Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 31.3.2021

Personer med främmande språk som modersmål upprätthöll befolkningsökningen

Enligt Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen var den officiella folkmängden i Finland 5 533 793 i slutet av år 2020. Folkmängden ökade med 8 501 personer under år 2020. Den relativa ökningen av folkmängden var 0,2 procent. Antalet personer med finska, svenska eller samiska som modersmål minskade med 11 702 personer och antalet personer med ett främmande språk som modersmål ökade med 20 203 personer.

Förändring av folkmängden efter modersmål, 1981–2020

Förändring av folkmängden efter modersmål, 1981–2020

Nästan 433 000 personer med främmande språk som modersmål, över 84 000 personer med ryska som modersmål

I slutet av år 2020 uppgick antalet fast bosatta personer i Finland med ett främmande språk som modersmål till 432 847. Andelen personer med ett främmande språk av hela befolkningen är åtta procent. De största grupperna är personer med modersmålet ryska, 84 190, estniska, 49 551 och arabiska, 34 282.

Sett till landskap var andelen personer med ett främmande språk som modersmål i slutet av år 2020 högst i Nyland, 15 procent av befolkningen och lägst i Södra Österbotten, två procent.

De rysktalande är den största gruppen i landskapen med främmande språk som modersmål, med undantag av landskap Egentliga Tavastland och Österbotten samt Åland. I Egentliga Tavastland är den största gruppen den estniska. I Österbotten är den största gruppen den vietnamesiska och på Åland den rumänska.

Sett till kommun var andelen personer med främmande språk som modersmål störst i Vanda, 22 procent av befolkningen. I Esbo var andelen 19 procent och i Närpes och i Helsingfors 17 procent.

Av de 309 kommunerna i Finland var den ryska den största gruppen med ett främmande språk som modersmål i 151 kommuner.

Antalet personer med främmande språk som modersmål ökade folkmängden i huvudstadsregionen, Kouvola miste mest

Kvantitativt sett ökade folkmängden mest i Vanda, med 3 456 personer, Helsingfors (3 085) och Esbo (3 065). Befolkningsökningen i huvudstadsregionen baserade sig helt på befolkningen med ett främmande språk som modersmål, eftersom antalet personer med inhemska språk minskade i huvudstadsregionen under år 2020. Antalet personer som talar inhemska språk minskade också i landskapet Nyland.

Under år 2020 gick folkmängden upp i 89 kommuner och ned i 220. År 2019 ökade folkmängden bara i 54 kommuner.

Antalet kommuner som ökat sin folkmängd efter år 1951–2020

Antalet kommuner som ökat sin folkmängd efter år 1951–2020
Områdesindelningen enligt 1.1.2021

 

Av kommunerna i Fastlandsfinland ökade folkmängden relativt sett mest i Grankulla (3,9 procent) och Kaskö (2,6 procent) samt i Sibbo och Kempele (2,4 procent).

Folkmängden minskade kvantitativt sett mest i Kouvola, med 926 personer och i S:t Michel, med 551 personer. Av kommunerna i Fastlandsfinland minskade folkmängden relativt sett mest i kommunerna Siikainen (3,6 procent) och Hyrynsalmi (3,2 procent).

Antalet personer som fyllt 100 år passerade 1 000 personer

Antalet personer i befolkningen som fyllt 100 år och som är äldre än det översteg 1 000 personer under år 2020. I slutet av året uppgick de till 1 038, av vilka 152 var män och 886 kvinnor. Antalet personer som fyllt 100 år ökade med rentav 130 under år 2020.

Antalet personer som fyllt 100 år efter kön 1972–2020

Antalet personer som fyllt 100 år efter kön 1972–2020

År 1983 födda den största födelsekohorten i befolkningen

Under år 2020 blev den största åldersklassen i befolkningen den som föddes år 1983. Av dem bodde i slutet av år 2020 i Finland 74 548 personer. Den näst största födelsekohorten, år 1963 födda, bestod av 74  540 personer.

De största födelsekohorterna i befolkningen samt födelsekohorten år 2020 efter modersmål i slutet av år 2020

De största födelsekohorterna i befolkningen samt födelsekohorten år 2020 efter modersmål i slutet av år 2020

Invandringen har påskyndat att de som föddes år 1983 blev den största åldersklassen. Omkring var sjunde av dem som var födda år 1983 och som bodde i Finland hade ett främmande språk som modersmål. I Finland föddes år 1983 totalt 66 892 barn, vilket innebär att åldersklassen med födda år 1983 nu är något under 8 000 personer större, trots dödlighet och utvandring.

Om man granskade födelsekohorter bara med antalet personer som talar ett inhemskt språk, skulle år 1948 födda vara den största födelsekohorten i befolkningen.

Att åldersklasserna som är födda åren 2020 och 2019 är små framgår tydligt av att dessa födelselkohorter var kvantitativ de 77:e och 78:e största i befolkningen. Till exempel i slutet av år 2020 fanns det fler personer i befolkningen som var födda år 1941 än födda år 2020 eller 2019.


Källa: Befolkningsstruktur 2020, Statistikcentralen

Förfrågningar: Markus Rapo 029 551 3238, info@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala

Publikationen i pdf-format (331,3 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Figurer
Kvalitetsbeskrivningar

Uppdaterad 31.3.2021

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Befolkningsstruktur [e-publikation].
ISSN=1797-5387. 2020. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vaerak/2020///vaerak_2020_2021-03-31_tie_001_sv.html