Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Bruttonationalprodukten ökade med en procent ännu i fjol

Enligt Statistikcentralens justerade preliminära uppgifter ökade Finlands bruttonationalprodukt med 1,0 procent i fjol. Enligt de första preliminära uppgifterna som publicerades i februari var ökningen 0,9 procent. Bruttonationalprodukten, dvs. förädlingsvärdet vid produktionen av varor och tjänster, var 185 miljarder euro.

Produktionen efter näringsgren

Inom primärproduktionen ökade förädlingsvärdets volym med 0,3 procent. Inom lantbruket sjönk förädlingsvärdet med en och en halv procent. Vegetabilieproduktionen minskade, medan animalieproduktionen var oförändrad. Inom skogsbruket ökade förädlingsvärdet med en procent. Avverkningarna minskade betydligt, men samtidigt var skogarnas nettotillväxt större än under tidigare år.

Volymen av näringsgrenarna inom förädlingen, dvs. tillverkning och byggande, ökade med 0,1 procent. Förädlingsvärdet inom hela tillverkningen var också 0,1 procent större än året innan. Förädlingsvärdet inom trä- och pappersindustrin gick ned med fyra procent i fjol. Förädlingsvärdet inom metallindustrin ökade med mer än fem procent tack vare elektronikindustrins tillväxt med närmare 12 procent. Förädlingsvärdet inom den övriga fabriksindustrin minskade med 8 procent. Inom byggverksamheten ökade volymen av förädlingsvärdet med 0,3 procent från föregående år.

Volymen inom servicenäringarna ökade med en och en halv procent. Förädlingsvärdet inom handeln ökade med fyra procent främst på grund av att bilhandeln blev livligare och på grund av partihandeln. Förädlingsvärdet inom samfärdseln ökade med en och en halv procent främst tack vare tillväxten inom stödtjänster till transport. Fastighetstjänsterna hade en tillväxt med mer än tre procent och företagstjänsterna en tillväxt med något under två procent. Volymen av förädlingsvärdet inom finansierings- och försäkringsverksamheten gick ned med 10 procent. Förvaltning och utbildningstjänster var på samma nivå som året innan, men volymen inom hälsovårdstjänster och sociala tjänster ökade med en procent.

Importen och exporten ökade betydligt, konsumtionen och investeringarna något mindre

Utrikeshandeln ökade ännu klart i fjol. Både export- och importvolymen ökade med omkring 7 procent. Volymen av exporten av varor ökade med nästan tre procent och volymen av importen av varor med mer än fyra procent, men inom utrikeshandeln med tjänster var tillväxten särskilt stor.

Volymen av exporten av tjänster ökade med 25 procent och importvolymen med 16 procent. Siffrorna justerades uppåt i betydande grad jämfört med de preliminära uppgifterna som publicerades i februari. På tillväxten inverkade särskilt de internationella koncernernas ökade ekonomiska transaktioner och koncentrering av koncernfunktioner från utlandet till Finland.

Både de privata och de offentliga konsumtionsutgifterna ökade med omkring två procent i fjol volymmässigt. Ökningen var störst inom köpen av varaktiga konsumtionsvaror, omkring 9 procent, medan anskaffningen av kortvariga dagligvaror var på samma nivå som året innan.

Investeringsvolymen ökade med bara 0,3 procent i fjol. Bostadsbyggnadsinvesteringarna, anläggningsinvesteringarna samt programvaruinvesteringarna minskade betydligt. Däremot ökade investeringarna i lokaler och maskiner samt inventarier betydligt i fjol.

Sysselsättningen förbättrades

Antalet sysselsatta ökade ännu i fjol med en och en halv procent liksom antalet arbetade timmar. Ökningen var störst inom företagstjänster, handeln och byggverksamheten. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var det relativa arbetslöshetstalet 6,4 procent och relativa sysselsättningstalet 70,6 procent.

Totalekonomins arbetsproduktivitet minskade med 0,3 procent.

Prisstegringen var moderat

Prisnivån inom hela samhällsekonomin beräknas ha stigit med 1,8 procent i fjol, mätt med bruttonationalproduktens prisindex. Till ökningen bidrog isynnerhet priserna inom byggandet.

Konsumentprisindexet steg med 4,1 procent på årsnivå, men prisindexet för hushållens konsumtionsutgifter inom nationalräkenskaperna med 3,3 procent. I nationalräkenskaperna mäts priset på alla boendetjänster bara med förändringen av marknadshyror, medan man i konsumentprisindexet också beaktar utgifterna för ägarboende. Prisutvecklingen inom försäkrings- och finansieringstjänster mäts också på ett annat sätt i nationalräkenskaperna än i konsumentprisindexet.

Bytesförhållandet försvagades ytterligare med 3,3 procent, eftersom importpriserna steg med nästan två procent, men exportpriserna gick ned med en och en halv procent.

Nationalinkomsten sjönk reellt med 1,3 procent

I fjol ökade nettonationalinkomsten nominellt med två procent och var 29 300 euro per capita. Finlands bruttonationalinkomst var i fjol något mindre än bruttonationalprodukten, 184 miljarder euro, då kapitalinkomsterna från utlandet var mindre än kapitalutgifterna till utlandet. Brutto- och nettonationalinkomsten sjönk reellt med 0,7 procent resp. 1,3 procent, eftersom bytesförhållandet försvagades.

Hushållens löneinkomster ökade med 6,8 procent och arbetsgivarnas kollektiva avgifter med 7 procent. Sammanlagt steg andelen löntagarersättningar av nationalinkomsten till 58,7 procent. Föregående år var andelen 56,2 procent. Kapital- och företagarinkomsterna minskade med 6,5 procent och deras andel av nationalinkomsten var 27,5 procent. Föregående år var andelen 30 procent.

