Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

1. Bruttonationalprodukten minskade med 0,4 procent i fjol

Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter minskade volymen av Finlands bruttonationalprodukt med 0,4 procent år 2014. Enligt de första preliminära uppgifterna som publicerades i mars var minskningen 0,1 procent. Nationalprodukten reviderades, eftersom nya uppgifter erhölls om i synnerhet insatsförbrukningen för olika branscher.

År 2013 minskade bruttonationalproduktens volym med 1,1 procent, medan den tidigare uppskattades ha minskat med 1,3 procent. Produktionen minskade i fjol för tredje året i följd och var på samma nivå som år 2006.

Figur 1. Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Figur 1. Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Bruttonationalprodukten, dvs. förädlingsvärdet vid produktionen av varor och tjänster, var 205 miljarder euro år 2014 sett till löpande priser. Bruttonationalprodukten per capita var 37 600 euro.

Hushållens justerade disponibla inkomst, som beskriver den ekonomiska välfärden, minskade år 2014 reellt med 0,8 procent. Utöver nettoinkomster omfattar hushållens justerade inkomst också välfärdstjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och organisationer producerar för hushållen.

1.1 Produktionen minskade inom de flesta näringsgrenar

Volymen av förädlingsvärdet minskade i fjol inom de flesta näringsgrenarna, bl.a. inom tillverkning, byggverksamhet, transport, offentlig förvaltning samt hälsovårdstjänster och sociala tjänster. Volymen av förädlingsvärdet ökade däremot bl.a. inom finansierings- och försäkringsverksamhet, databehandlingstjänster, metallframställning och läkemedelsindustrin.

Sett till löpande priser ökade förädlingsvärdet mest inom finansierings- och försäkringsverksamhet, databehandlingstjänster, elektronikindustrin och läkemedelsindustrin. Förädlingsvärdet minskade mest inom byggverksamhet och handel.

1.2 Efterfrågan genererade inte tillväxt

Efterfrågeposterna i samhällsekonomin var antingen på samma nivå som året innan eller minskade. Bara volymen av konsumtionsutgifterna ökade något, med 0,3 procent. De privata konsumtionsutgifterna steg med 0,5 procent, medan volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna sjönk med 0,2 procent. Konsumtionsutgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten steg till 80,2 procent.

Investeringsvolymen minskade med 3,3 procent. I synnerhet minskade investeringarna i byggnader samt i forskning och utveckling. Däremot ökade investeringarna i maskiner och inventarier, datorprogram samt anläggningar något. Investeringskvoten, dvs. investeringarna i förhållande till bruttonationalprodukten, sjönk till 20,3 procent.

Exportvolymen minskade med 0,7 procent år 2014, medan importvolymen var oförändrad. Volymerna av varuexport och -import ökade något, men exporten och importen av tjänster minskade klart. Exporten i förhållande till bruttonationalprodukten sjönk till 37,9 procent och importen till 38,7 procent.

1.3 Arbetsinsatsen minskade i fjol

Enligt nationalräkenskaperna minskade antalet sysselsatta i fjol med 21 000 personer. Arbetsplatserna minskade mest inom fabriksindustrin, byggverksamheten och handeln. Antalet arbetade timmar minskade med 27 miljoner timmar, dvs. med 0,7 procent.

Arbetsproduktiviteten inom hela samhällsekonomin, dvs. bruttoförädlingsvärdet till fasta priser dividerat med arbetade timmar, förbättrades i fjol med 0,3 procent.

1.4 Priserna steg något

Prisnivån inom hela samhällsekonomin steg med 1,6 procent i fjol, mätt med prisindexet för bruttonationalprodukten.

Konsumentprisindexet steg med 1,0 procent, medan prisindexet för hushållens konsumtionsutgifter inom nationalräkenskaperna steg med 1,7 procent. I nationalräkenskaperna mäts priset på boendetjänster med hyresförändringar, medan man i konsumentprisindexet också beaktar utgifterna för ägarboende. Också prisutvecklingen av försäkrings- och finansieringstjänster mäts på ett annat sätt i nationalräkenskaperna än i konsumentprisindexet.

Bytesförhållandet förbättrades med 0,8 procent, då importpriserna sjönk något mer än exportpriserna.

1.5 Även nationalinkomsten sjönk reellt med 0,4 procent

I fjol ökade nettonationalinkomsten nominellt med 1 procent och var 30 400 euro per capita. Bruttonationalinkomsten minskade reellt med 0,4 procent. Finlands bruttonationalinkomst var i fjol 205 miljarder euro. Den var något lägre än bruttonationalprodukten. Också bruttonationalinkomsten minskade reellt i fjol.

