Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Bruttonationalprodukten ökade med 4,5 procent år 2007

Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter ökade bruttonationalproduktens volym med 4,5 procent i fjol. Enligt den uppskattning som gjordes i februari 2008 skulle tillväxten ha varit 4,4 procent. Bruttonationalprodukten uppgick i fjol till 180 miljarder euro.

Uppgifterna i denna publikation baserar sig på den information om fjolårets ekonomiska utveckling som var tillgänglig den 4 juli 2008. Uppgifterna är fortfarande preliminära.

Tillväxten var störst inom industrin

Primärproduktionens volym ökade med rentav 16,6 procent jämfört med året innan. Jordbrukets förädlingsvärde ökade med nästan 30 procent tack vare den goda spannmålsskörden. Skogsbrukets förädlingsvärde ökade med 14 procent, vilket förklaras av den rekordstora avverkningen av skog.

Förädlingsindustriernas förädlingsvärde ökade i fjol med 8,3 procent. I metallindustrin ökade förädlingsvärdet med 14 procent. För ökningen svarade elektronikindustrin med 23 procent, medan förädling av metaller och tillverkning av metallprodukter stod för en och en halv procent av ökningen och tillverkning av maskiner och anordningar för över 14 procent. Inom tillverkning av fordon minskade förädlingsvärdet däremot med nästan fyra procent. För elektronikindustrins tillväxt svarade - vid sidan av industriproduktionen - framför allt tjänsteproduktionen, bl.a. produktionen av förmedlingstjänster.

Trä- och pappersindustrins förädlingsvärde ökade med endast 2,7 procent. Inom livsmedelsindustrin ökade förädlingsvärdets volym med 9 procent och energiförsörjningens volym med sex procent. Även byggnadsverksamheten var fortsatt livlig - förädlingsvärdets volym ökade med 7 procent, den snabbaste tillväxttakten under 2000-talet.

Förädlingsvärdet för privata tjänster ökade med 3,6 procent och förädlingsvärdet för offentliga tjänster med 0,3 procent.

En viss avmattning av tillväxttakten noterades inom handeln, där ökningen av förädlingsvärdet stannade på lite över tre procent. Inom hotell- och restaurangbranschen var tillväxten däremot snabbare än på många år - över fem procent. Samfärdselns förädlingsvärde ökade med drygt två procent: transportverksamheten ökade med över tre procent, medan telekommunikationsbranschen minskade med ungefär en halv procent.

Inom finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet ökade förädlingsvärdets volym med nästan två procent. För fastighetstjänsternas del noterades en fortsatt stadig ökning på närmare tre procent. Företagstjänsterna ökade med drygt sex procent, den snabbaste tillväxttakten på flera år; för den största ökningen stod arbetskraftsuthyrning och adb-tjänster. Offentliga förvaltningens förädlingsvärde förblev på samma nivå som tidigare. Inom utbildning, hälso- och sjukvård samt socialtjänster ökade förädlingsvärdet med knappt en procent. Andra samhälleliga och personliga tjänster ökade däremot med inemot fem procent.

Exporten och investeringarna främjade tillväxten

Samtliga samhällsekonomiska efterfrågeposter uppvisade en ökning under fjolåret. Investeringsvolymen ökade med 8,5 procent, den snabbaste tillväxttakten hittills under 2000-talet. Konsumtionen uppvisade en stadig ökning på närmare tre procent.

Exportvolymen ökade med över 8 procent och importvolymen med inemot 7 procent.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med drygt tre procent. Mest ökade utgifterna för anskaffning av hemelektronik och kläder samt hälso- och sjukvård. De offentliga konsumtionsutgifternas volym ökade med drygt en procent.

Av investeringarna ökade framför allt investeringarna i industrilokaler och andra lokaler (22 procent). Maskin- och anläggningsinvesteringarnas volym ökade med närmare 11 procent. Investeringarna i bostadshus stannade däremot på samma nivå som året innan. Samhällsekonomins investeringskvot steg till 20,3 procent, den högsta nivån sedan 1991. Lagerökningen var större än normalt.

Varuexportens volym ökade med sex och en halv procent och tjänsteexportens volym med 16 procent. Både varu- och tjänsteimportens volym ökade med cirka sex och en halv procent. Överskottet i varu- och tjänstebalansen ökade till över 9 miljarder euro.

