Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

1. Bakgrundsanalys av kandidaterna och de invalda i kommunalvalet 2017

I det följande granskas röstberättigade och personer som partierna ställt upp som kandidater utgående från olika bakgrundsuppgifter. Uppgifterna om röstberättigade personer har erhållits ur det rösträttsregister som upprättats 22.2.2017 och kandidatuppgifterna ur det kandidatregister som upprättats 9.3.2017. Uppgifterna om de invalda baserar sig på det fastställda resultatet 12.4.2017. Bakgrundsuppgifterna baserar sig på Statistikcentralens statistiska material, bl.a. på befolknings-, sysselsättnings- och familjestatistik samt på examensregistret.

Kandidaterna skiljer sig till sin ålders- och könsstruktur från alla röstberättigade. Bland kandidaterna finns betydligt färre personer under 30 år och över 70 år än bland de röstberättigade samt fler män än kvinnor. Detta måste tas i beaktande, då kandidaterna jämförs med de röstberättigade. I tabellerna och figurerna i analysen har uppgifterna inte åldersstandardiserats. Vid en åldersstandardisering skulle skillnaden mellan kandidater och röstberättigade minska något, t.ex. då man jämför kandidaternas och de röstberättigades utbildningsnivå, huvudsakliga verksamhet, familjeställning och socioekonomiska ställning.

I följande granskning har bara riksdagspartierna specificerats. Övriga partiers kandidater och valmansföreningarnas kandidater presenteras som en enda klass ”Övriga”.

1.1. Sammandrag

Antalet kandidater och invalda sjunker, medelåldern stiger

Antalet kandidater i kommunalval har redan länge varit på nedåtgående. I det här kommunalvalet uppställdes 33 618 kandidater, vilket är 3 500 färre än år 2012 och 6 100 färre än i valet år 2000. Bara Gröna förbundet och Kristdemokraterna i Finland lyckades ställa upp fler kandidater än förra gången. Liksom under tidigare år har Centern i Finland flest kandidater, även om också dess kandidatantal har minskat från tidigare år.

Antalet invalda i kommunernas fullmäktige minskade från föregående val med nästan 700. Till minskningen av antalet invalda bidrar de kommunsammanslagningar som skett mellan valen. År 2012 valdes ledamöter till 304 kommuners fullmäktige, nu finns det nio färre. Antalet ledamöter minskade sammantaget med sju procent. Antalet invalda minskade mer än i genomsnitt hos Sannfinländarna, Samlingspartiet och Centern, medan Gröna förbundet, Vänsterförbundet och Kristdemokraterna ökade antalet ledamöter.

Av kandidaterna har andelen kvinnor redan länge legat på omkring 40 procent. Bara Gröna förbundet har kvinnlig majoritet bland sina kandidater. Av partiets kandidater är omkring 58 procent kvinnor. Av riksdagspartierna har Sannfinländarna minst kvinnliga kandidater, 25 procent av kandidaterna. Andelen kvinnor av de invalda var 39 procent. Andelen ökade med nästan tre procentenheter från föregående val.

Kandidaterna är i genomsnitt något under ett år yngre än de röstberättigade. Kandidaternas genomsnittliga ålder har dock stigit snabbare än de röstberättigades. Fr.o.m. år 2000 har genomsnittsåldern stigit med 3,6 år. Inom samma tid har de röstberättigades genomsnittsålder stigit med något under tre år. De invalda i fullmäktige är i genomsnitt omkring 50 år. I föregående val år 2012 var de invaldas genomsnittliga ålder jämnt 50 år. Från valet år 2008 har de invaldas genomsnittliga ålder stigit med omkring ett år.

Fyrtiofyra  procent av platserna i fullmäktige till andra än nuvarande ledamöter

Av alla kandidater var över hälften uppställda också i kommunalvalet år 2012 och i båda valen i huvudsak som kandidat för samma parti. Det parti som förnyat sin kandidatlista allra mest från föregående val är Gröna förbundet. Av partiets kandidater var 60 procent inte uppställda i föregående kommunalval.

Av kandidaterna är omkring en femtedel ledamöter i kommunfullmäktige. Flest fullmäktigeledamöter finns på Centerns listor, omkring 28 procent av partiets kandidater. Av nuvarande riksdagsledamöter ställer 162 upp som kandidater i kommunalvalet. Av ledamöterna i de nya fullmäktige var 44 procent inte fullmäktigeledamöter vid tidpunkten för valet.

