Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 27.9.2013

Nästan var tionde 25–34-åring har utländsk härkomst

Enligt Statistikcentralens statistik över befolkningsstruktur hade nästan var tionde av alla personer i åldern 25–34 år, som var fast bosatta i Finland i slutet av år 2012, utländsk härkomst. I huvudstadsregionen var motsvarande andel nästan en femtedel i slutet av år 2012.

Andel personer med utländsk härkomst av befolkningen efter ålder 31.12.2012

Andel personer med utländsk härkomst av befolkningen efter ålder 31.12.2012

Totalt bodde 279 616 personer med utländsk härkomst stadigvarande i Finland i slutet av år 2012, vilket är 5,2 procent av befolkningen. Av dessa hörde 238 208 personer till första generationen, dvs. utrikes födda, och 41 408 personer till andra generationen, dvs. i Finland födda.

Invandring omformar åldersstrukturen

Effekten av invandringen på åldersstrukturen hos befolkningen i vårt land kan tydligast ses hos den unga vuxenbefolkningen. I slutet av år 2012 uppgick antalet personer i befolkningen födda åren 1977–1989 62 000 fler, dvs.drygt 7 procent fler än antalet barn födda i Finland under dessa år.

Alla åldersklasser från åren 1970–2012 var i slutet av år 2012 till sitt personantal större än då de föddes. Andelen barn under skolåldern (0–6-åringar) med utländsk härkomst var 6,2 procent i slutet av år 2012.

 

Andelen personer med utländsk härkomst störst på Åland och i huvudstadsregionen

Andelen personer med utländsk härkomst var störst på Åland, 12,1 procent, och näst störst i Nyland, 9,6 procent. På Åland hade nästan hälften av personerna med utländsk härkomst svensk bakgrund. Den minsta andelen personer med utländsk härkomst fanns i Södra Österbotten, 1,7 procent.

Sett till kommun var andelen personer med utländsk härkomst, av kommunerna i Fasta Finland, störst i Helsingfors, 12,6 procent, Vanda, 12,3 procent, och Esbo, 11,4 procent. De minsta andelarna fanns i kommunerna Reisjärvi och Rautavaara, 0,3 procent.

Av alla personer av utländsk härkomst bodde över hälften i Nyland. Av personer med utländsk härkomst i andra generationen bodde 60 procent i Nyland.

Av personer med utländsk härkomst hade 59 procent europeisk bakgrund

Sett till kontinent hade 59 procent av alla personer med utländsk härkomst europeisk bakgrund. Ungefär en fjärdedel av personerna med utländsk härkomst hade asiatisk bakgrund och 12 procent hade afrikansk bakgrund.

Sett till bakgrundsland är den klart största gruppen av personer med utländsk härkomst de personer vars bakgrundsland är forna Sovjetunionen eller Ryssland. I slutet av år 2012 uppgick de i Finland till 70 899 personer, vilket är en fjärdedel av alla personer med utländsk härkomst. De näst största grupperna utgjordes av dem med estnisk bakgrund, 36 036 personer, dem med somalisk bakgrund, 14 672 personer och dem med irakisk bakgrund, 10 795 personer.

Två tredjedelar av finländarna bor i sitt födelselandskap

Två tredjedelar av de personer som är fast bosatta i Finland bodde i sitt födelselandskap i slutet av år 2012. Av de personer som är fast bosatta i Finland och födda på Åland bodde 93,1 procent på Åland. Av de personer som är födda i landskapet Nyland bodde 84,3 procent i Nyland. Av personerna födda i Södra Savolax och Kajanaland bodde bara ungefär varannan i sitt födelselandskap.

Andel personer bosatta i sitt födelselandskap efter landskap 31.12.2012

Andel personer bosatta i sitt födelselandskap efter landskap 31.12.2012

I slutet av år 2012 bodde 45 procent av Finlands befolkning i sin födelsekommun, då kommunsammanslagningarna som skett under åren beaktas. Antalet personer i befolkningen födda i kommuner inom de avträdda områdena uppgick till något under 63 000 och antalet utomlands födda till drygt 285 000. Av personerna födda i Närpes som fortfarande hörde till befolkningen bodde två tredjedelar i Närpes. Av personerna födda i Pelkosenniemi som hörde till befolkningen bodde bara ungefär var femte i Pelkosenniemi.

Befolkningen i Finland koncentreras fortfarande till tätorterna

Största delen av befolkningen i Finland koncentreras till tätorterna. Enligt Statistikcentralens och Finlands miljöcentrals gemensamma tätortsavgräns-ning bodde nästan 85 procent av finländarna, dvs. 4 542 020 personer, i tätorter i slutet av år 2012. Antalet tätorter uppgick till totalt 745 och deras landareal var totalt 6 574,1 km2. Ungefär fem av sex finländare bodde således inom ett område på bara 2,2 procent av den totala landarealen i Finland.

Största delen av tätorterna är små. Mer än hälften av tätorterna är tätorter med 200–999 invånare. En tätort är oberoende av kommungränser och kan sträcka sig över flera kommuners områden. Enligt tätortsavgränsningen år 2012 är endast 4,2 procent av tätorterna stora tätorter med minst 20 000 invånare.

Den största tätorten, sett till invånarantal, är Helsingfors centraltätort där det fanns över 1,2 miljoner invånare. Också till sin areal är Helsingfors centraltätort den största tätorten. Den sträcker sig över så många som 11 kommuners område. I slutet av år 2012 fanns det sammanlagt sex tätorter i Finland med över 100 000 invånare: centraltätorterna Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Jyväskylä och Lahtis.

Grankulla Finlands tätast bebodda kommun

Tätortsgraden beskriver hur stor del av kommunens invånare bor i tätorter. Den högsta tätortsgraden i Finland i slutet av år 2012 hade Grankulla. I kommunen, som till sin areal är liten, bodde hundra procent av invånarna i tätort. Den näst högsta tätortsgraden hade Helsingfors stad, dvs. nästan 100 procent. Också Träskända och Kervo hade en tätortsgrad på nästan 100 procent.

På basis av statistiken för slutet av år 2012 fanns det 10 kommuner i hela landet som inte hade en enda tätort. Till dessa kommuner utan tätort hör många små kommuner på Åland samt Luhanka i Mellersta Finland.


Källa: Befolkningsstruktur 2012, Statistikcentralen

Förfrågningar: Markus Rapo 09 1734 3238, vaesto.tilasto@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Publikationen i pdf-format (434,3 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Figurer
Kvalitetsbeskrivningar

Uppdaterad 27.9.2013

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Befolkningsstruktur [e-publikation].
ISSN=1797-5387. årsöversikt 2012. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 29.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vaerak/2012/01/vaerak_2012_01_2013-09-27_tie_001_sv.html