Hushållens löneinkomster ökade med 0,3 procent och arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter minskade med 0,2 procent år 2014. Sammanlagt var löntagarersättningarnas andel av nationalinkomsten 61,1 procent. Föregående år var andelen 61,6 procent. Kapital- och företagarinkomsterna inom samhällsekonomin ökade med 3,6 procent och deras andel av nationalinkomsten steg till 22,8 procent. Föregående år var andelen 22,2 procent.

1.6 Företagens vinster ökade något

Driftsöverskottet som beskriver vinster från icke-finansiella företagens huvudsakliga verksamhet ökade med 5 procent från året innan. Företagens företagarinkomst ökade mer, dvs. med 8 procent, eftersom ränteutgifterna minskade. I företagarinkomsten beaktas också kapitalinkomster och betalda räntor och markarrenden. Den motsvarar grovt vinsten före skatter och dividender.

Företagen betalade i fjol 17 procent mindre i direkta skatter än året innan på grund av lägre samfundsskatt. Företagen uppskattas ha betalat 2 procent mindre i dividender. Företagens nettoinbesparing ökade med 1,7 miljarder euro från året innan.

Figur 2. Företag, rörelsevinst av egentlig verksamhet före skatter och dividender o.d. (= driftsöverskott, vänster stapel) och efter skatter och dividender o.d. (= nettoinbesparning, höger stapel) miljarder euro

Figur 2. Företag, rörelsevinst av egentlig verksamhet före skatter och dividender o.d. (= driftsöverskott, vänster stapel) och efter skatter och dividender o.d. (= nettoinbesparning, höger stapel) miljarder euro

Företagens nettoutlåning, dvs. finansiella ställning, visade ett överskott på 5,4 miljarder euro, året innan var överskottet 4,4 miljarder euro. Företagens fasta investeringar inom landet minskade i fjol med 3 procent, vilket också gjorde att den finansiella ställningen blev bättre. Lagren ökade däremot.

De finansiella företagens och försäkringsföretagens finansiella ställning visade ett överskott på 0,3 miljarder euro, medan överskottet året innan var 0,1 miljarder euro. De finansiella företagens ränteintäkter netto (de indirekt mätta finansiella tjänsterna) och provisionsintäkterna ökade. Räntorna var ungefär på samma nivå som året innan. Försäkringsföretagens intäkter av försäkringspremierna ökade klart.

1.7 Den offentliga ekonomins underskott var 3,3 procent av bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåning, visade ett underskott på 6,8 miljarder euro, medan underskottet året innan var 5,1 miljarder euro. Underskottet var i fjol 3,3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten, vilket överstiger tröskelvärdet på 3 procent i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt, för första gången sedan år 1996.

I fjol visade statsförvaltningens finansiella ställning för sjätte året i rad ett betydande underskott. Underskottet (nettoupplåning) var 7,9 miljarder euro, medan det året innan var 7,4 miljarder euro.

Statens skatteinkomster steg med 1,1 procent. Skatteinkomsterna ökade bl.a. på grund av ändringen av förskottsinnehållningspraxis gällande dividender och vissa ändringar i skattegrunder. Skatteinkomsterna minskade åter på grund av sänkningen av samfundsskatteprocenten från 24,5 procent till 20 procent.

Löpande transfereringar till kommuner och samkommuner (inkl. momsåterbäringar) vände nedåt och minskade med 0,4 procent. Transfereringar till socialskyddsfonder steg med 3,9 procent. Statens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 0,3 procent och investeringarna med 1 procent.

Lokalförvaltningen (kommunerna och samkommunerna o.d.) hade ett underskott, dvs. nettoupplåning, på 1,7 miljarder euro, året innan var underskottet 1,5 miljarder euro. Kommunernas skatteinkomster ökade med 2,2 procent närmast på grund av höjningen av kommunalskatten och fastighetsskatten. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med 1,5 procent närmast på grund av köp av tjänster och investeringarna uppskattas ha ökat med 1,8 procent.

Arbetspensionsanstalternas överskott minskade något från året innan. Överskottet var nu 3,4 miljarder euro, medan det året innan var 3,7 miljarder euro. I överskottet ingår inte förändringar i investeringarnas värde. Pensionsavgiftsinkomsterna ökade med 2,4 procent, medan arbetspensionerna som arbetspensionsanstalterna betalar ökade med 4,9 procent. Övriga socialskyddsfonder visade ett underskott på 0,7 miljarder euro närmast på grund av ökade arbetslöshetsutgifter. Föregående år var deras ekonomi i balans.