I kommuner med ett litet invånarantal, mindre än 20 000 invånare, har Centern en maktposition vid både uppställningen av kandidater och fördelningen av fullmäktigeplatser. I kommuner med mindre än 5 000 invånare har rentav 40 procent av kandidaterna ställts upp av Centern. I de små kommunerna får Centern hälften av fullmäktigeplatserna. I större kommuner, med mer än 100 000 invånare, är kandidaternas fördelning på parti betydligt jämnare och inget parti har en andel på mer än 20 procent av kandidaterna. Ändå är en fjärdedel av de invalda i dessa kommuner Samlingspartiets kandidater.

Underrepresentation av kandidater med utländsk bakgrund

Jämfört med de röstberättigade är personer med utländsk bakgrund underrepresenterade både bland kandidaterna och bland de invalda. Personer med utländsk bakgrund, dvs. personer vars båda föräldrar är födda utomlands, utgör något under sex procent av de röstberättigade, något över två procent av kandidaterna och 0,7 procent av de invalda. Fr.o.m år 2008 har andelen personer med utländsk bakgrund av de invalda stigit från 0,3 procent till 0,7 procent. Flest kandidater med utländsk bakgrund har SFP (4,2 %) och minst Centern (1,2 %). Den största andelen personer med utländsk bakgrund av de invalda har Gröna förbundet (1,7 % ) och den minsta Centern (0,2 %).

Sett till modersmål är resultatet likadant. Bland kandidaterna och de invalda finns det klart färre personer med främmande språk som modersmål än bland de röstberättigade. Antalet kandidater som talar främmande språk är 727 medan de är bara 66 bland de invalda. Den största gruppen är den ryska, 164 kandidater, och den näst största den estniska, 72 kandidater. Den enda gruppen med främmande språk som modersmål som översteg 10 personer var en somaliska med 11 invalda.

Bland kandidaterna finns det över 60 olika länders medborgare, även om andelen utländska medborgare är under en procent av alla kandidater. Av de röstberättigade är fyra procent utländska medborgare. Sammanlagt kandiderar 263 utländska medborgare. Av de invalda är 17 utländska medborgare.

Personen kan vara medborgare i flera länder. Sammanlagt kandiderar 462 personer med finskt medborgarskap som också är medborgare i ett annat land. Deras andel av alla kandidater är 1,4 procent. Av alla röstberättigade har omkring 1,7 procent ett dylikt dubbelt medborgarskap. Av de invalda i kommunernas fullmäktige har 48 personer dubbelt medborgarskap.

Högre utbildning bland kandidaterna och de invalda flera med i arbetslivet

Till sin utbildning avviker kandidaterna klart från de röstberättigade. Av kandidaterna har nästan 90 procent någon form av examen efter grundnivån, medan 73 procent av de röstberättigade har avlagt examen efter grundnivå. Till stor del förklaras detta av att de röstberättigade och kandidaterna har olika åldersstruktur. Den högsta utbildningsnivån har Gröna förbundets kandidater. Av dem har över hälften avlagt högskoleexamen, då examen på motsvarande nivå har avlagts av en tredjedel av alla kandidater och av en femtedel av de röstberättigade.

De invalda i kommunfullmäktige är högre utbildade än de röstberättigade och kandidaterna. Av de invalda har omkring 40 procent examen på högskolenivå och omkring nio procent har enbart utbildning på grundnivå.

Skillnaden i åldersstrukturen mellan kandidater, invalda och röstberättigade återspeglas också i skillnader i kandidaternas, de invaldas och de röstberättigades arbetsmarknadsställning: av de invalda är över 80 procent sysselsatta, av kandidaterna nästan 70 procent och av de röstberättigade omkring hälften. Nästan 30 procent av de röstberättigade är för sin del pensionerade, av kandidaterna 17 procent och av de invalda 12 procent. Det relativa sysselsättningstalet räknas som andelen sysselsatta av befolkningen i åldern 18–64 år. De invaldas relativa sysselsättningstal är högt, 89 procent på hela landets nivå. Det är elva procentenheter högre än hos kandidaterna och drygt 20 procentenheter högre än hos de röstberättigade

Sett till socioekonomisk ställning finns det fler företagare bland kandidaterna och de invalda än bland de röstberättigade. Företagarnas andel av de sysselsatta invalda är 20 procent, av kandidaterna 16,5 procent och av de röstberättigade är andelen 10,5 procent. Flest företagare finns det bland Centerns kandidater, nästan 30 procent, av vilka över hälften är jord- och skogsbruksföretagare. Också bland Samlingspartiets kandidater är drygt en femtedel företagare.

