Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 25.5.2015

Inkomstskillnaderna och fattigdomsrisken i Finland mindre än genomsnittet för EU

Inkomstskillnaderna i Finland är fortfarande mindre än i genomsnitt i EU, även om de internationellt sett ökade snabbt under slutet av 1990-talet. Var fjärde EU-medborgare lever i risk för fattigdom eller social utestängning, medan andelen personer som riskerar fattigdom eller social utestängning i Finland är 16 procent av befolkningen. Uppgifterna framgår av EU:s statistik över inkomst och levnadsvillkor (EU-SILC), där uppgifterna om Finland baserar sig på material från Statistikcentralens inkomstfördelningsstatistik.

Inkomstskillnader i Europa år 2012, Gini-index (%)

Inkomstskillnader i Europa år 2012, Gini-index (%)
Källa: Eurostat, EU:s statistik över inkomst och levnadsvillkor (EU-SILC 2013, referensår för inkomster 2012, för Förenade kungariket år 2013). Gini-indexet antar värdet 0, om alla har lika stora inkomster, och 100 om bara en inkomsttagare får alla inkomster. Inkomstbegrepp: disponibla penninginkomster (exkl. försäljningsvinster) per konsumtionsenhet.

År 2012 fanns de minsta relativa inkomstskillnaderna i Europa i Norge och på Island och de största i Bulgarien och Lettland. I Finland var medelinkomsterna för befolkningen i den högsta inkomstdecilen 5,2 gånger så stora som för befolkningen i den lägsta inkomstdecilen, medan de var mer än tio gånger så stora i länder med stora inkomstskillnader. Den vanligaste mätaren på inkomstskillnader, Gini-indexet, var 25,4 i Finland, medan medelvärdet för EU-länderna var 30,5. Ju högre Gini-koefficienten är, desto större är inkomstskillnaderna.

Var fjärde EU-medborgare lever i risk för fattigdom eller social utestängning. I Finland riskerade 16 procent av befolkningen fattigdom eller social utestängning år 2012. Andelen personer som riskerade fattigdom eller social utestängning av hela befolkningen var störst i Bulgarien (48 procent) och lägst på Island (13 procent). De som lever i risk för fattigdom eller social utestängning är låginkomsttagarna, materiellt fattiga personer eller personer som bor i undersysselsatta hushåll. Till låginkomsthushållen hörde något under 17 procent av befolkningen i EU-medlemsländerna år 2012. Finlands låginkomstgrad var tredje lägst bland EU-länderna, 11,7 procent. I Grekland, Rumänien, Bulgarien, Litauen och Spanien var över en femtedel av befolkningen låginkomsttagare.

Befolkningsandel som riskerar fattigdom eller social utestängning fördelat på låginkomsttagare och övriga som riskerar fattigdom eller social utestängning i Europa år 2012

Befolkningsandel som riskerar fattigdom eller social utestängning fördelat på låginkomsttagare och övriga som riskerar fattigdom eller social utestängning i Europa år 2012
Källa: Eurostat, EU:s statistik över inkomst och levnadsvillkor (EU-SILC 2013, referensår för inkomster 2012, för Förenade kungariket år 2013).

Den s.k. AROPE-indikatorn (At Risk of Poverty or Social Exclusion) som mäter risken för fattigdom eller social utestängning är en del av uppföljningen av målen för Europa 2020-strategin. Låginkomstagare är personer som bor i hushåll vars inkomster per konsumtionsenhet 1) är mindre än 60 procent av den nationella medianinkomsten. Undersysselsatta personer är alla under 60 år som hör till hushåll, vars arbetsinsats är mindre än 20 procent av hushållets möjliga arbetsinsats under undersökningsåret. Med möjlig arbetsinsats avses de sammanlagda teoretiska arbetsmånaderna per år för hushållets medlemmar i åldern 18–59 år (exkl. osjälvständiga ungdomar i åldern 18–24 år). Med personer som lever i allvarlig materiell fattigdom avses de vars hushåll inte har råd med minst fyra av de nio poster som finns med i måttet på allvarlig materiell fattigdom. Posterna är: skulder, svårigheter att klara av oförutsedda utgifter eller hushållet har inte råd med telefon, tvättmaskin, television, bil, proteinbaserad måltid åtminstone varannan dag, en veckas semester per år eller tillräcklig värme i bostaden.


1) Inkomsterna i hushåll av olika storlek och struktur har dividerats med s.k. konsumtionsenheter. Konsumtionsenheterna baserar sig på den skala som Eurostat använder. En vuxen i ett hushåll bildar en konsumtionsenhet. Övriga personer i hushållet som fyllt 14 år bildar var och en 0,5 konsumtionsenheter och 0–13-åriga barn bildar vart och ett 0,3 konsumtionsenheter. Ett hushåll med en vuxen bildar en konsumtionsenhet, medan ett hushåll som t.ex. består av makar och ett barn under 14 år tillsammans bildar 1,8 konsumtionsenheter.

Källa: Inkomstfördelningstatistik 2013, Statistikcentralen

Förfrågningar: Veli-Matti Törmälehto 029 551 3680, Kaisa-Mari Okkonen 029 551 3408

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.


Uppdaterad 25.5.2015

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Inkomstfördelningsstatistik [e-publikation].
ISSN=1799-1323. inkomst, boende och boendeutgifter 2013. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tjt/2013/04/tjt_2013_04_2015-05-25_tie_001_sv.html