Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

1. Bruttonationalprodukten ökade med 3,6 procent i fjol, hushållens inkomster med 1,9 procent

Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter ökade Finlands bruttonationalprodukt med 3,6 procent i fjol. Enligt de första preliminära uppgifterna som publicerades i mars var ökningen 3,1 procent. Ökningen reviderades uppåt, eftersom nya uppgifter erhölls främst om industrins insatsförbrukning. Bruttonationalprodukten, dvs. förädlingsvärdet vid produktionen av varor och tjänster, var 180 miljarder euro.

Hushållens justerade disponibla inkomst, som beskriver den ekonomiska välfärden, ökade i fjol reellt med 1,9 procent. Utöver nettoinkomster omfattar hushållens justerade inkomst också individuella tjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och organisationer producerar för hushållen.

Statistikcentralen har nu övergått till den nya näringsgrensindelningen (TOL 2008) också i nationalräkenskaperna. Samtidigt har tidsserier reviderats fr.o.m. år 1975 (se punkt: Ändringar i denna statistik).

1.1. Produktionen efter näringsgren

Förädlingsvärdets volym ökade år 2010 inom de flesta näringsgrenar efter den rekordartade nedgången föregående år. Produktionen var fortfarande omkring fem procent mindre än år 2008, men översteg nivån för år 2006.

Inom primärproduktionen ökade förädlingsvärdets volym med 1,7 procent. Inom lantbruket sjönk förädlingsvärdet med 8 procent på grund av den dåliga spannmålsskörden. Förädlingsvärdet inom skogsbruket ökade däremot med något under 7 procent, eftersom fler träd avverkades jämfört med året innan.

Volymen av näringsgrenarna inom förädlingen, dvs. tillverkning och byggverksamhet, ökade med 10 procent. Mest ökade produktionen inom trä- och pappersindustrin, med 33 procent. Förädlingsvärdet inom metallindustrin ökade med 12 procent och inom den kemiska industrin med 10 procent. Inom byggverksamhet ökade förädlingsvärdet för byggande av hus med 15 procent, medan förädlingsvärdet för anläggningsarbeten minskade med över 7 procent.

Inom servicenäringarna ökade förädlingsvärdets volym med 1,4 procent. Mest ökade förädlingsvärdena för transport och handel, med 7,5 procent resp. fem procent. Förädlingsvärdet minskade inom försäkringsverksamhet, fastighetsverksamhet, offentlig förvaltning, verksamhet inom juridik, ekonomi och teknik samt inom intressebevakning; religiös verksamhet.

1.2. Utrikeshandeln ökade klart

Produktionen steg i och med ökningen av alla efterfrågeposter. I synnerhet exporten ökade efter föregående års exportfall.

Exportvolymen ökade med 8,6 procent och importvolymen med 7,4 procent. Varuimport- och varuexportvolymen ökade mer än tjänsteimport- och tjänsteexportvolymen trots att siffrorna för tjänsteimporten och -exporten reviderades uppåt i betydande grad i de preliminära uppgifterna för mars. Fr.o.m. år 2008 omfattar importen också en uppskattning av privatpersoners anskaffningar via utländska nätbutiker. Dessa anskaffningar faller till största delen utanför tullstatistiken.

Volymen av de privata konsumtionsutgifterna ökade i fjol med 2,7 procent och volymen av de offentliga med 0,6 procent. Mest ökade konsumtionsutgifterna för hälsa, transport och datakommunikation.

Investeringsvolymen ökade i fjol med 2,8 procent. Investeringskvoten minskade trots detta med under 19 procent. Investeringarna i bostadshus ökade med en fjärdedel. Däremot minskade investeringarna i andra byggnader, anläggningar, maskiner och inventarier samt i immateriella fasta tillgångar.

1.3. Sysselsättningen försämrades ytterligare

Antalet sysselsatta minskade i fjol med 1,4 procent och antalet arbetade timmar med 0,2 procent. I fjol fanns det en arbetsdag mer än året innan. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var det relativa arbetslöshetstalet 8,4 procent och det relativa sysselsättningstalet 67,8 procent.

Arbetsproduktiviteten inom hela samhällsekonomin, dvs. bruttoförädlingsvärdet till fasta priser dividerat med arbetade timmar förbättrades i fjol med fyra procent.

1.4. Priserna steg moderat

Prisnivån inom hela samhällsekonomin beräknas ha stigit med 0,4 procent i fjol, mätt med prisindexet för bruttonationalprodukten.

Konsumentprisindexet steg med 1,2 procent, men prisindexet för hushållens konsumtionsutgifter inom nationalräkenskaperna med 1,9 procent. I nationalräkenskaperna mäts priset på boendetjänster bara med förändringen av hyror, medan man i konsumentprisindexet också beaktar utgifterna för ägarboende. Också prisutvecklingen inom försäkrings- och finansieringstjänster mäts på ett annat sätt i nationalräkenskaperna än i konsumentprisindexet.

Bytesförhållandet försämrades med 2,3 procent, då importpriserna steg mer än exportpriserna.

1.5. Nationalinkomsten ökade reellt med 3,1 procent

I fjol ökade nettonationalinkomsten nominellt med 5,1 procent och var 28 800 euro per capita. Bruttonationalinkomsten i Finland uppgick i fjol till 183 miljarder euro. Den var större än bruttonationalprodukten, då man erhöll mer kapitalinkomster från utlandet än vad man betalade till utlandet. Brutto- och nettonationalinkomsten ökade reellt, med 2,7 procent resp. 3,1 procent.

Hushållens löneinkomster ökade med 2,1 procent och arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter med 1,9 procent. Sammanlagt sjönk löntagarersättningarnas andel av nationalinkomsten till 60 procent. Föregående år var andelen 61,8 procent. Kapital- och företagarinkomsterna ökade med 15 procent och deras andel av nationalinkomsten var 26,3 procent. Föregående år var andelen 24,2 procent.