Kommunsektorn sysselsätter fler kandidater och invalda än röstberättigade. Av de sysselsatta invalda arbetar 37 procent inom kommunsektorn, av kandidaterna omkring 31 procent. Av de röstberättigade är 23 procent kommunanställda. Kandidater som är löntagare inom den statliga sektorn finns det särskilt inom de större kommunerna med över 100 000 invånare. I dem arbetar över tio procent av de sysselsatta kandidaterna inom staten medan 6,5 procent av alla kandidater och 5,8 procent av de röstberättigade arbetar inom staten. I dessa kommuner är en femtedel av de invalda statsanställda.

Av de invalda är över 40 procent föräldrar i en barnfamilj

Kandidaterna och de invalda skiljer sig också till familjeställningen från de röstberättigade: bland de invalda (42 %) och bland kandidaterna (36 %) finns det betydligt fler som är föräldrar i barnfamiljer än bland de röstberättigade (23 %). Ensamboende är för sin del omkring 12 procent av de invalda och under 20 procent av kandidaterna medan omkring en fjärdedel av de röstberättigade bor ensamma. Olikheterna i familjeställning förklaras redan av det att kandidaterna och de röstberättigade inte har en likadan åldersstruktur.

Nuvarande familjeställning anger inte hur många kandidater och röstberättigade har eller har haft egna barn. Saken kan dock granskas på grundval av uppgifterna om antalet barn i Befolkningsdatasystemet. Kandidaterna och de invalda har fler barn än genomsnittet. Av kandidaterna har 78 procent egna barn, av de invalda 85 procent. Bland de röstberättigade är motsvarande andel 65 procent. De invalda har i genomsnitt 2,3 barn, kandidaterna 2,0 barn och de röstberättigade 1,5 barn. Flest barn av de invalda har Kristdemokraterna, dvs. i genomsnitt tre barn och minst barn Gröna förbundet, 1,8 barn.

Den högsta inkomstnivån hos Samlingspartiets kandidater och invalda

Kandidaterna och de invalda är högutbildade och av dem är också en större del än av de röstberättigade med i arbetslivet. Detta förklarar delvis också det faktum att kandidaternas och de invaldas inkomstnivå är högre än de röstberättigades. Medianen för de invaldas disponibla penninginkomster är 30 000 euro per år. Medianen för kandidaternas disponibla penninginkomst år 2015 var 26 100 euro, de röstberättigades 5 600 lägre. Med disponibla penninginkomster avses penninginkomster efter skatt, som består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

När man ser till parti varierar kandidaternas inkomster mellan Samlingspartiets 31 200 euro och Sannfinländarnas 22 200 euro. När den röstberättigade befolkningen sorteras enligt inkomst och indelas i tio lika stora delar, erhålls den röstberättigade befolkningens inkomstdeciler. Av dessa har var och en något under 440 000 personer. Hos den tiondel av den röstberättigade befolkningen som har de högsta inkomsterna är den disponibla inkomsten minst 38 000 euro och hos den tiondel som har de lägsta inkomsterna högst 8 250 euro per år.

De högsta inkomsterna har Samlingspartiets blivande ledamöter. De har i genomsnitt 36 700 euro per år i disponibla inkomster. De lägsta inkomsterna har Sannfinländarnas invalda. Medianen för deras disponibla penninginkomster är omkring 27 400 euro per år.

Av alla kandidater hör 18 procent till den högsta inkomstdecilen och av alla invalda omkring 28 procent. Både bland kandidaterna och de invalda finns Samlingspartiets och SFP:s kandidater i den del av inkomstfördelningen som har de högsta inkomsterna. Av Samlingspartiets invalda hör 46 procent och av SFP: invalda omkring en tredjedel till den högsta inkomstdecilen.

