andel av nationalinkomsten steg till 27,7 procent. Föregående år var andelen 25,8 procent.

1.6 Företagens vinster ökade

Driftsöverskottet som beskriver vinster från icke-finansiella företags huvudsakliga verksamhet ökade med 21 procent från året innan. Också företagens företagarinkomst ökade med 9 procent eftersom kapitalinkomsterna minskade och kapitalutgifterna ökade något. I företagarinkomsten beaktas också kapitalinkomster och betalda räntor och markarrenden. Den motsvarar grovt vinsten före skatter och dividender.

Företagen betalade i fjol 23 procent mer i direkta skatter än föregående år. Företagen uppskattas ha betalat 8 procent mindre i dividender. Företagens nettoinbesparing ökade med 2,9 miljarder euro från året innan.

Figur 3. Företag, rörelsevinst av egentlig verksamhet (driftsöverskott, vänster stapel) och nettoinbesparing (höger stapel), miljarder euro

Figur 3. Företag, rörelsevinst av egentlig verksamhet (driftsöverskott, vänster stapel) och nettoinbesparing (höger stapel), miljarder euro

Företagens nettoutlåning, dvs. finansiella ställning, visade ett överskott på 10,7 miljarder euro. Året innan var överskottet 9,5 miljarder euro. Den finansiella ställningen förbättrades i och med ökade vinster, även om också företagens investeringar ökade.

De finansiella företagens och försäkringsföretagens finansiella ställning visade ett överskott på 0,1 miljarder euro och deras driftsöverskott var 0,3 miljarder euro större än året innan. De finansiella företagens avgiftsintäkter ökade med drygt en procent och ränteintäkterna netto (de indirekt mätta finansiella tjänsterna) var oförändrade jämfört med året innan. De finansiella företagens driftsöverskott ökade med 0,4 miljarder euro, vilket i huvudsak berodde på minskad insatsförbrukning. De finansiella företagens förädlingsvärde ökade med 0,3 miljarder euro, försäkringsföretagens förädlingsvärde ökade med 0,1 miljarder euro från året innan.

1.7 Den offentliga ekonomins underskott 0,7 procent i förhållande till bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåning, visade ett underskott på 1,5 miljarder euro, medan underskottet året innan var 3,7 miljarder euro. Underskottet var i fjol 0,7 procent i förhållande till bruttonationalprodukten, vilket understeg redan klart EU:s referensvärde på 3 procent.

I fjol visade statsförvaltningens finansiella ställning för nionde året i rad ett betydande underskott. Underskottet (nettoupplåning) var 4,0 miljarder euro, medan det året innan var 5,7 miljarder euro.

Statens skatteinkomster steg med 3,6 procent. Mest ökade inkomsterna från inkomstskatt samt mervärdesskatt.

Löpande transfereringar till kommuner och samkommuner (inkl. momsåterbäringar) sjönk med 2,7 procent. Transfereringar till socialskyddsfonder ökade med 10,7 procent. Statens konsumtionsutgifter minskade med 3,8 procent och investeringarna med 2,3 procent.

Lokalförvaltningen (kommunerna och samkommunerna o.d.) hade ett underskott, dvs. nettoupplåning, på 0,3 miljarder euro, året innan var underskottet 0,9 miljarder euro. Kommunernas skatteinkomster ökade med 0,8 miljarder euro. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med 0,5 procent och investeringarna uppskattas ha ökat med 4,7 procent.

Arbetspensionsanstalternas överskott när det gäller nettoutlåning minskade från året innan. Överskottet var nu 2,0 miljarder euro, medan det året innan var 2,4 miljarder euro. Ökningen av utbetalda pensionsförmåner gjorde att överskottet minskade. I överskottet ingår inte förändringar i investeringarnas värde. Pensionsavgiftsinkomsterna ökade med 1,5 procent och arbetspensionerna som arbetspensionsanstalterna betalar med 4,1 procent. Övriga socialskyddsfonder visade ett överskott på 0,8 miljarder euro, året innan var överskottet 0,5 miljarder euro.

Figur 4. Den offentliga sektorns överskott/underskott, procent av bruttonationalprodukten

Figur 4. Den offentliga sektorns överskott/underskott, procent av bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns andel av bruttoförädlingsvärdet, som beskriver storleken av den offentliga ekonomin, var 18,5 procent år 2017, medan den var 19,5 procent året innan. De totala offentliga utgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten sjönk till 54,0 procent. Föregående år var förhållandet 55,9 procent. De totala offentliga utgifterna omfattar ett betydande antal interna utgifter inom den offentliga sektorn, som ingår i kalkylen två gånger.