Figur 3. Den offentliga sektorns överskott/underskott, procent av bruttonationalprodukten

Figur 3. Den offentliga sektorns överskott/underskott, procent av bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns andel av bruttoförädlingsvärdet, som beskriver storleken av den offentliga ekonomin, var 20,8 procent år 2014. De totala offentliga utgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten steg till 58,3 procent. Föregående år var förhållandet 57,6 procent. De totala offentliga utgifterna omfattar ett betydande antal interna utgifter inom den offentliga sektorn, som ingår i kalkylen två gånger.

Skattekvoten, dvs. skatterna och avgifterna av skattenatur i förhållande till bruttonationalprodukten, var i fjol 43,9 procent. Skattekvoten ökade med 0,2 procentenheter från året innan.

1.8 Hushållens realinkomster minskade

Hushållens disponibla inkomst ökade i fjol nominellt med 0,5 procent, men minskade reellt med 1,2 procent. Hushållens justerade disponibla inkomst ökade nominellt med 0,8 procent, men minskade reellt med 0,8 procent år 2014. I den justerade inkomsten ingår också välfärdstjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och olika organisationer producerar för hushållen.

Figur 4. Årsförändring av hushållens disponibla realinkomster (vänster stapel) och hushållens justerade realinkomst (höger stapel), procent.

Figur 4. Årsförändring av hushållens disponibla realinkomster (vänster stapel) och hushållens justerade realinkomst (höger stapel), procent.

Hushållens löneinkomster ökade bara med 0,3 procent, men de sociala förmånerna med 5 procent. Lönesumman ökade på grund av att inkomstnivån steg, även om sysselsättningen minskade. De sociala förmånerna ökade bl.a. på grund av att antalet pensionärer och arbetslösa steg. Hushållens kapital- och företagarinkomster steg med 0,7 procent. Hushållens direkta skatter ökade med 5,8 procent, dvs. klart mer än inkomsterna.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 2,1 procent år 2014. Boendets andel av hushållens konsumtionsutgifter steg till 27,6 procent. Hushållens konsumtionsutgifter var mindre än den disponibla inkomsten. Hushållens sparkvot, dvs. sparande i förhållande till den disponibla inkomsten, var positiv år 2014, dvs. 0,4 procent.

Hushållens fasta investeringar minskade nominellt med 4,4 procent eftersom nybyggandet minskade. Hushållens finansiella ställning visade ett underskott på 3,5 miljarder euro, medan underskottet året innan var 2,7 miljarder euro.

Hushållens skuldsättningsgrad var 121,7 procent i slutet av år 2014, dvs. den ökade med 3,7 procentenheter under året. Skuldsättningsgraden är förhållandet mellan lånen enligt finansräkenskaperna och den disponibla nettoinkomsten under samma år.

1.9 Underskottet i bytesbalansen ökade

Underskottet i Finlands bytesbalans var i fjol 4,5 miljarder euro, medan underskottet året innan var 3,6 miljarder euro. Varuhandeln visade ett överskott på 0,9 miljarder euro, då också importen värderas till fob-pris (exportlandets gräns) och inte till cif-pris (importlandets gräns) i motsats till värderingen i tullens utrikeshandelsstatistik. Handelsbalansen för tjänster visade däremot ett underskott på 2,5 miljarder euro.

Kapitalutgifterna som betalades till utlandet var 0,9 miljarder euro mer än vad som erhölls från utlandet. Till utlandet betalades 2,7 miljarder euro mer i transfereringar än vad som erhölls från utlandet.

1.10 Följande revidering i januari 2016

Nationalräkenskaperna för åren 2013 och 2014 revideras nästa gång i januari 2016.

De reviderade preliminära uppgifterna baserar sig på de uppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga 3.7.2015. Mer detaljerade uppgifter om metoderna inom nationalräkenskaperna finns på Statistikcentralens webbsidor: http://stat.fi/til/vtp/men_sv.html


Källa: Nationalräkenskaperna

Förfrågningar: Olli Savela 029 551 3316, Tuomas Rothovius 029 551 3360, kansantalous@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Mari Ylä-Jarkko


Uppdaterad 9.7.2015

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2014, 1. Bruttonationalprodukten minskade med 0,4 procent i fjol . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 5.2.2023].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2014/vtp_2014_2015-07-09_kat_001_sv.html