Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

1. Bruttonationalprodukten ökade med 2,6 procent år 2017

Volymen av bruttonationalprodukten ökade med 2,6 procent år 2017 Ökningen reviderades något jämfört med de uppgifter som publicerades i början av mars (var 3,0 procent). Bruttonationalprodukten, som beskriver produktionen inom samhällsekonomin, uppgick i fjol till 224 miljarder euro.

Figur 1. Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent (Figuren har korrigerats 29.3.2018)

Figur 1. Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent (Figuren har korrigerats 29.3.2018)

Efterfrågan inom samhällsekonomin ökade i fjol med 3,6 procent. Till ökningen av efterfrågan bidrog i synnerhet ökade investeringar och ökad export. Investeringarna var 6,3 procent större än året innan. Den privata konsumtionen ökade volymmässigt med 1,6 procent, den offentliga konsumtionen ökade med 1,3 procent. Exportvolymen gick upp med 7,8 procent och importvolymen med 3,5 procent.

1.1 Nationalinkomsten ökade reellt

I fjol ökade nettonationalinkomsten nominellt med 4,4 procent, men reellt med 3,3 procent, eftersom bytesbalansen försämrades. Nationalinkomsten per capita var 33 600 euro. Finlands bruttonationalinkomst var i fjol 226 miljarder euro. Bruttonationalinkomsten ökade reellt med 2,7 procent

Hushållens löneinkomster ökade med 2,6 procent och arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter minskade med 5,4 procent. Sammanlagt var löntagarersättningarnas andel av nationalinkomsten 57,0 procent, året innan var den 59,0 procent. Kapital- och företagarinkomsterna inom samhällsekonomin ökade med mer än 14 procent och deras andel av nationalinkomsten steg till 27,4 procent.

1.2 Företagens finansiella ställning förbättrades

Driftsöverskottet, som beskriver vinster från företagens huvudsakliga verksamhet, ökade med rentav 17,5 procent från året innan. Företagens företagarinkomst ökade med bara 10 procent, eftersom företagens kapitalinkomster minskade. I företagarinkomsten beaktas också kapitalinkomster och betalda räntor och markarrenden. Den motsvarar grovt vinsten före skatter och dividender.

Figur 2. Företag, rörelsevinst av egentlig verksamhet före skatter och dividender o.d. (= driftsöverskott, vänster stapel) och efter skatter och dividender o.d. (= nettoinbesparning, höger stapel) miljarder euro.

Figur 2. Företag, rörelsevinst av egentlig verksamhet före skatter och dividender o.d. (= driftsöverskott, vänster stapel) och efter skatter och dividender o.d. (= nettoinbesparning, höger stapel) miljarder euro.

Företagen betalade i fjol 27 procent mer i direkta skatter än föregående år. Företagen uppskattas ha betalat 6 procent mindre i dividender. Företagens nettoutlåning, dvs. finansiella ställning, visade ett överskott på 8,4 miljarder euro. Året innan var överskottet något mindre.

De finansiella företagens och försäkringsföretagens finansiella ställning visade ett överskott på en miljard euro, medan underskottet året innan var 0,3 miljarder euro. De finansiella företagens ränteintäkter netto (de indirekt mätta finansiella tjänsterna) ökade något, medan provisionsintäkterna ökade med drygt två procent.

Eftersom de finansiella företagens och försäkringsföretagens insatsförbrukning var exceptionellt stor år 2016 minskade insatsförbrukningen i fjol betydligt och driftsöverskottet ökade med mer än 30 procent.

1.3 Den offentliga ekonomins underskott var 0,6 procent av bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåning, visade ett underskott på en 1,3 miljarder euro, medan underskottet året innan var 3,9 miljarder euro. Underskottet var 0,6 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Året innan var underskottet 1,8 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

I fjol visade statsförvaltningens finansiella ställning för nionde året i rad ett betydande underskott. Underskottet var dock betydligt mindre än under de tidigare åtta åren. Underskottet (nettoupplåning) var 3,8 miljarder euro, medan det året innan var 5,8 miljarder euro.

Statens skatteinkomster steg med 4,0 procent. Mest ökade inkomsterna bl.a. av sammanslutningarnas inkomstskatter, fordons- och bilskatter. Skatteinkomsterna av punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker (godisskatten slopades) samt av överlåtelseskatt var något mindre än året innan

Löpande transfereringar till lokalförvaltningen (kommuner och samkommuner o.d.), inkl. momsåterbäringar, sjönk med 3,8 procent. Till detta bidrog bl.a. överföringen av skötseln av det grundläggande utkomststödet från kommunerna till Fpa. Transfereringar till socialskyddsfonder steg med 10,5 procent. Statens konsumtionsutgifter minskade nominellt med 2 procent och investeringarna med 1,9 procent.

Lokalförvaltningen hade ett underskott, dvs. nettoupplåning, på 0,2 miljarder euro, året innan var underskottet en miljard euro. Kommunernas skatteinkomster ökade med 3,8 procent. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med 0,1 procent och investeringarna uppskattas ha ökat med 0,9 procent.

Arbetspensionsanstalternas överskott minskade något från året innan. Överskottet var nu 2,1 miljarder euro, medan det året innan var 2,4 miljarder euro. I överskottet ingår inte förändringar i investeringarnas värde. Pensionsavgiftsinkomsterna ökade med 1,7 procent och arbetspensionerna som arbetspensionsanstalterna betalar med 3 procent. Antalet personer som gick i arbetspension var något färre än året innan.