Skattekvoten, dvs. skatterna och avgifterna av skattenatur i förhållande till bruttonationalprodukten, var i fjol 43,3 procent. Skattekvoten minskade med 0,7 procentenheter från året innan.

1.8 Hushållens realinkomster ökade med något under en procent

Hushållens disponibla inkomst ökade år 2017 nominellt med 1,9 procent och reellt med 0,8 procent. Hushållens justerade disponibla inkomst ökade nominellt med 1,4 procent och reellt med 0,5 procent. I den justerade inkomsten ingår också välfärdstjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och olika organisationer producerar för hushållen.

Figur 5. Årsförändring av hushållens disponibla realinkomster (vänster stapel) och hushållens justerade realinkomst (höger stapel), procent.

Figur 5. Årsförändring av hushållens disponibla realinkomster (vänster stapel) och hushållens justerade realinkomst (höger stapel), procent.

Hushållens löneinkomster ökade med 2,2 procent och sociala förmåner med 0,9 procent. Lönesumman ökade i och med att sysselsättningen förbättrades. Hushållens kapital- och företagarinkomster steg med 2,0 procent. Hushållen betalade 0,9 procent mer i direkta skatter och obligatoriska avgifter.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade år 2017 nominellt med 2,6 procent och reellt med 1,4 procent. Boendets andel av konsumtionsutgifterna fortsatte att stiga, nu till 28,8 procent. Hushållens sparkvot, dvs. sparande i förhållande till den disponibla inkomsten, var negativ för andra året och uppgick till -1,3 procent. Föregående år var den -0,7 procent.

Hushållens fasta investeringar, närmast i bostäder, ökade nominellt med 8,0 procent. Hushållens finansiella ställning visade ett underskott på 7,5 miljarder euro, medan underskottet året innan var 5,9 miljarder euro.

Hushållens skuldsättningsgrad ökade ytterligare och uppgick i slutet av år 2017 till 128,9 procent, dvs. 2,6 procentenheter större än året innan. Skuldsättningsgraden är förhållandet mellan lånen enligt finansräkenskaperna och den disponibla nettoinkomsten under året.

1.9 Bytesbalansens överskott 1,4 miljarder euro

Överskottet i Finlands bytesbalans vände i fjol till ett överskott på 1,4 miljarder euro efter att i sex år visat ett underskott. Varuhandeln visade ett överskott på 1,8 miljarder euro, då också importen värderas till fob-pris (exportlandets gräns) och inte till cif-pris (importlandets gräns) till skillnad från tullens utrikeshandelsstatistik. Däremot visade handelsbalansen för tjänster ett underskott på 1,0 miljarder euro.

I kapitalinkomster erhölls från utlandet 2,0 miljarder mer än vad som betalades i kapitalutgifter till utlandet. Till utlandet betalades betydligt mer i transfereringar än vad som betalades från utlandet. Uppgifterna om kapitalinkomster och -utgifter är fortfarande mycket preliminära.

1.10 Följande revidering i januari 2019

Nationalräkenskaperna för åren 2016 och 2017 revideras nästa gång i januari 2019.

De reviderade preliminära uppgifterna baserar sig på de uppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga 5.7.2018. Källuppgifternas täckning och kvalitet gällande företagssektorn var något lägre än normalt och kan eventuellt inverka på förädlingsvärdets fördelning på noggranna näringsgrensnivåer.

Redovisningen av fabrikslös produktion inom nationalräkenskaperna ändrades för ett år sedan fr.o.m. statistikåret 2014. Marginalen för fabrikslös produktion, dvs. nettoförsäljningen från utlandet till utlandet redovisades som export av varor i stället för export av tjänster och nu gjordes motsvarande ändring gällande statistikåren 2006–2013 (se punkt: Ändringar i denna statistik).

Mer detaljerade uppgifter om metoderna inom nationalräkenskaperna finns på Statistikcentralens webbsidor: http://stat.fi/til/vtp/men_sv.html


Källa: Nationalräkenskaperna

Förfrågningar: Tuomas Rothovius 029 551 3360, kansantalous@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen


Uppdaterad 12.7.2018

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2017, 1. Bruttonationalprodukten ökade med 2,8 procent i fjol . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 5.2.2023].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2017/vtp_2017_2018-07-12_kat_001_sv.html