Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

1. Bruttonationalprodukten ökade med 1,9 procent i fjol

Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter ökade volymen av Finlands bruttonationalprodukt med 1,9 procent år 2016. Enligt de preliminära uppgifterna som publicerades i mars var ökningen 1,4 procent. Nationalprodukten reviderades, eftersom nya uppgifter erhölls i synnerhet om insatsförbrukningen som används som produktionsinsatser för olika branscher. Samhällsekonomin i Finland ökade år 2016 efter fyra recessionsår. Också nationalräkenskaperna för år 2015 reviderades, men förändringarna var obetydliga.

Figur 1. Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Figur 1. Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Bruttonationalprodukten, dvs. förädlingsvärdet vid produktionen av varor och tjänster, var 216 miljarder euro i löpande priser år 2016. Bruttonationalprodukten per capita var 39 200 euro.

Hushållens justerade disponibla inkomst, som beskriver den ekonomiska välfärden, ökade år 2016 reellt med 0,8 procent. Utöver nettoinkomster omfattar hushållens justerade inkomst också välfärdstjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och organisationer producerar för hushållen.

1.1 Variation mellan näringsgrenar i fråga om produktionens utveckling

Sett till löpande priser ökade förädlingsvärdet mest inom byggverksamhet, jord- och skogsbruk samt fiske, företagstjänster, övriga tjänster, informations- och kommunikationsverksamhet samt fastighetsverksamhet som också omfattar kalkylerat bostadsägande. Förädlingsvärdet minskade något inom energi- och vattenförsörjning, offentlig förvaltning samt utbildning.

Figur 2. Förändring av förädlingsvärdet i löpande priser år 2016, procent.

Figur 2. Förändring av förädlingsvärdet i löpande priser år 2016, procent.

Förädlingsvärdets volym ökade mest inom byggverksamhet, jord- och skogsbruk samt fiske och företagstjänster. Också inom handel, informations- och kommunikationsverksamhet, tillverkningsindustri, fastighetsverksamhet och övriga tjänster ökade volymen från året innan. Förädlingsvärdets volym minskade inom energi- och vattenförsörjning samt inom offentlig förvaltning.

1.2 Hushållens konsumtion och privata investeringar ökade efterfrågan

Efterfrågan inom samhällsekonomin ökade särskilt på grund av hushållens konsumtion som volymmässigt ökade med 1,9 procent. Volymen av de privata konsumtionsutgifterna ökade med 1,8 procent och volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna med 1,2 procent. Konsumtionsutgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten var 79,2 procent.

Investeringsvolymen ökade med 7,2 procent. De privata investeringarna gick upp med 7,9 procent och de offentliga med 3,9 procent. Särskilt ökade byggnadsinvesteringarna och investeringarna i maskiner och inventarier. Däremot minskade investeringarna i forskning och utveckling samt datorprogram något. Investeringskvoten, dvs. investeringarna i förhållande till bruttonationalprodukten, steg till 21,5 procent.

Exportvolymen ökade med 1,3 procent år 2016, medan importvolymen ökade med 4,4 procent. Importpriserna gick ned betydligt mer än exportpriserna och importen ökade räknat i löpande priser medan exporten minskade något. Exporten av varor minskade, men värdet av importen av varor ökade. Exporten och importen av tjänster var på samma nivå som året innan. Exporten i förhållande till bruttonationalprodukten sjönk till 35,2 procent och importen till 36,5 procent.

1.3 Arbetsinsatsen nästan oförändrad i fjol

Enligt nationalräkenskaperna ökade antalet sysselsatta i fjol med 12 500 personer, dvs. med 0,5 procent. Antalet jobb ökade mest inom byggverksamhet och företagstjänster, medan de minskade mest inom tillverkningsindustrin samt inom jord- och skogsbruket. Antalet arbetade timmar ökade med 14,8 miljoner timmar, dvs. med 0,4 procent.

Arbetsproduktiviteten inom hela samhällsekonomin, dvs. bruttoförädlingsvärdet till fasta priser dividerat med arbetade timmar, förbättrades i fjol med 1,2 procent.

1.4 Priserna steg något

Prisnivån inom hela samhällsekonomin steg med 0,9 procent i fjol, mätt med prisindexet för bruttonationalprodukten. Däremot kunde prisförändringarna i fråga om enskilda produkter vara stora.

I fjol steg konsumentprisindexet med 0,4 procent, medan prisindexet för hushållens konsumtionsutgifter i nationalräkenskaperna steg med 0,9 procent. I nationalräkenskaperna mäts priset på boendetjänster med hyresförändringar, medan man i konsumentprisindexet också beaktar utgifterna för ägarboende. Också prisutvecklingen av försäkrings- och finansieringstjänster mäts på ett annat sätt i nationalräkenskaperna än i konsumentprisindexet.