Till den lägsta inkomstdecilen hör alltså en tiondel av alla röstberättigade. Av kandidaterna hör något färre hit, omkring sex procent. Av de kvinnliga kandidaterna på valmansföreningarnas listor och på listorna för partier utanför riksdagen hör bara över tio procent till den lägsta inkomstdecilen. När det gäller övriga partier varierar andelarna mellan 2,6 och nio procent.

Av de invalda hör omkring tre procent till den lägsta inkomstdecilen. Till den lägsta inkomstdecilen hör flest invalda som finns på listorna för partierna utanför riksdagen och på valmansföreningarnas listor, 5,5 procent. Kristdemokraterna har minst invalda som hör till den lägsta inkomstdecilen, 1,6 procent.

1.2. Kandidater, invalda och röstberättigade efter kön

Gröna förbundet ökade sina fullmäktigeplatser med tvåtredjedelar, Sannfinländarna förlorade en tredjedel

I kommunalvalet uppställdes 33 618 kandidater. Detta är 3 506 kandidater färre än år 2012. Hos nästan alla partier sjönk antalet kandidater från föregående kommunalval. Bara Gröna förbundet och Kristdemokraterna i Finland lyckades ställa upp fler kandidater än i valet år 2012. Gröna förbundet hade 2 299 kandidater i valet år 2012 och nu ställde man upp trehundra fler i valet år 2017, dvs. 2 600 kandidater. Kristdemokraterna i Finland ökade antalet kandidater med omkring hundra. Mest minskade antalet kandidater hos Samlingspartiet, både sett till antalet och relativt sett. Liksom under tidigare år har Centern i Finland flest kandidater (7 461), även om partiets kandidater också är färre än föregående gång. (Tabell 1)

Till ledamöter i kommunernas fullmäktige i Fasta Finland invaldes 8 999. Detta är en minskning med 674 ledamöter från år 2012. Till minskningen av antalet invalda bidrar de kommunsammanslagningar som skett mellan valen. År 2012 valdes ledamöter till 304 kommuners fullmäktige, nu är antalet kommuner nio färre.

Antalet invalda minskade sammantaget med sju procent. Antalet invalda minskade mer än i genomsnitt hos Sannfinländarna, Samlingspartiet och Centern. Gröna förbundet, Vänsterförbundet och Kristdemokraterna ökade för sin del antalet ledamöter. Också valmansföreningarna och representanterna för de mindre partierna ökade sina mandat. Gröna förbundet var en klar vinnare i valet och ökade antalet ledamöter med nästan 66 procent. Samtidigt förlorade Sannfinländarna över en tredjedel av sina fullmäktigeplatser.

Centern har fortfarande flest fullmäktigeplatser. Av kommunerna i Fasta Finland har Centern flest platser i nästan en tredjedel. Näst mest fullmäktigeplatser har SDP (18,8 %) och tredje mest Samlingspartiet (17,9 %). Vinnaren Gröna förbundet ökade sin andel av fullmäktigeplatserna med 2,6 procentenheter från 3,3 procent till 5,9 procent. Sannfinländarnas andel av fullmäktigeplatserna minskade med 3,8 procentenheter från 12,4 procent till 8,6 procent.

Tabell 1. Antalet kandidater och invalda efter parti i kommunalvalen 2008, 2012 och 2017

Antalet
kandidater
Förändring från
föregående val, %
Antalet
invalda
Förändring från
föregående val, %
2008   2012    2017   2012 2017   2008   2012    2017   2012 2017  
Totalt 38 509 37 124 33 618 -3,6 -9,4 10 412 9 674 8 999 -7,1 -7,0
Centern
i Finland
CENT
9 977 8 401 7 461 –15,8 –11,2 3 518 3 077 2 824 -12,5 -8,2
Samlingspartiet
SAML
7 628 6 874 5 739 –9,9 –16,5 2 020 1 735 1 490 -14,1 -14,1
Sannfinländarna
SAF
1 840 4 394 3 831 138,8 -12,8 443 1 195 770 169,8 -35,6
Finlands
Social-
demokratiska
Parti
SDP
7 702 6 986 6 132 -9,3 -12,2 2 066 1 729 1 697 -16,3 -1,9
Gröna
förbundet
GRÖNA
2 192 2 299 2 600 4,9 13,1 370 323 534 -12,7 65,3
Vänster-
förbundet
VÄNST
4 112 3 506 3 203 -14,7 -8,6 833 640 658 -23,2 2,8
Svenska
folkpartiet
i Finland
SFP
1 407 1 350 1 324 -4,1 -1,9 511 480 471 -6,1 -1,9
Krist-
demokraterna
i Finland
KD
1 921 1 870 1 971 -2,7 5,4 351 300 316 -14,5 5,3
Övriga 1 730 1 444 1 357 -16,5 -6,0 300 195 239 -35,0 22,6

