Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

1. Bruttonationalprodukten ökade med 0,5 procent år 2015

Volymen av bruttonationalprodukten ökade med 0,5 procent i fjol. Ökningen reviderades något jämfört med uppskattningen från slutet av februari som var 0,4 procent.

Figur 1. Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Figur 1. Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Samhällsekonomin i Finland ökade år 2015 efter tre recessionsår. Ökningen var störst under andra kvartalet, då bruttonationalprodukten ökade med 0,5 procent från föregående kvartal. Under övriga kvartal var tillväxten nära noll. Sysselsättningsläget försvagades under året.

Figur 2. Förändring i volymen av bruttonationalprodukten från föregående kvartal (säsongrensat, procent).

Figur 2. Förändring i volymen av bruttonationalprodukten från föregående kvartal (säsongrensat, procent).

Under första hälften av år 2015 ökade bruttonationalprodukten i och med den ökade exporten och konsumtionen. Under tredje kvartalet gjorde minskningen av exporten och investeringarna att ökningen av bruttonationalprodukten blev negativ, men under sista kvartalet började bruttonationalprodukten igen öka i och med att investeringarna steg betydligt och både exporten och de privata konsumtionsutgifterna ökade något.

Enligt Eurostats preliminära uppgifter ökade bruttonationalprodukten inom EU28-området med 0,4 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. År 2015 ökade bruttonationalprodukten inom EU-området med 1,9 procent på årsbasis.

1.1 Produktion efter näringsgren

Volymen av det totala förädlingsvärdet inom samhällsekonomin minskade med 0,1 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. År 2015 var förädlingsvärdet 0,6 procent högre på årsbasis än året innan.

Räknat i euro ökade förädlingsvärdet närmast när det gäller privata tjänster. När det gäller de industriella näringsgrenarna var förädlingsvärdet större än år 2014 bara inom skogsindustrin och metallindustrin (exkl. el och elektronikindustrin) räknat i löpande priser.

Figur 3. Förändring av förädlingsvärdet inom näringsgrenarna på årsbasis 2015, procent

Figur 3. Förändring av förädlingsvärdet inom näringsgrenarna på årsbasis 2015, procent

Volymen av förädlingsvärdet inom primärproduktionen, dvs. jord- och skogsbruket samt fiske, minskade under oktober–december med 0,1 procent från föregående kvartal.

På årsbasis minskade primärproduktionen med 0,1 procent. Inom jordbruket ökade produktionen med 2,0 procent sett till volym, medan produktionen inom skogsbruket minskade med 1,0 procent. Sett till löpande priser minskade också jordbrukets förädlingsvärde betydligt till följd av prisnedgången.

Förädlingsvärdet inom industrin (näringsgrenarna B–E) steg med 0,1 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal.

Under hela året sjönk produktionen inom industrin med 0,6 procent. Mest minskade förädlingsvärdet inom el- och elektronikindustrin, med 2,6 procent. Produktionen inom den övriga metallindustrin ökade däremot med 1,1 procent. Inom övriga industriella näringsgrenar minskade produktionens volym.

Volymen av förädlingsvärdet inom byggverksamhet ökade under oktober–december med 0,5 procent från föregående kvartal.

Under hela året 2015 ökade volymen av byggverksamhet något, dvs. med 0,2 procent. Husbyggandet minskade något, men anläggningsarbeten ökade betydligt.

Volymen av förädlingsvärdet inom servicenäringarna minskade under oktober–december med 0,2 procent.

Under hela året 2015 ökade servicenäringarna som helhet sett, dvs. med 0,9 procent. De privata tjänsterna gick upp med 1,8 procent, men de offentliga tjänsterna gick ned med 1,1 procent. Den mest betydande ökningen visade information och kommunikation, 4,9 procent, samt finansierings- och försäkringsverksamhet, 3,8 procent. Förädlingsvärdet minskade mest inom offentlig förvaltning och utbildning samt inom hälsovårdstjänster och sociala tjänster, dvs. med 0,7 procent. Också förädlingsvärdet inom handeln minskade trots att bilhandeln återhämtade sig.

