Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Bruttonationalprodukten ökade med 2,1 procent

1.3.2006

Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter ökade bruttonationalproduktens volym år 2005 med 2,1 pro-cent. Bruttonationalprodukten var i fjol 155 miljarder euro. Förhandsuppgifterna bygger på de uppgifter om fjolårets ekonomiutveckling som fanns tillgängliga före 20.2.2006.

Under det sista kvartalet ökade bruttonationalprodukten med 0,9 procent jämfört med föregående kvartal. Jämfört med motsvarande period året innan var ökningen 2,3 procent. År 2005 hade en arbetsdag mindre än året innan.

Tillväxt inom primärproduktionen och servicenäringarna

Primärproduktionens volym ökade med något under 2 procent från året innan. Produktionen inom husdjursskötseln minskade något medan växtodlingen ökade. Skogsbruket minskade med 3 procent på grund av arbetskonflikten inom skogsindustrin i maj-juni och den ökade användningen av utländskt trä.

Produktionen inom förädlingsbranscherna minskade med något under en procent från året förut. Inom metallindustrin ökade produktionen med drygt 2 procent, men produktionen började avta mot slutet av året. Tillväxten var kraftig inom fordonsproduktionen. Däremot minskade produktionen inom el- och elektronikindustrin i slutet av året. På grund av arbetskonflikten i början av sommaren var produktionen inom trä- och pappersindustrin nästan 10 procent mindre än året innan, vilket minskade nationalprodukten med något under en procent ifjol. Inom den övriga fabriksindustrin var produktionsvolymen en procent lägre än året innan.

Husbyggnadsverksamheten ökade med fem och en halv procent. Både bostadsbyggandet och övrigt husbyggande visade en ökning i fjol. Också anläggningsverksamheten ökade med fyra och en halv procent.

Produktionen inom servicenäringarna ökade i fjol med tre procent. Handelns tillväxt var 5 procent. Partihandeln ökade med 5 procent och detaljhandeln likaså med 5 procent. Tillväxten inom motorfordonshandeln fortsatte, nu var ökningen under hela året något under 6 procent. Hotell- och restaurangverksamheten ökade med drygt 2 procent. Inom samfärdseln ökade produktionen med över 2 procent. Ökningen var störst inom flygtrafiken och post- och telekommunikationer. Finansierings- och försäkringsverksamheten ökade med något under 8 procent.

Under årets första kvartal var produktionen 0,4 pro-cent större än under föregående kvartal. Under årets andra kvartal minskade bruttonationalprodukten med 1,3 procent på grund av arbetskonflikten inom trä- och pappersindustrin och ökade igen under det tredje kvartalet med 2,9 procent. Under det sista kvartalet ökade bruttonationalprodukten med 0,9 procent jämfört med föregående kvartal.

Hushållens konsumtion och privata investeringar bidrog fortfarande till tillväxten

Tillväxten av efterfrågan var i fjol, liksom under tidigare år, beroende av hushållens konsumtion och de privata investeringarna. Investeringarna, som börjat öka år 2004, gick upp ytterligare. Exportvolymen ökade med 7 procent och importvolymen med drygt 10 procent.

De privata konsumtionsutgifterna ökade i fjol med nästan tre och en halv procent. Anskaffningen av nya personbilar fortsatte på en moderat nivå, men hushållen skaffade ett betydligt större antal hushållsmaskiner och hemelektronik, möbler och andra inredningsartiklar jämfört med året innan. I fjol ökade inköpen av varaktiga varor med åtta och en halv procent, då ökningen året innan var 7 procent. Konsumtionen av halv-varaktiga varor ökade med fem och en halv procent och tjänsterna med något under 3 procent. Konsumtionen av icke-varaktiga varor ökade med bara en och en halv procent, vilket berodde på att förbrukningen av uppvärmningsenergi minskade på grund av ett varmare år än vanligt.

De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med en och en halv procent. Ökningen hänförde sig främst till lokalförvaltningen. Statens konsumtionsutgifter minskade något. De offentliga investeringarna gick ned med 6 procent.