Övriga socialskyddsfonder visade ett överskott på 0,7 miljarder euro närmast på grund av ökade erhållna transfereringar från staten. Skötseln av det grundläggande utkomststödet överfördes till Fpa från kommunerna fr.o.m. början av år 2017.

Figur 3. Den offentliga sektorns överskott/underskott i förhållande till bruttonationalprodukten, procent (Figuren har korrigerats 29.3.2018)

Figur 3. Den offentliga sektorns överskott/underskott i förhållande till bruttonationalprodukten, procent (Figuren har korrigerats 29.3.2018)

Den offentliga sektorns s.k. EDP-skuld, dvs. konsoliderade bruttoskuld, ökade med drygt en miljard euro till 137 miljarder euro. Skulden var 61,4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten i slutet av år 2017. Statistikcentralen publicerar 29.3.2018 de uppgifter om underskott och skuld som levereras till EU:s statistikbyrå. Då kan nu publicerade uppgifter om underskott och skuld komma att revideras.

Den offentliga ekonomins andel av bruttoförädlingsvärdet var 18,6 procent, medan den var 19,7 procent året innan. De totala offentliga utgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten sjönk till 53,7 procent. Föregående år var förhållandet 56,0 procent. De totala offentliga utgifterna omfattar ett betydande antal interna utgifter inom den offentliga sektorn, som ingår i kalkylen två gånger.

Skattekvoten, dvs. skatterna och avgifterna av skattenatur i förhållande till bruttonationalprodukten, var i fjol 43,3 procent. Skattekvoten minskade med 0,7 procentenheter från året innan.

1.4 Hushållens realinkomster ökade med 1,4 procent

Hushållens disponibla inkomst ökade år 2017 nominellt med 2,3 procent och reellt med 1,4 procent. Hushållens justerade disponibla inkomst ökade nominellt med 1,7 procent och reellt med 1,3 procent. I den justerade inkomsten ingår också välfärdstjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och olika organisationer producerar för hushållen.

Figur 4. Årsförändring av hushållens disponibla realinkomster (vänster stapel) och hushållens justerade realinkomst (höger stapel), procent

Figur 4. Årsförändring av hushållens disponibla realinkomster (vänster stapel) och hushållens justerade realinkomst (höger stapel), procent

Hushållens lönesumma ökade med 2,6 procent och sociala förmåner med 0,3 procent. Lönesumman ökade på grund av att inkomstnivån steg och sysselsättningen förbättrades. Ökningen av de sociala förmånerna dämpades bl.a. av att antalet personer som gick i arbetspension var något färre än året innan. Hushållens kapital- och företagarinkomster steg med 1,8 procent.

Hushållens direkta skatter ökade med 0,8 procent. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med 2,6 procent. Sparkvoten, dvs. sparandets andel av den disponibla inkomsten var -0,9 procent, dvs. negativ för andra året.

Hushållens fasta investeringar, närmast i bostäder, ökade nominellt med 8,9 procent. Hushållens finansiella ställning visade ett underskott på 7,8 miljarder euro, medan underskottet året innan var 6,1 miljarder euro.

Hushållens skuldsättningsgrad ökade ytterligare och uppgick i slutet av år 2017 till 128,2 procent, dvs. 1,8 procentenheter större än året innan. Skuldsättningsgraden är förhållandet mellan lånen enligt finansräkenskaperna och den disponibla nettoinkomsten under året. Uppgiften i finansräkenskaperna om situationen vid årets slut är en preliminär uppskattning.

1.5 Bytesbalansen visade ett överskott

Finlands bytesbalans vände och visade ett överskott i fjol, dvs. den var 1,6 miljarder euro. Varuhandeln visade ett överskott på 2,2 miljarder euro, då också importen värderas till fob-pris (exportlandets gräns) och inte till cif-pris (importlandets gräns) som i tullens utrikeshandelsstatistik. Däremot visade handelsbalansen för tjänster ett underskott på 1,2 miljarder euro.

I kapitalinkomster erhölls från utlandet 2 miljarder euro mer än vad som betalades i kapitalutgifter till utlandet. Till utlandet betalades 2 miljarder euro mer i transfereringar än vad som betalades från utlandet.

Uppgifterna om tillgångsposterna och utrikeshandel med tjänster är ytterst preliminära.

Redovisningen av fabrikslös produktion inom nationalräkenskaperna ändrades för ett år sedan. Marginalen för fabrikslös produktion, dvs. nettoförsäljningen från utlandet till utlandet, har fr.o.m. statistikåret 2014 redovisats som export av varor i stället för export av tjänster (se punkten: Ändringar i denna statistik). Tidigare år ändras i juli 2018.

1.6 Följande revideringar i maj och juli 2018

Uppgifterna om nationalräkenskaperna för första kvartalet år 2018 publiceras 31.5.2018. Nationalräkenskaperna för år 2017 publiceras med ett mer detaljerat datainnehåll 12.7.2018.

De preliminära uppgifterna baserar sig på de uppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga före 8.3.2018. Mer detaljerade uppgifter om metoderna inom nationalräkenskaperna finns på Statistikcentralens webbsidor: http://stat.fi/til/vtp/men_sv.html


Källa: Nationalräkenskaper 2017, preliminära uppgifter

Förfrågningar: Tuomas Rothovius 029 551 3360, Pekka Tamminen 029 551 2460, kansantalous@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen


Uppdaterad 16.3.2018

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2017, 1. Bruttonationalprodukten ökade med 2,6 procent år 2017 . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 5.2.2023].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2017/vtp_2017_2018-03-16_kat_001_sv.html