Företagens vinster minskade

De icke-finansiella företagens driftsöverskott, dvs. rörelsevinst, minskade nominellt med 7 procent från föregående år. Företagens företagarinkomst minskade med 12 procent. I företagarinkomsten beaktas också kapitalinkomster och betalda räntor och den motsvarar grovt vinsten före skatter och dividender.

Företagen betalade i fjol 7 procent mindre i direkta skatter och sex procent mindre i dividender än året innan.

Den nominella ökningen av de icke-finansiella företagens fasta investeringar i Finland var i fjol 9 procent, särskilt på grund av ökningen av byggnadsinvesteringar. De fasta investeringarna var större än någonsin tidigare. Företagens nettoutlåning, dvs. finansiella ställning, uppvisade ett överskott på något under en miljard, då överskottet året innan var fyra miljarder euro.

De finansiella företagens avgiftsintäkter minskade med tre procent, men de indirekt mätta finansiella tjänsterna ökade med 10 procent från året innan. Kredit- och inlåningsstocken ökade ytterligare och årets genomsnittliga räntenivå var högre än året innan. De finansiella företagens och försäkringsföretagens finansiella ställning visade ett överskott på drygt en miljard euro.

Den offentliga sektorns överskott fortfarande mer än 8 miljarder euro

Statsförvaltningens finansiella ställning visade ännu i fjol ett överskott på 1,6 miljarder euro. Statens intäkter av indirekta skatter ökade med två procent, men de direkta skatterna minskade med en och en halv procent jämfört med året innan, då intäkterna av samfundsskatten minskade. Löpande transfereringar till kommuner och samkommuner (inkl. momsåterbäringar) steg med 10 procent och transfereringarna till socialskyddsfonder med 7 procent.

Statens konsumtionsutgifter ökade nominellt med närmare 8 procent och investeringarna med omkring 11 procent.

Kommunernas och samkommunernas finansiella ställning var nästan i balans, underskottet var 0,4 miljarder euro. Kommunernas skatteinkomster steg med mer än sex procent. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med 7 procent och investeringarna med nästan 12 procent.

Arbetspensionsanstalternas finansiella överskott steg i fjol till en rekordnivå till närmare 7 miljarder euro på grund av insamlade arbetspensionsavgifter.

Sammanlagt var den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. det finansiella sparandet, 8,1 miljarder euro. EMU-överskottet avviker en aning från den offentliga sektorns finansiella sparande enligt nationalräkenskaperna och var 8,2 miljarder euro, dvs. 4,5 procent av bruttonationalprodukten. Överskottet var något mindre än året innan, då det var 5,2 procent av bruttonationalprodukten. Den offentliga sektorns s.k. EMU-skuld minskade till 34,2 procent av bruttonationalprodukten.

De offentliga utgifternas förhållande till bruttonationalprodukten (exkl. interna överföringar) steg till 49 procent. Föregående år var andelen 47,3 procent.

Skattekvoten, dvs. skatternas och de obligatoriska socialskyddsavgifternas andel av bruttonationalprodukten, steg i fjol till 43,1 procent. Föregående år var skattekvoten 43 procent.

Hushållens realinkomster ökade med två procent

Hushållens disponibla inkomst ökade ytterligare i fjol, nominellt med 5,4 procent och reellt med två procent.

Bruttoinkomsterna ökade mest till följd av ökningen av lönesumman med nästan 7 procent, som framför allt berodde på en högre inkomstnivå, men också på att sysselsättningen förbättrades jämfört med året innan. Hushållens sociala förmåner ökade med något under fem procent. Inom jord- och skogsbruket minskade företagarinkomsten med 14 procent och den kalkylerade bostadsinkomsten av ägarbostäder med 20 procent, vilket berodde på ökningen av ränteutgifter. Övriga företagarinkomster minskade med en och en halv procent. Sammanlagt minskade företagarinkomsten med närmare 10 procent. Hushållens direkta skatter ökade med drygt fem procent.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 5,3 procent. Konsumtionsutgifterna var större än den disponibla inkomsten, vilket innebär att sparkvoten, dvs. sparandet i förhållande till den disponibla inkomsten, var -1,4 procent. Hushållens löpande inkomster räckte med andra ord inte helt till för att täcka konsumtionsutgifterna. Hushållens fasta investeringar minskade nominellt med fyra procent på grund av minskningen av bostadsinvesteringar. Hushållens finansiella ställning hade ett underskott på nästan fem miljarder euro.

Hushållens skuldsättningsgrad var 104 procent, dvs. större än någonsin tidigare. Skuldsättningsgraden utgörs av förhållandet mellan kreditbeståndet och den disponibla inkomsten under året.

Följande revidering i januari 2010

Nationalräkenskaperna för år 2008 revideras nästa gång i januari 2010 då också tidsserien fr.o.m. år 1975 revideras.

De reviderade preliminära uppgifterna baserar sig på de uppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga 3.7.2009.

. Mer detaljerade uppgifter om metoderna inom nationalräkenskaperna finns på Statistikcentralens webbsidor: http://tilastokeskus.fi/til/vtp/men_sv.html .


Källa: Nationalräkenskaperna 1999–2008. Statistikcentralen

Förfrågningar: Olli Savela (09) 1734 3316, Aila Heinonen (09) 1734 3338

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö


Uppdaterad 9.7.2009

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2008, Bruttonationalprodukten ökade med en procent ännu i fjol . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 31.1.2023].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2008/vtp_2008_2009-07-09_kat_001_sv.html