Kvinnornas andel av de invalda ökade, men är fortfarande under 40 procent

Av kandidaterna är 39,9 procent kvinnor. Av de röstberättigade är majoriteten kvinnor, dvs. 51,2 procent. De kvinnliga kandidaternas andel ökade med en procentenhet jämfört med kommunalvalet år 2012. Bara Gröna förbundet har kvinnlig majoritet bland sina kandidater. Av partiets kandidater är 57,9 procent kvinnor. Näst flest kvinnliga kandidater har Kristdemokraterna, där andelen kvinnor är 46,7 procent. Tredje flest har Svenska folkpartiet i Finland, 43,7 procent. Hos SDP, Vänsterförbundet, Centern och Samlingspartiet är andelen kvinnor av kandidaterna omkring 40 procent. Minst kvinnliga kandidater har Sannfinländarna, 25 procent av kandidaterna. (Figur 1)

Andelen kvinnor av de invalda är 39 procent. Kvinnornas andel av de invalda ökade med nästan tre procentenheter från föregående val. I fullmäktige invaldes 3 959 personer som för närvarande inte är ledamöter. Av dem är något fler kvinnor (44 %).

Figur 1. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter kön i kommunalvalet 2017, %

Figur 1. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter kön i kommunalvalet 2017, %

En klar majoritet av Gröna förbundets invalda är kvinnor, omkring 68 procent. Fler kvinnor än genomsnittet finns också bland Kristdemokraternas (46,5 %) och SDP:s (44,4 %) invalda. Minst kvinnor invaldes i kommunernas fullmäktige från Sannfinländarna. Av Sannfinländarnas invalda är bara något över en femtedel kvinnor. (Figur 2)

Figur 2. Röstberättigade, kandidater och invalda (partivis) efter kön i kommunalvalet 2017, %

Figur 2. Röstberättigade, kandidater och invalda (partivis) efter kön i kommunalvalet 2017, %

Kvinnornas andel av alla kandidater har hållit sig kring 40 procent under hela 2000-talet. Hos de flesta partierna har andelen kvinnor av partiets kandidater hållit sig på en ytterst oförändrad nivå. Bara Gröna förbundet och Vänsterförbundet har under de senaste åren klart ökat andelen kvinnor av sina kandidater. Hos Gröna förbundet har andelen kvinnor av kandidaterna stigit med sju procentenheter från år 2000 och hos Vänsterförbundet med 5,6 procentenheter. (Tabell 2)

Kvinnornas andel av kandidaterna har alltid varit något större än av de invalda. I de tidigare kommunalvalen under 2000-talet har kvinnornas andel av de invalda varit 3–4 procentenheter lägre än kvinnornas andel av kandidaterna. I valet år 2017 minskade skillnaden med under en procentenhet.

Kvinnorna har varit i majoritet bland både kandidater och invalda för Gröna förbundet under 2000-talet. Redan i valet år 2012 var andelen kvinnor av de invalda lika stor som nu (68 %). I det förra valet ökade Kristdemokraterna allra mest kvinnornas andel av de invalda, med nästan åtta procentenheter. Också Vänsterförbundet ökade kvinnornas andel av de invalda mer än genomsnittet och fick fler fullmäktigeplatser än genomsnittet när det gäller kvinnliga ledamöter. Fler kvinnor än genomsnittet finns också bland SDP:s och SFP:s invalda.