1.2 Import, export, konsumtion och investeringar

År 2015 minskade den totala efterfrågan inom samhällsekonomin ytterligare, dvs. med 0,4 procent från året innan. Till den minskade efterfrågan bidrog minskningen av investeringarna med 1,1 procent och den betydliga minskningen av industrins lager efter en ökning året innan.

Figur 4. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan på årsbasis 2015 procent

Figur 4. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan på årsbasis 2015 procent

Exportvolymen ökade med 0,6 procent och importvolymen med 2,2 procent under oktober–december från föregående kvartal.

Under hela år 2015 ökade exportvolymen med 0,6 procent. Exporten av varor minskade, men exporten av tjänster ökade klart. Volymen av importen minskade däremot med 0,4 procent. Importen av varor minskade, men importen av tjänster ökade.

Volymen av den privata konsumtionen ökade med 0,2 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 0,6 procent.

Under hela år 2015 ökade volymen av de privata konsumtionsutgifterna med 1,4 procent. I synnerhet ökade konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror, det samma gäller konsumtionen av tjänster. Volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna minskade med 0,9 procent.

Volymen av investeringarna gick upp med 1,7 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Anläggningsinvesteringarna ökade med 5,6 procent och investeringarna i maskiner, inventarier och transportmedel med 10,8 procent från året innan.

År 2015 visade investeringarna en minskning på årsbasis för fjärde året i följd, med 1,1 procent. I synnerhet minskade husbyggnadsinvesteringarna, med 2,9 procent, och investeringarna i produkter som skyddas av immateriell äganderätt, t.ex. forskning och utveckling, med 4,8 procent. Däremot ökade anläggningsinvesteringarna med 6,6 procent och investeringarna i maskiner och inventarier med 3,3 procent.

1.3 Sysselsättningen försvagades

Antalet sysselsatta minskade i fjol med 0,3 procent och antalet arbetstimmar med 0,1 procent. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning ökade det relativa arbetslöshetstalet till 9,4 procent, året innan var det 8,7 procent.

Arbetsproduktiviteten, dvs. volymen av bruttoförädlingsvärdet per arbetstimme ökade i fjol med 0,7 procent.

1.4. Prisnivån nästan oförändrad

Prisnivån inom hela samhällsekonomin beräknas ha stigit med 0,4 procent i fjol, mätt med prisindexet för bruttonationalprodukten.

I fjol sjönk konsumentprisindexet med 0,2 procent, medan prisindexet för hushållens konsumtionsutgifter i nationalräkenskaperna steg med 0,2 procent. I nationalräkenskaperna mäts priset på boendetjänster med hyresförändringar, medan man i konsumentprisindexet också beaktar utgifterna för ägarboende. Också prisutvecklingen av försäkrings- och finansieringstjänster mäts på ett annat sätt i nationalräkenskaperna än i konsumentprisindexet.

Bytesbalansen förbättrades, då exportpriserna sjönk med 1,0 procent men importpriserna med 3,2 procent.

1.5 Nationalinkomsten ökade reellt

I fjol ökade nettonationalinkomsten nominellt med 0,9 procent, men reellt med 1,6 procent, eftersom bytesbalansen förbättrades. Nationalinkomsten per capita var 31 000 euro. Finlands bruttonationalinkomst var i fjol 209 miljarder euro. Bruttonationalinkomsten ökade reellt med 1,4 procent

Hushållens löneinkomster ökade med 0,8 procent och arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter med 1,9 procent. Sammanlagt var löntagarersättningarnas andel av nationalinkomsten 60,4 procent, dvs. lika stor som året innan. Kapital- och företagarinkomsterna inom samhällsekonomin ökade med 0,8 procent och deras andel av nationalinkomsten minskade något, till 23,6 procent.

1.6. Företagens finansiella ställning förbättrades

Driftsöverskottet som beskriver vinster från företagens huvudsakliga verksamhet minskade med 1 procent från året innan. Företagens företagarinkomst ökade däremot med 4 procent, eftersom företagens kapitalinkomster ökade med 10 procent från året innan. I företagarinkomsten beaktas också kapitalinkomster och betalda räntor och markarrenden. Den motsvarar grovt vinsten före skatter och dividender.