Bytesbalansen förbättrades med 0,9 procent, då importpriserna sjönk med 2,8 procent, men exportpriserna med bara 1,9 procent.

1.5 Nationalinkomsten ökade reellt med 3,1 procent

I fjol ökade nettonationalinkomsten nominellt med 3,5 procent och var 32 300 euro per capita. Nettonationalinkomsten ökade reellt med 3,1 procent, dvs. mer än bruttonationalprodukten, eftersom bytesbalansen förbättrades. Finlands bruttonationalinkomst var i fjol 218 miljarder euro. Den var något större än bruttonationalprodukten eftersom kapitalinkomsterna från utlandet var större än kapitalutgifterna till utlandet.

Hushållens löneinkomster ökade med 1,5 procent och arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter med 2,5 procent år 2016. Sammanlagt var löntagarersättningarnas andel av nationalinkomsten 58,7 procent. Föregående år var andelen 59,8 procent. Kapital- och företagarinkomsterna inom samhällsekonomin ökade med 6,5 procent och deras andel av nationalinkomsten steg till 25,2 procent. Föregående år var andelen 24,5 procent.

1.6 Företagens vinster ökade

Driftsöverskottet som beskriver vinster från icke-finansiella företags huvudsakliga verksamhet ökade med 3 procent från året innan. Också företagens företagarinkomst ökade med 3 procent, eftersom förändringen av kapitalinkomsterna och -utgifterna var lika stora. I företagarinkomsten beaktas också kapitalinkomster och betalda räntor och markarrenden. Den motsvarar grovt vinsten före skatter och dividender.

Företagen betalade i fjol 8 procent mer i direkta skatter än föregående år. Företagen uppskattas ha betalat 5 procent mindre i dividender. Företagens nettoinbesparing ökade med 1,5 miljarder euro från året innan.

Figur 3. Företag, rörelsevinst av egentlig verksamhet (driftsöverskott, vänster stapel) och nettoinbesparing (höger stapel), miljarder euro

Figur 3. Företag, rörelsevinst av egentlig verksamhet (driftsöverskott, vänster stapel) och nettoinbesparing (höger stapel), miljarder euro

Företagens nettoutlåning, dvs. finansiella ställning, visade ett överskott på 8,7 miljarder euro, året innan var överskottet 8,2 miljarder euro. Den finansiella ställningen förbättrades i och med ökade vinster, även om också företagens investeringar ökade.

De finansiella företagens och försäkringsföretagens finansiella ställning visade ett underskott på 0,3 miljarder euro. De finansiella företagens avgiftsintäkter ökade med 6 procent och ränteintäkterna netto (de indirekt mätta finansiella tjänsterna) var oförändrade jämfört med året innan. De finansiella företagens driftsöverskott minskade med 0,1 miljarder euro, vilket i huvudsak berodde på ökad insatsförbrukning samt EU-stabilitetsavgiften som samlas in från kreditinstitut. Förädlingsvärdet vad gäller både de finansiella företagen och försäkringsföretagen var nästan oförändrade, också de finansiella företagens och försäkringsföretagens driftsöverskott var på föregående års nivå.

1.7 Den offentliga ekonomins underskott var 1,8 procent av bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåning, visade ett underskott på 3,8 miljarder euro, medan underskottet året innan var 5,7 miljarder euro. Underskottet var i fjol 1,8 procent i förhållande till bruttonationalprodukten, vilket understeg EU:s referensvärde på 3 procent.

I fjol visade statsförvaltningens finansiella ställning för åttonde året i rad ett betydande underskott. Underskottet (nettoupplåning) var 5,8 miljarder euro, medan det året innan var 6,3 miljarder euro.

Statens skatteinkomster steg med 4,5 procent. Mest ökade intäkterna av mervärdesskatt, också inkomsterna av sammanslutningarnas inkomstskatter samt energiskatter ökade.

Löpande transfereringar till kommuner och samkommuner (inkl. momsåterbäringar) steg med 4,4 procent. Transfereringar till socialskyddsfonder ökade med 2,5 procent. Statens konsumtionsutgifter ökade med 3,0 procent och investeringarna med 4,5 procent.

Lokalförvaltningen (kommunerna och samkommunerna o.d.) hade ett underskott, dvs. nettoupplåning, på 0,9 miljarder euro, året innan var underskottet 1,3 miljarder euro. Kommunernas skatteinkomster var på samma nivå som året innan. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med 0,4 procent närmast på grund av köp av tjänster. Investeringarna uppskattas ha ökat med 1,5 procent.