Sysselsättningsläget förbättrades

Enligt nationalräkenskaperna var antalet sysselsatta drygt två procent större än året innan. Ökningen av antalet arbetsplatser var störst inom företagstjänste-, bygg- och handelsbranscherna.

Enligt Statistikcentralens arbetskraftsstatistik var det relativa arbetslöshetstalet 6,9 procent, jämfört med 7,7 procent året innan. Antalet arbetslösa uppgick i fjol till i genomsnitt 183 000 personer. Det relativa sysselsättningstalet var 69,9 procent, mot 68,9 procent året innan.

Marknadsproducenternas (i första hand privatsektorns) arbetsproduktivitet steg i fjol med 3,7 procent beräknat enligt förädlingsvärdet och med 5,7 procent beräknat enligt sektorns produktion. Arbetsproduktiviteten inom hela samhällsekonomin ökade med 2,5 procent.

Snabbare prisökning

Prisnivån inom hela samhällsekonomin beräknas ha stigit med 2,9 procent då ökningen mäts med hjälp av prisindexet för bruttonationalprodukten. Ökningen beror framför allt på prisutvecklingen inom primärproduktionen och byggandet samt utvecklingen av metallpriserna.

Konsumentprisindex ökade på årsnivå med 2,5 procent, medan nationalräkenskapernas prisindex för hushållskonsumtionsutgifter ökade med 2,2 procent. I nationalräkenskaperna mäts priset på boendetjänster endast med hjälp av förändringen i hyresnivån, medan man i konsumentprisindexet även beaktar kostnaderna för ägarboende. Också prisutvecklingen för finans- och försäkringstjänster beräknas på olika sätt i nationalräkenskaperna och i konsumentprisindexet.

Bytesförhållandet försämrades med ytterligare 1,4 procent, eftersom importpriserna steg med två procent, medan exportprisökningen stannade på något under en procent.

Löneinkomsternas andel minskade

Nettonationalinkomsten ökade i fjol med 7,7 procent i nominella termer och uppgick till 29 300 euro per capita. Finlands bruttonationalinkomst var i fjol 182 miljarder euro, dvs. något större än bruttonationalprodukten. I reala termer var ökningen av brutto- och nettonationalinkomsten (4,1 respektive 4,3 procent) mindre än ökningen av bruttonationalprodukten, vilket förklaras av det försämrade bytesförhållandet.

Hushållens löneinkomster ökade med nästan sex procent och arbetsgivarnas kollektiva avgifter med drygt fem procent. Löner och kollektiva avgifter ökade med sammanlagt 5,7 procent, men deras andel av nationalinkomsten sjönk till 55,3 procent, jämfört med 56,3 procent året innan. Kapital- och företagarinkomsterna ökade med 13,6 procent och deras andel av nationalinkomsten uppgick till 31 procent, mot 29,4 procent året innan.

Företagens vinster ökade märkbart

Företagens driftsöverskott (rörelsevinst) ökade i nominella termer med 12 procent jämfört med året innan. Företagens företagarinkomster ökade med 25 procent. I företagarinkomsten beaktas även kapitalinkomster och betalda räntor. Företagarinkomsten motsvarar i stort sett företagets vinst före skatter och dividender. Till fjolårets ökning av företagarinkomsterna bidrog även koncerninterna vinstutdelningar. Företagens nominella vinster var större än någonsin tidigare.

Företagen betalade under fjolåret 23 procent mer i direkta skatter och 43 procent mer i dividender jämfört med året innan.

Företagens fasta investeringar i Finland ökade i fjol med 17 procent, speciellt på grund av ökningen av byggnadsinvesteringar. Företagens fasta investeringar var nominellt sett större än någonsin tidigare. Företagens nettoutlåning (finansiella ställning) uppvisade ett överskott på närmare 7 miljarder euro, mot 8 miljarder euro året innan.