Tabell 2. Andelen kvinnor av röstberättigade, kandidater och invalda efter parti i kommunalvalet åren 2000–2017, %

2000   2004   2008   2012    2017  
Röstberättigade 51,8 51,6 51,5 51,4 51,2
Kandi-
dater
Invalda Kandi-
dater
Invalda Kandi-
dater
Invalda Kandi-
dater
Invalda Kandi-
dater
Invalda
Totalt 38,2 34,4 39,9 36,4 40,4 36,7 38,8 36,2 39,9 39,0
Centern
i Finland
CENT
38,2 30,9 39,7 33,7 40,3 34,1 39,8 35,1 39,7 36,1
Samlingspartiet
SAML
39,1 35,4 40,4 35,0 40,3 35,9 39,1 35,7 39,0 35,9
Sannfinländarna
SAF
28,8 15,6 26,3 18,9 25,7 20,8 23,3 23,2 25,2 21,8
Finlands
Socialdemokratiska
Parti
SDP
37,7 38,1 39,2 39,7 40,8 41,0 40,4 41,7 40,9 44,4
Gröna
förbundet
GRÖNA
50,7 58,9 52,9 62,7 56,8 64,3 56,8 68,1 57,9 67,8
Vänsterförbundet
VÄNST
34,2 32,3 36,1 33,9 36,6 32,4 37,9 35,8 39,8 40,4
Svenska
folkpartiet
i Finland
SFP
39,9 34,6 43,5 37,9 42,9 38,2 43,5 38,3 43,7 40,1
Kristdemokraterna
i Finland
KD
46,9 38,6 47,2 45,3 48,2 43,0 45,3 38,7 46,7 46,5
Övriga 32,0 30,9 34,6 31,5 33,6 34,0 32,8 29,7 33,8 31,0

Den högsta andelen kvinnliga kandidater har landskapet Nyland, (43,4 %), och den lägsta andelen Mellersta Österbotten, (35,7 %). Utöver Nyland finns det fler kvinnliga kandidater än genomsnittet bara i Egentliga Finland, Egentliga Tavastland och Österbotten. (Figur 3)

Flest kvinnor invaldes i kommunernas fullmäktige i Nyland. Av ledamöterna i de nya fullmäktige i kommunerna i Nyland är kvinnornas andel 46 procent. Också i Egentliga Tavastland, Egentliga Finland, Kymmenedalen och Päijänne-Tavastland är kvinnornas andel av de invalda över 40 procent.

Kvinnornas andel av de invalda är minst i landskapen Mellersta Österbotten (28,7 %) och Södra Österbotten (30,5 %). I dessa landskap blev också klart färre kvinnor invalda än som ställde upp som kandidater. Däremot är andelen kvinnor av de invalda i t.ex. Nyland, Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland och Norra Karelen större än deras andel av kandidaterna.

Figur 3. Kvinnornas andel av kandidaterna och de invalda efter landskap i kommunalvalet 2017, %

Figur 3. Kvinnornas andel av kandidaterna och de invalda efter landskap i kommunalvalet 2017, %

Av de invalda omkring 44 procent nya ledamöter

Av alla kandidater som partierna ställt upp var över hälften kandidater för samma parti också i kommunalvalet år 2012 Av kandidaterna var 2,6 procent kandidater för något annat parti i föregående val, omkring 46 procent är nya kandidater. Flest nya kandidater har Gröna förbundet, vars nya kandidater utgör omkring 60 procent. När det gäller SDP:s kandidater kandiderade nästan 60 procent också i föregående val antingen som kandidat för SDP eller något annat parti. Andelen kandidater som bytt parti och som kandiderat i båda valen utgör något under tre procent. (Figur 4)

Av alla kandidater är omkring en femtedel ledamöter i kommunfullmäktige. Flest fullmäktigeledamöter finns på Centerns listor, omkring 28 procent av partiets kandidater, och minst på Gröna förbundets listor, något under nio procent. Av nuvarande riksdagsledamöter ställer 162 upp som kandidater i kommunalvalet.

Figur 4. Andel som kandiderade år 2012 och nya kandidater av alla kandidater partivis i kommunalvalet 2017, %

Figur 4. Andel som kandiderade år 2012 och nya kandidater av alla kandidater partivis i kommunalvalet 2017, %

I kommunernas fullmäktige invaldes 8 999 ledamöter av vilka 3 959, dvs. nästan 44 procent inte var fullmäktigeledamöter då valet förrättades. Givetvis har de partier som ökade sina mandat den största andelen nya ledamöter av alla invalda. Av Gröna förbundet invalda är 66 procent inte ledamöter i nuvarande fullmäktige. Även om Sannfinländarna förlorade 425 mandat är andelen nya ledamöter av alla invalda också hos Sannfinländarna nära fyrtio procent. (Figur 5)