Inom hela samhällsekonomin ökade investeringarna med något under 2 procent. Den totala volymen av maskin-, materiel- och transportmedelsinvesteringar minskade med fem och en halv procent. Bostadsbyggnadsinvesteringarna gick upp med 4 procent jämfört med året innan, medan den övriga husbyggnadsverksamheten gick upp med 6 procent sett till året innan.

Sysselsättningen ökade något

Enligt Statistikcentralens arbetskraftsstatistik var det relativa arbetslöshetstalet 8,4 procent, medan det året förut var 8,8 procent. Antalet arbetslösa var i fjol i medeltal 220 000 personer. Det relativa sysselsättningstalet var 67,9 procent, då det året innan var 67,2 procent. Antalet sysselsatta ökade i fjol med 1,6 pro-cent och antalet arbetade timmar med 0,5 procent enligt arbetskraftsstatistiken.

Prisstegringen fortfarande måttlig

Prisnivån inom hela samhällsekonomin beräknas ha stigit med 1,6 procent ifjol, mätt med bruttonational-produktens prisindex. Till stegringen av bruttonationalproduktens prisindex bidrog speciellt prisstegringen inom servicenäringar och energi.

Konsumentprisindexet steg på årsnivå med 0,9 procent, men prisindexet för hushållens konsumtionsutgifter var 1,2 procent högre än året innan. I national-räkenskaperna mäts priset för alla boendetjänster med förändringen av marknadshyror, medan man i konsumentprisindexet beaktar också nettoanskaffningsutgiften för ägarbostäder.

Bytesförhållandet försämrades med 2,8 procent, eftersom exportpriserna sjönk med något under en procent, medan importpriserna steg med drygt två procent.

Nationalinkomsten steg inte reellt

I fjol steg nettonationalinkomsten nominellt med 4 procent och var 24 800 euro per capita. Bruttonationalinkomsten var i fjol 155 miljarder euro, nästan lika mycket som bruttonationalprodukten. Bruttonational-inkomsten ökade reellt med bara en procent, eftersom bytesförhållandet försämrades.

Hushållens löneinkomster ökade med fyra och en halv procent och arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter med fem procent. Andelen löntagarersättningar av nationalinkomsten steg till 59,2 procent. Föregående år var andelen 58,9 procent. Andelen kapital- och företagarinkomster av nationalinkomsten var 25,6 procent. Året förut var andelen 25,8 procent.

Företagens vinster sjönk något

De icke-finansiella företagens driftsöverskott ökade med en procent från året innan. De icke-finansiella företagens företagarinkomst minskade med fyra pro-cent från föregående års rekordnivå. Företagarinkomsten motsvarar grovt vinst före betalning av skatter och dividender.

De icke-finansiella företagen betalade lika mycket i direkta skatter som föregående år, medan de betalade åtta procent mindre i dividender jämfört med året innan, sannolikt på grund av den ändrade skattebehandlingen av dividender.

De icke-finansiella företagens fasta investeringar i Finland ökade i fjol med 5 procent. Nettokreditgivningen, dvs. den finansiella ställningen, visade ett överskott på drygt fem miljarder euro, dvs. en minskning med drygt en miljard euro från föregående år.

De finansiella företagens räntebidrag (indirekt mätta finansiella tjänster) var något sämre än året innan. Utlånings- och inlåningsstocken ökade klart, men räntemarginalen minskade. De finansiella företagens finansiella ställning visade ett överskott efter två år av underskott.

Den offentliga sektorns överskott fyra miljarder euro

Statsförvaltningens finansiella ställning visade i fjol ett överskott på en miljarder euro. Det var redan det sjätte överskottsåret i följd. Statens skatteintäkter ökade med tre och en halv procent. Särskilt momsintäkterna visade en ökning i och med konsumtionen. De ökade med mer än 5 procent. Löpande transfereringar till kommuner och samkommuner (inkl. momsåterbäringar) steg med 7 procent, medan transfereringarna till socialskyddsfonder sjönk med en och halv procent.

Kommunernas och samkommunernas finansiella ställning visade ett underskott på drygt en miljard euro, lite mer än statsförvaltningen visade ett överskott. Kommunernas skatteintäkter ökade med 4 procent och transfereringarna från staten med 7 procent. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med ungefär fem procent och reellt med ungefär två och halv procent. Investeringarna uppskattas ha minskat något.

