Publicerad: 25.9.2014

Växthusgasutsläppen minskade inom industrin och energiförsörjningen år 2012

Nedgången i industriproduktionen och den minskade användningen av fossila bränslen och torv gjorde att växthusgasutsläppen minskade i Finland år 2012. Användningen av olja, kol, naturgas och torv ersattes med importerad el samt med träbränslen, vilkas koldioxidutsläpp inte räknas med i växthusgasutsläppen. Hushållens växthusgasutsläpp ökade däremot något. Uppgifterna framgår av Statistikcentralen statistik över luftutsläpp efter näringsgren, där utsläppen beräknas enligt den näringsindelning som används inom nationalräkenskaperna.

Växthusgasutsläpp efter näringsgren 2011 och 2012, miljoner ton koldioxidekvivalenter

Växthusgasutsläpp efter näringsgren 2011 och 2012, miljoner ton koldioxidekvivalenter

Koldioxidutsläpp som härstammar från biobränslen ökade inom nästan alla näringsgrensgrupper i och med att användningen av träbränslen och flytande biobränslen ökade. Växthusgasutsläppen inom transport och magasinering minskade med nästan 13 procent främst i och med att transporterna minskade, men också den ökade användningen av flytande biobränslen hade en inverkan.

Fördelningen av andra utsläpp än växthusgasutsläpp på olika näringsgrenar varierar efter slag av utsläpp. År 2012 härrörde 39 procent av kvävedioxidutsläppen från transport och magasinering. Försörjning av el, gas, värme och kyla stod för 17 procent och tillverkningen 16 procent. Av kolmonoxidutsläppen stod hushållen för mer än 50 procent. Av svaveldioxidutsläppen stod energiförsörjning och tillverkning för över 30 procent var och transport och magasinering för något under 30 procent.

Luftutsläpp efter näringsgrensgrupp 2012, ton

  Växthusgaser (CO2-foss, CH4, N2O, HFC, PFC, SF6) CO2-ekv. 1) 2) 3) Biogen koldioxid (CO2-bio) Svaveldioxid (SO2) Kvävedioxid (NO2) Kolmonoxid (CO) Ammoniak (NH3)
A 01, 03 Jordbruk, fiske och vattenbruk, jakt 7 303 443 682 216 970 9 550 17 191 33 364
A 02 Skogsbruk 392 519 8 397 2 1 585 16 419 7
B Utvinning av mineral 200 477 3 265 188 274 80 0
C 10 - 12 Livsmedelsindustri osv. 283 192 30 454 620 395 137 0
C 16, 17 Skogsindustri 3 126 208 18 599 125 5 138 18 109 21 245 32
C 19, 20 Oljeraffinering och tillverkning av kemikalier 4 320 865 94 468 10 114 4 966 1 332 333
C 24, 25 Metallframställning och tillverkning av metallvaror 5 121 099 2 005 5 365 3 893 946 152
C 13 - 15, 18, 21 - 23, 26 - 33 Övrig industri 1 555 535 15 424 1 147 2 985 256 168
D Energiförsörjning 17 759 792 8 868 138 22 032 32 076 13 632 5
E Vatten- och avfallshantering 2 439 871 78 255 39 1 030 1 477 152
F Byggverksamhet 1 899 833 49 714 120 12 055 9 851 99
G Handel 551 589 31 706 144 353 4 801 13
H 49 Landtransport 4 446 729 331 504 135 16 795 11 930 728
H 50 Sjötransport 2 859 164 179 580 18 662 47 475 7 018 8
H 51 Lufttransport 2 724 123 14 229 674 7 949 8 142 34
H 52, 53 stödtjänster till transport och postverksamhet 121 334 18 860 79 263 12 962 6
L Fastighetsverksamhet 966 505 2 819 388 1 087 3 756 65 171 11
I - K, M - S Annan serviceverksamhet och förvaltning 1 753 746 195 617 710 5 532 23 037 270
Hushåller 6 060 217 3 578 854 1 147 19 195 228 232 1 355
TOTALT 63 886 242 35 601 199 68 376 188 237 443 859 36 735
1) Växthusgaser: Fossil koldioxid (CO2- foss), metan (CH4), dikväveoxid (N2O), fluorkolväten (HFC), perfluorkarboner (PFC), svavelhexafluorid (SF6).
2) I växthusgaserna ingår inte biogen koldioxid. I inventeringen av växthusgaser rapporteras utsläppen av biogen koldioxid inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. I nettoutsläppen från denna sektor beaktar man också den koldioxid som binds av skog eller annan växtlighet.
3) CO2-ekvivalenten har räknats ut för metan, dikväveoxid och F-gaser med hjälp av GWP -faktorerna enligt IPCC:s andra utvärderingsrapport.

Statistiken över luftutsläpp efter näringsgren ingår i miljöräkenskaperna vars huvudsyfte är att beskriva växelverkan mellan miljö och ekonomi. I statistiken presenteras utsläppen enligt den näringsgrensindelning som används inom nationalräkenskaperna. På så sätt kan uppgifterna direkt kombineras med olika monetära variabler i nationalräkenskaperna, såsom totalproduktion och förädlingsvärde. Uppgifterna om utsläpp efter näringsgren kan också kombineras med uppgifter om miljöskatter efter näringsgren.

Statistiken över luftutsläpp efter näringsgren beräknas enligt Europeiska unionens förordning om miljöräkenskaper. Näringsgrensindelningen i statistiken avviker från den sektorindelning som används i rapporteringen av växthusgaser till FN:s klimatkonvention. I statistiken beaktas inte heller den mängd koldioxid som binds av skog eller annan växtlighet.

Till skillnad från inventeringen och rapporteringen av växthusgaser omfattar statistiken över luftutsläpp efter näringsgren också finländarnas utsläpp från land-, sjö- och lufttransporter utomlands. Från luftutsläppen efter näringsgren avdras däremot utsläppen från utländska transporter inom Finland. Definitionen av transport motsvarar förfaringssättet i nationalräkenskaperna, där hushållens transporter är privat konsumtion. På grund av skillnaderna i definitionerna är de totala utsläppen av växthusgaser efter näringsgren större än i rapporteringen av inventeringen av växthusgaser till FN:s klimatkonvention.


Källa: Luftutsläpp efter näringsgren 2012, Statistikcentralen

Förfrågningar: Niina Autio 029 551 3406, Jukka Muukkonen 029 551 3224, ymparisto.energia@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

Publikationen i pdf-format (310,1 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor


Uppdaterad 25.9.2014

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Luftutsläpp efter näringsgren [e-publikation].
ISSN=2323-7597. 2012. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 5.3.2021].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tilma/2012/tilma_2012_2014-09-25_tie_001_sv.html