Figur 5. Andel nya ledamöter efter parti i kommunalvalet 2017, %

Figur 5. Andel nya ledamöter efter parti i kommunalvalet 2017, %

1.3. Åldersstruktur

De äldsta ledamöterna bland Vänsterförbundet, de yngsta bland Gröna Förbundet

Kandidaterna är nu i genomsnitt något under ett år äldre än i föregående val och omkring 3,6 år äldre än kandidaterna år 2000. De kvinnliga kandidaterna är omkring tre år yngre än de manliga. Genomsnittsåldern är nu 50,7 år för de manliga kandidaterna och 47,8 år för de kvinnliga kandidaterna. De kvinnliga kandidaterna är i medeltal fyra år yngre än de kvinnliga röstberättigade, medan de manliga kandidaterna är två år äldre än de manliga röstberättigade. De röstberättigades genomsnittsålder har stigit med något under ett år från föregående kommunalval och från år 2000 med något under tre år. Männens genomsnittliga ålder på valdagen är nu 48,9 år och kvinnornas 51,5 år. (Tabell 3)

Kandidaternas köns- och åldersstruktur avviker i stor utsträckning från de röstberättigades (figurerna 6 och 7). Ålderspyramiden liknar varken i den ena eller i den andra gruppen längre någon pyramid: de röstberättigades åldersfördelning påminner närmast om ett torn och kandidaternas om ensidig snurra, där man ser att både de yngsta och de äldsta åldersklasserna saknas och att männen är i majoritet. Hos de manliga kandidaterna är tyngdpunkten i åldersklasserna 50–64 år och hos de kvinnliga i åldersklasserna 40–54 år.

Figur 6. De röstberättigades åldersfördelning samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2017, %

Figur 6. De röstberättigades åldersfördelning samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2017, %

Figur 7. Kandidaternas åldersfördelning samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2017, %

Figur 7. Kandidaternas åldersfördelning samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2017, %

De invalda i fullmäktige är i genomsnitt omkring 50 år. I föregående val år 2012 var de invaldas genomsnittliga ålder jämnt 50 år. Från valet år 2008 har de invaldas genomsnittliga ålder stigit med omkring ett år. De invalda männens genomsnittliga ålder är 51,8 år och de är omkring ett år äldre än de uppställda manliga kandidaterna. De invalda kvinnorna är i genomsnitt fyra år yngre än männen. De invalda kvinnornas genomsnittliga ålder är 47,7 år, vilket nästan är samma som den genomsnittliga åldern för de uppställda kvinnliga kandidaterna. Tyngdpunkten för de invalda männen ligger i åldersklassen 60–64 år. Deras andel är omkring nio procent av alla ledamöter. Den största gruppen kvinnor är 40–44-åringarna med en andel på 5,6 procent. (Figur 8)

Figur 8. Invaldas åldersfördelning samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2017, %

Figur 8. Invaldas åldersfördelning samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2017, %

När man ser till parti har Kristdemokraterna de äldsta kandidaterna: andelen kandidater som fyllt 60 år är nästan 40 procent och genomsnittsåldern är 52,2 år. De yngsta kandidaterna finns hos Gröna förbundet. Av dem är nästan 45 procent yngre än 40 år och kandidaternas genomsnittliga ålder är 43,8 år. Av alla kandidater är omkring 29 procent yngre än 40 år och omkring 31 procent 60 år eller äldre. (Figur 9, Tabell 3)

Av alla invalda är omkring en fjärdedel yngre än 40 år och något under en tredjedel 60 år eller äldre. De äldsta invalda är de manliga kandidaterna för Vänsterförbundet, i genomsnitt 56 år. De yngsta är i sin tur de kvinnliga kandidaterna från Gröna förbundet – deras genomsnittsålder är 42 år. (Tabell 3)

Figur 9. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter åldersgrupp i kommunalvalet 2017, %

Figur 9. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter åldersgrupp i kommunalvalet 2017, %

Tabell 3. Kandidaternas och de invaldas genomsnittsålder efter parti i kommunalvalet 2017