1.6. Företagens vinster ökade igen

De icke-finansiella företagens driftsöverskott, dvs. rörelsevinst, ökade efter depressionsåret nominellt med 20 procent från året innan. Företagens företagarinkomst ökade med 21 procent. I företagarinkomsten beaktas också kapitalinkomster och betalda räntor och den motsvarar grovt vinsten före skatter och dividender.

Företagen betalade i fjol 35 procent mer i direkta skatter än året innan, men 9 procent mindre i dividender på grund av det försämrade resultatet året innan.

Företagens fasta inhemska investeringar minskade nominellt med 7 procent i fjol. Företagen minskade också sina lager. På grund av minskade investeringar och lager visade företagens nettoutlåning, dvs. finansiella ställning, ett överskott på 10 miljarder euro. Året innan var överskottet under 8 miljarder euro.

De finansiella företagens avgiftsintäkter ökade, medan ränteintäkterna netto (de indirekt mätta finansiella tjänsterna) minskade. Kredit- och inlåningsstocken ökade fortsättningsvis något och den genomsnittliga räntenivån under året var lägre än året innan. De finansiella företagens och försäkringsföretagens finansiella ställning visade ett överskott på drygt en miljard euro.

1.7. Den offentliga sektorns underskott 2,5 procent av bruttonationalprodukten

Statsförvaltningens finansiella ställning försämrades ytterligare i fjol och visade ett underskott på 10 miljarder euro. Statens inkomster av indirekta skatter ökade med över tre procent, medan inkomsterna av direkta skatter minskade med en dryg procent. De löpande transfereringarna till kommuner och samkommuner (inkl. momsåterbäringar) steg med sex procent och transfereringarna till socialskyddsfonder, särskilt till Folkpensionsanstalten, ökade med 13 procent. Statens konsumtionsutgifter ökade nominellt med en halv procent, medan investeringarna minskade med fyra procent.

Kommunernas och samkommunernas underskott var en halv miljard euro. Kommunernas skatteinkomster steg med mer än fem procent. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med tre procent och investeringarna med drygt fyra procent.

Arbetspensionsanstalternas finansiella överskott var drygt fem miljarder euro. De betalda pensionerna ökade med något under fem procent och pensionsavgiftsinkomsterna med något under tre procent. Kapitalinkomsterna var på samma nivå som året innan. Övriga socialskyddsfonders ekonomi var i balans.

Sammanlagt visade den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåningen, ett underskott på 5,1 miljarder euro. Den offentliga sektorns s.k. EDP-underskott avviker en aning från den offentliga sektorns nettoutlåning enligt nationalräkenskaperna och var 4,6 miljarder euro, dvs. 2,5 procent av bruttonationalprodukten. I förhållande till bruttonationalprodukten ökade den s.k. EDP-skulden med fem procentenheter på årsnivå och var 48,4 procent.

De offentliga utgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten sjönk något och var 55,3 procent. Föregående år var förhållandet 55,9 procent. Skattekvoten, dvs. skatterna och de obligatoriska socialskyddsavgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten, var i fjol 42,1 procent, en halv procentenhet mindre än året innan.

1.8. Hushållens realinkomster ökade med 2,1 procent

Hushållens disponibla inkomst ökade nominellt med 4,1 procent och reellt med 2,1 procent. Hushållens justerade disponibla inkomst ökade nominellt med 3,9 procent och reellt med 1,9 procent. Den justerade inkomsten beaktar också individuella tjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och ideella organisationer producerar för hushållen.

Hushållens löneinkomster ökade med 2,1 procent och de sociala förmånerna med 4,3 procent. Företagarinkomsterna steg med 17 procent, i synnerhet den kalkylerade bostadsinkomsten av ägarbostäder ökade, vilket var en följd av nedgången av räntenivån. Företagarinkomsten från skogsbruket ökade också efter föregående års nedgång. Hushållen betalade en halv procent mindre i direkta skatter än året innan, eftersom beskattningen blev lindrigare.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 4,7 procent. Konsumtionsutgifterna var mindre än den disponibla inkomsten, vilket innebär att sparkvoten, dvs. sparandet i förhållande till den disponibla inkomsten, var positiv och uppgick till 4,4 procent. Hushållens fasta investeringar ökade med 16 procent på grund av återhämtningen av bostadsinvesteringarna. Hushållens finansiella ställning hade ett underskott på något under en miljard euro.

Hushållens skuldsättningsgrad steg ytterligare och var 113,7 procent, dvs. större än någonsin tidigare. Skuldsättningsgraden är förhållandet mellan skulderna enligt finansräkenskaperna och den disponibla inkomsten under året. Till skulderna räknas också hushållens andel av bostadsaktiebolagens skulder.

1.9. Följande revidering i januari 2012

Nationalräkenskaperna för åren 2008–2010 revideras nästa gång i januari 2012.

De reviderade preliminära uppgifterna baserar sig på de uppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga 8.7.2011. Mer detaljerade uppgifter om metoderna inom nationalräkenskaperna finns på Statistikcentralens webbsidor: http: //tilastokeskus.fi/til/vtp/men_sv.html


Källa: Nationalräkenskaperna, Statistikcentralen

Förfrågningar: Olli Savela (09) 1734 3316, Aila Heinonen (09) 1734 3338, skt.95@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö


Uppdaterad 14.7.2011

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2010, 1. Bruttonationalprodukten ökade med 3,6 procent i fjol, hushållens inkomster med 1,9 procent . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 8.2.2023].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2010/vtp_2010_2011-07-14_kat_001_sv.html