Figur 5. Företag, rörelsevinst av egentlig verksamhet före skatter och dividender o.d. och efter skatter och dividender o.d. miljarder euro

 Figur 5. Företag, rörelsevinst av egentlig verksamhet före skatter och dividender o.d. och efter skatter och dividender o.d. miljarder euro

Företagen betalade i fjol 14 procent mer i direkta skatter än föregående år. Företagen uppskattas ha betalat 8 procent mindre i dividender. Företagens nettoutlåning, dvs. finansiella ställning, visade ett överskott på 9,2 miljarder euro, året innan var överskottet 7,1 miljarder euro. Nettoutlåningen förbättrades i och med att lagren minskade.

De finansiella företagens och försäkringsföretagens finansiella ställning visade ett överskott på 0,5 miljarder euro, medan överskottet året innan var 0,1 miljarder euro. De finansiella företagens avgiftsintäkter ökade med 4 procent, men ränteintäkterna netto (de indirekt mätta finansiella tjänsterna) var nästan oförändrade. Eftersom intäkterna ökade mer än löntagarersättningarna och bankskatten slopades, ökade de finansiella företagens driftsöverskott med 14 procent.

1.7 Den offentliga ekonomins underskott var 2,7 procent av bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåning, visade ett underskott på 5,7 miljarder euro, medan underskottet året innan var 6,5 miljarder euro. Underskottet var 2,7 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Året innan var underskottet 3,2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

I fjol visade statsförvaltningens finansiella ställning för sjunde året i rad ett betydande underskott. Underskottet (nettoupplåning) var 6,3 miljarder euro, medan det året innan var 7,7 miljarder euro.

Statens skatteinkomster steg med 1,7 procent. Mest ökade inkomsterna från samfundens inkomstskatt, energiskatter, arvs- och gåvoskatt samt tobaksskatten. Skatteinkomsterna minskade mest på grund av slopandet av bankskatten.

Löpande transfereringar till kommuner och samkommuner (inkl. momsåterbäringar) sjönk med 1,1 procent. Däremot ökade transfereringarna till socialskyddsfonder med 1,2 procent. Statens konsumtionsutgifter sjönk med 1,5 procent och investeringarna med 1,3 procent.

Lokalförvaltningen (kommunerna och samkommunerna o.d.) hade ett underskott, dvs. nettoupplåning, på 1,4 miljarder euro, året innan var underskottet 1,6 miljarder euro. Kommunernas skatteinkomster ökade med 3,3 procent på grund av höjningen av samfundsskatten, fastighetsskatten och kommunalskatten. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med 0,8 procent närmast på grund av köp av tjänster, men investeringarna uppskattas ha minskat med 0,5 procent.

Arbetspensionsanstalternas överskott minskade från året innan. Överskottet var nu 2,9 miljarder euro, medan det året innan var 3,4 miljarder euro. Överskottet minskade bland annat till följd av att intäktsföringen från Statens pensionsfond till staten var större än normalt. I överskottet ingår inte förändringar i investeringarnas värde. Pensionsavgiftsinkomsterna ökade med 2,7 procent och arbetspensionerna som arbetspensionsanstalterna betalar med 3,8 procent huvudsakligen på grund av att antalet pensionärer ökade. Övriga socialskyddsfonder visade ett underskott på 0,8 miljarder euro närmast på grund av ökade arbetslöshetsutgifter.

Figur 6. Den offentliga sektorns överskott/underskott, procent i förhållande till bruttonationalprodukten

Figur 6. Den offentliga sektorns överskott/underskott, procent i förhållande till bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns s.k. EDP-skuld, dvs. konsoliderade bruttoskuld, steg till 131 miljarder euro. I förhållande till bruttonationalprodukten steg den till 63,1 procent, dvs. med 3,8 procentenheter. Statistikcentralen publicerar 31.3.2016 de uppgifter om underskott och skuld som levereras till EU-kommissionen. Då kan nu publicerade uppgifter om underskott och skuld komma att revideras.