Arbetspensionsanstalternas finansiella överskott var 4 miljarder euro och de övriga socialskyddsfondernas finansiella ställning var nästan i balans efter två år med ett underskott.

Totalt visade den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettokreditgivningen, en överskott på närmare fyra miljarder, dvs. 2,4 procent av bruttonational-produkten. EMU-överskottet avviker en aning från den offentliga sektorns nettokreditgivning enligt national-räkenskaperna och var 2,6 procent. EMU-skulden var 41,1 procent av bruttonationalprodukten, medan den var 45,1 procent året innan.

De offentliga utgifternas andel av bruttonationalprodukten (exkl. interna överföringar) var 50,7 procent. Skattesatsen, dvs. skatternas och de obligatoriska socialskyddsavgifternas andel av bruttonationalprodukten, ökade i fjol något, till 44,5 procent. År 2004 var skattesatsen 44,3 procent.

Hushållens realinkomster ökade inte nämnvärt

Hushållens disponibla inkomst ökade i fjol nominellt med 1,6 procent och reellt med bara 0,4 procent. Lönesumman ökade med fyra och en halv procent, vilket var en följd av den ökade inkomstnivån och den förbättrade sysselsättningen. Företagarinkomsterna var på samma nivå som föregående år. Företagarinkomsten av jord- och skogsbruket minskade, men den kalkylerade bostadsinkomsten av ägarbostäder ökade.

Det fanns flera orsaker till den obetydliga ökningen av hushållens totalinkomster. De betalade direkta skatterna ökade med fem procent, en del av det berodde på att också dividenderna blev skattepliktiga. Hushållens dividendinkomster minskade samtidigt med 15 procent. Också de obligatoriska socialförsäkringspremierna ökade något, men ökningen av de sociala förmånerna var obetydlig. Hushållens räntekostnader särskilt för bostadslånen steg också.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 5 procent. Spargraden, dvs. sparandet i förhållande till den disponibla inkomsten, blev negativ och var

-0,4 procent, då den året innan var +2,8 procent. Hushållens fasta investeringar ökade med 11 procent, i och med att bostadsbyggandet ökade. Hushållens finansiella ställning visade ett underskott på 4 miljarder euro

Hushållens skuldsättningsgrad steg ytterligare och var i slutet av september 86,5 procent. Skuldsättningsgraden utgörs av förhållandet mellan kreditbeståndet och årets disponibla inkomst.

Om metoderna för årsestimatet

Vid uppskattningen av volymens värdeökning inom metallindustrin har man utgått från en högre värdeökning än för volymindexet för industrin, eftersom volymindexet främst mäter volymutvecklingen och inte beaktar kvalitetsförändringar eller alla poster inom produktionen.

Vid deflationen av varuexporten och -importen har man använt Statistikcentralens export- och importprisindex i huvudsak på näringsindelningens 2-siffernivå och inte totalindexen, eftersom man då på ett mer aktuellt sätt kan beakta förändringar i export- och importstrukturerna.

Revidering av tidsserien 1975- 2004 31.3.2006

Statistikcentralen publicerar 31.3.2006 de reviderade tidsserierna för årsräkenskaperna för åren 1975-2004. Motsvarande reviderade tidsserier för åren 1975-2004 för kvartalsräkenskaperna publiceras i april 2006. Efter det är de uppgifter för år 2005 som nu publiceras inte längre till alla delar jämförbara med tidigare år.

Uppgifterna för år 2005 (posterna i försörjningsbalansen) revideras följande gång 9.6.2006 samtidigt med publiceringen av de preliminära uppgifterna för det första kvartalet 2006. Sektorräkenskaperna för år 2005 revideras följande gång 13.7.2006. Efter det är också uppgifterna för år 2005 igen fullständigt jämförbara med tidigare år. Uppgifterna för år 2004 är i denna publikation i enlighet med de uppgifter som publicerades i juli 2005.


Senast uppdaterad 1.3.2006

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2005, Bruttonationalprodukten ökade med 2,1 procent . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 5.2.2023].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2005/vtp_2005_2006-03-01_kat_001_sv.html