Arbetspensionsanstalternas överskott när det gäller nettoutlåning minskade från året innan. Överskottet var nu 2,4 miljarder euro, medan det året innan var 2,7 miljarder euro. Ökningen av utbetalda pensionsförmåner gjorde att överskottet minskade. I överskottet ingår inte förändringar i investeringarnas värde. Pensionsavgiftsinkomsterna ökade med 0,4 procent och arbetspensionerna som arbetspensionsanstalterna betalar med 3,5 procent huvudsakligen på grund av att antalet pensionärer ökade. Övriga socialskyddsfonder visade ett överskott på 0,5 miljarder euro från att ha visat ett underskott på 0,8 miljarder euro året innan.

Figur 4. Den offentliga sektorns överskott/underskott, procent av bruttonationalprodukten

Figur 4. Den offentliga sektorns överskott/underskott, procent av bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns andel av bruttoförädlingsvärdet, som beskriver storleken av den offentliga ekonomin, var 19,7 procent år 2016, medan den var 20,4 procent året innan. De totala offentliga utgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten sjönk till 55,8 procent. Föregående år var förhållandet 56,9 procent. De totala offentliga utgifterna omfattar ett betydande antal interna utgifter inom den offentliga sektorn, som ingår i kalkylen två gånger.

Skattekvoten, dvs. skatterna och avgifterna av skattenatur i förhållande till bruttonationalprodukten, var i fjol 44,1 procent. Skattekvoten ökade med 0,2 procentenheter från året innan.

1.8 Hushållens realinkomster ökade med en procent

Hushållens disponibla inkomst ökade år 2016 nominellt med 1,8 procent och reellt med 1,2 procent. Hushållens justerade disponibla inkomst ökade nominellt med 1,4 procent och reellt med 0,8 procent. I den justerade inkomsten ingår också välfärdstjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och olika organisationer producerar för hushållen.

Figur 5. Årsförändring av hushållens disponibla realinkomster (vänster stapel) och hushållens justerade realinkomst (höger stapel), procent.

Figur 5. Årsförändring av hushållens disponibla realinkomster (vänster stapel) och hushållens justerade realinkomst (höger stapel), procent.

Hushållens löneinkomster ökade med 1,5 procent och sociala förmåner med 1,8 procent. Lönesumman ökade i och med att sysselsättningen förbättrades. De sociala förmånerna ökade bl.a. på grund av att antalet pensionärer gick upp. Hushållens kapital- och företagarinkomster steg med 6,4 procent. Hushållen betalade 2,5 procent mer i direkta skatter och obligatoriska avgifter.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade år 2016 nominellt med 2,8 procent och reellt med 1,9 procent. Boendets andel av konsumtionsutgifterna steg något till 28,4 procent. Hushållens sparkvot, dvs. sparande i förhållande till den disponibla inkomsten, var negativ år 2016 och uppgick till -0,9 procent.

Hushållens fasta investeringar, närmast i bostäder, ökade nominellt med 14,9 procent. Hushållens finansiella ställning visade ett underskott på 6,3 miljarder euro, medan underskottet året innan var 3,7 miljarder euro.

Hushållens skuldsättningsgrad ökade ytterligare och uppgick i slutet av år 2016 till 126,4 procent, dvs. 2,2 procentenheter större än året innan. Skuldsättningsgraden är förhållandet mellan lånen enligt finansräkenskaperna och den disponibla nettoinkomsten under året.

1.9 Bytesbalansens underskott 3,0 miljarder euro

Finlands bytesbalans visade i fjol ett underskott på 3,0 miljarder euro. Varuhandeln visade ett överskott på 0,2 miljarder euro, då också importen värderas till fob-pris (exportlandets gräns) och inte till cif-pris (importlandets gräns) till skillnad från tullens utrikeshandelsstatistik. Däremot visade handelsbalansen för tjänster ett underskott på 2,9 miljarder euro.

I kapitalinkomster erhölls från utlandet 1,6 miljarder mer än vad som betalades i kapitalutgifter till utlandet. Till utlandet betalades betydligt mer i transfereringar än vad som betalades från utlandet. Uppgifterna om kapitalinkomster och -utgifter är fortfarande mycket preliminära.

1.10 Följande revidering i januari 2018

Nationalräkenskaperna för åren 2015 och 2016 revideras nästa gång i januari 2018. De reviderade preliminära uppgifterna baserar sig på de uppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga 7.7.2017. Mer detaljerade uppgifter om metoderna inom nationalräkenskaperna finns på Statistikcentralens webbsidor: http://tilastokeskus.fi/til/vtp/men_sv.html


Källa: Nationalräkenskaperna

Förfrågningar: Tuomas Rothovius 029 551 3360, Olli Savela 029 551 3316 , kansantalous@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen


Uppdaterad 13.7.2017

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2016, 1. Bruttonationalprodukten ökade med 1,9 procent i fjol . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 5.2.2023].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2016/vtp_2016_2017-07-13_kat_001_sv.html