Den offentliga ekonomins andel av bruttoförädlingsvärdet var 20,7 procent, medan den var 20,8 procent året innan. De totala offentliga utgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten steg till 58,3 procent. Föregående år var förhållandet 58,1 procent. De totala offentliga utgifterna omfattar ett betydande antal interna utgifter inom den offentliga sektorn, som ingår i kalkylen två gånger.

Skattekvoten, dvs. skatterna och avgifterna av skattenatur i förhållande till bruttonationalprodukten, var i fjol 44,5 procent. Skattekvoten ökade med 0,6 procentenheter från året innan.

1.8 Hushållen realinkomster ökade med en procent

Hushållens disponibla inkomst ökade år 2015 nominellt med 1,2 procent och reellt med 1,0 procent. Hushållens justerade disponibla inkomst ökade nominellt med 1,0 procent och reellt med 0,6 procent. I den justerade inkomsten ingår också välfärdstjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och olika organisationer producerar för hushållen.

Figur 7. Årsförändring av hushållens disponibla realinkomster och hushållens justerade realinkomst procent

Figur 7. Årsförändring av hushållens disponibla realinkomster och hushållens justerade realinkomst procent

Hushållens lönesumma ökade med 0,8 procent och sociala förmåner med 3,2 procent. Lönesumman ökade på grund av att inkomstnivån steg eftersom sysselsättningen samtidigt minskade. De sociala förmånerna ökade bl.a. på grund av att antalet pensionärer och arbetslösa steg. Hushållens kapital- och företagarinkomster sjönk med 0,1 procent.

Hushållen betalade 2,1 procent mer i direkta skatter och obligatoriska avgifter. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med 1,8 procent. Sparkvoten, dvs. sparande i förhållande till den disponibla inkomsten, vände nedåt och var nätt och jämnt negativ år 2015, dvs. -0,1 procent.

Hushållens fasta investeringar, närmast i bostäder, minskade nominellt med 0,8 procent. Hushållens finansiella ställning visade ett underskott på 3,8 miljarder euro, medan underskottet året innan var 3,4 miljarder euro.

Hushållens skuldsättningsgrad ökade ytterligare och uppgick i slutet av år 2015 till 124,9 procent, dvs. 3,3 procentenheter större än året innan. Skuldsättningsgraden är förhållandet mellan lånen enligt finansräkenskaperna och den disponibla nettoinkomsten under året. Uppgiften i finansräkenskaperna om situationen vid årets slut är en preliminär uppskattning.

1.9 Bytesbalansen visade ett svagt överskott

Överskottet i Finlands bytesbalans var i fjol 0,3 miljarder euro efter att i fyra år visat ett underskott. Varuhandeln visade ett överskott på 2,5 miljarder euro, då också importen värderas till fob-pris (exportlandets gräns) och inte till cif-pris (importlandets gräns) som i tullens utrikeshandelsstatistik. Däremot visade handelsbalansen för tjänster ett underskott på 1,9 miljarder euro.

I kapitalinkomster erhölls från utlandet 1,3 miljarder mer än vad som betalades i kapitalutgifter till utlandet. Till utlandet betalades betydligt mer i transfereringar än vad som betalades från utlandet.

Uppgifterna om tillgångsposterna och utrikeshandel med tjänster är ytterst preliminära.

1.10 Följande revideringar i juni och juli 2016

Uppgifterna om nationalräkenskaperna för första kvartalet år 2016 publiceras 3.6.2016. Nationalräkenskaperna för år 2015 publiceras med ett mer detaljerat datainnehåll 14.7.2016.

De preliminära uppgifterna baserar sig på de uppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga före 9.3.2016. Mer detaljerade uppgifter om metoderna inom nationalräkenskaperna finns på Statistikcentralens webbsidor: http://tilastokeskus.fi/til/vtp/men_sv.html och http://tilastokeskus.fi/til/ntp/men_sv.html


Källa: Nationalräkenskaper 2015, preliminära uppgifter

Förfrågningar: Olli Savela 029 551 3316, Tuomas Rothovius 029 551 3360, kansantalous@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen


Uppdaterad 16.3.2016

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2015, 1. Bruttonationalprodukten ökade med 0,5 procent år 2015 . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 5.2.2023].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2015/vtp_2015_2016-03-16_kat_001_sv.html