De finansiella institutens premieintäkter och räntemarginal (indirekta finansiella tjänster) ökade med sammanlagt 13 procent jämfört med året innan. Utlåningen och inlåningen ökade och den allmänna räntenivån steg. De finansiella institutens vinstutdelning var exceptionellt stor, närmare sex miljarder euro. Merparten av utdelningen bestod av koncerninterna dividender till utlandet. De finansiella institutens och försäkringsinstitutens finansiella ställning uppvisade ett överskott på drygt en miljard euro.

Offentliga sektorns överskott var nästan 10 miljarder euro

Statsförvaltningens finansiella ställning förbättrades märkbart i fjol. Överskottet uppgick till 3,8 miljarder euro. Statens intäkter av indirekta skatter ökade med tre procent och intäkterna av direkta skatter ökade med 12 procent. Speciellt mycket ökade intäkterna av samfundsskatten. Transfereringarna till kommuner och samkommuner (inbegripet återbäring av mervärdesskatt) ökade med knappt fem procent, medan transfereringarna till socialskyddsfonder minskade med två procent.

Nominellt ökade statens konsumtionsutgifter med tre procent och statens investeringar med två procent.

Kommunernas och samkommunernas finansiella ställning var nästan helt i balans. Underskottet var endast 0,1 miljarder euro. Kommunernas skatteintäkter ökade med närmare 8 procent. Nominellt ökade konsumentutgifterna med cirka fem och en halv procent och investeringarna med nästan 8 procent.

Arbetspensionsanstalternas finansiella överskott var 5,4 miljarder euro och överskottet för övriga socialskyddsfonder en halv miljard euro.

Sammantaget uppvisade den offentliga sektorns finansiella ställning (nettoutlåning) ett överskott på 9,6 miljarder euro, vilket motsvarar 5,3 procent av bruttonationalprodukten. I nominella termer var överskottet det största någonsin, och i proportion till bruttonationalprodukten var överskottet det största sedan år 2000.

Offentliga sektorns så kallade EMU-skuld minskade till 35,2 procent av bruttonationalprodukten. De offentliga utgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten (bortsett från interna överföringar) minskade till 47,3 procent, mot 48,9 procent året innan.

Skattekvoten (skatter och obligatoriska socialskyddsavgifter i proportion till bruttonationalprodukten) minskade till 43 procent. Den direkta beskattningen skärptes en aning, medan de indirekta skatternas och socialskyddsavgifternas relativa andel minskade. Året innan var skattekvoten 43,5 procent.

Hushållens reala inkomster ökade med 2,9 procent

Hushållens disponibla inkomst ökade i fjol med 5,2 procent i nominella termer och med 2,9 procent i reala termer.

Bruttoinkomstökningen berodde framför allt på att lönesumman ökade med närmare sex procent till följd av att inkomstnivån steg och sysselsättningsläget förbättrades. Hushållens sociala förmåner ökade med omkring två och en halv procent. Företagarinkomsterna inom jord- och skogsbruket ökade med hela 47 procent till följd av prishöjningarna, den goda skörden och de rekordstora avverkningarna. Däremot minskade den kalkylerade bostadsinkomsten av ägarbostäder med 25 procent på grund av att ränteutgifterna ökade. Övriga företagarinkomster ökade med tre procent. Sammantaget ökade företagarinkomsterna med två procent. Hushållens direkta skatter ökade med drygt sex procent.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade i nominella termer med 5,6 procent. Konsumtionsutgifterna var större än den disponibla inkomsten, vilket innebar att sparkvoten (sparandet i proportion till den disponibla inkomsten) var minus 2,8 procent. Det betyder att hushållens löpande intäkter inte var tillräckligt stora för att täcka utgifterna för konsumtionen. Hushållens fasta investeringar ökade i nominella termer med sex procent. Hushållens finansiella ställning visade ett underskott på sex och en halv miljard euro.

Hushållens skuldsättningsgrad steg till omkring 103 procent - den högsta nivån någonsin. Skuldsättningsgraden definieras som de totala skulderna i proportion till den disponibla inkomsten under året.

Nästa revidering i januari 2009

Uppgifterna för år 2007 revideras nästa gång i slutet av januari 2009.


Senast uppdaterad 10.7.2008

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2007, Bruttonationalprodukten ökade med 4,5 procent år 2007 . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 31.1.2023].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2007/vtp_2007_2008-07-10_kat_001_sv.html