Totalt   Män  Kvinnor  
Röstberättigade 50,3 48,9 51,5
Kandidater Invalda Kandidater Invalda Kandidater Invalda
Totalt 49,5 50,2 50,7 51,8 47,8 47,7
Centern
i Finland
CENT
49,5 50,1 50,9 51,3 47,5 48,0
Samlingspartiet
SAML
49,0 49,2 49,8 50,5 47,6 47,0
Sannfinländarna
SAF
49,8 48,8 50,4 50,0 47,9 44,5
Finlands
Socialdemokratiska
Parti
SDP
51,4 52,5 52,7 54,7 49,7 49,9
Gröna
förbundet
GRÖNA
43,8 42,7 44,6 44,2 43,1 42,0
Vänsterförbundet
VÄNST
50,4 53,1 51,9 55,9 48,2 49,1
Svenska
folkpartiet
i Finland
SFP
47,9 49,7 49,2 51,4 46,2 47,1
Kristdemokraterna
i Finland
KD
52,2 52,8 52,4 53,6 51,9 51,8
Övriga 48,9 52,0 49,7 53,0 47,2 49,8

Kvinnornas intresse för att kandidera sjunker efter 40-årsåldern

Av männen är 0,9 procent kandidater och av kvinnorna 6 procent. Andelen kvinnliga kandidater är lägre i alla åldersklasser jämfört med andelen manliga. Andelen kandidater av åldersklasserna stiger brant hos kvinnorna fram till ungefär 40- och hos männen till 50-årsålder. Ända fram till ungefär 40-årsålder är deltagaraktiviteten hos kvinnor bara något lägre än hos män, men efter det ökar skillnaden. När kvinnornas deltagaraktivitet börjar sjunka efter 40-årsålder, sjunker männens deltagaraktivitet först vid 70-årsålder till samma nivå som den är hos män i 40-årsåldern.

De manliga kandidaternas andel av åldersklassen är som störst mellan åldrarna 58–64 år, då omkring 1,4–1,5 procent av varje 1-årsklass är uppställd som kandidat. Av kvinnorna ställer flest upp som kandidater mellan åldrarna 40 och 50 år, 0,9–1,1 procent av åldersklassen. (Figur 10)

Andelen invalda av åldersklasserna följer kandidaternas andel av åldersklasserna. Ju större andel av åldersklassen har varit uppställda i valet desto större andel har sannolikt också blivit invald. I förhållande till åldersklassens storlek invaldes flest män som var 60 år eller äldre. När det gäller kvinnorna var flest invalda i fullmäktige något över 40 år.

Figur 10. Kandidaternas och de invaldas andel av åldersklassen efter kön i kommunalvalet 2017, %

Figur 10. Kandidaternas och de invaldas andel av åldersklassen efter kön i kommunalvalet 2017, %

Centerns kandidater i majoritet i små kommuner

I kommuner med ett litet invånarantal, mindre än 20 000 invånare, har Centern en maktposition. I kommuner med mindre än 5 000 invånare har rentav 40 procent av kandidaterna ställts upp av Centern. Näst mest och tredje mest kandidater i kommuner av denna storleksklass har SDP och Samlingspartiet ställt upp. I stora städer med över 100 000 invånare är Centerns andel av kandidaterna något över tio procent. (Tabell 4)

I de större kommunerna uppnår inget parti en lika stor andel av kandidaterna som Centern i de små kommunerna. I kommuner med 20 000–99 999 invånare är andelen SDP:s kandidater drygt en femtedel och Samlingspartiets något under en femtedel av alla kandidater.

I de största kommunerna med över 100 000 invånare är partifördelningen betydligt jämnare: flest kandidater också i de större städerna har uppställts av Samlingspartiet och SDP, båda partiernas andel av kandidaterna är 15,5 procent. I de stora städerna har också Gröna förbundet, Vänsterförbundet och FKP fler kandidater än genomsnittet. Andelen Sannfinländare av alla kandidater varierar inte nämnvärt efter kommunstorlek.

I kommuner med mindre än 20 000 invånare fick Centern flest mandat i kommunfullmäktige. I kommuner med mindre än 5 000 invånare är upp till hälften av de invalda sådana som invalts på Centerns mandat, i kommuner med 5 000–19 999 invånare en tredjedel. I medelstora kommuner med 20 000–99 999 invånare avgick SDP med segern. I dessa kommuner är omkring en fjärdedel av de invalda SDP:s kandidater. I de största städerna, med över 100 000 invånare, invaldes i fullmäktige flest kandidater för Samlingspartiet.

Tabell 4. Kandidaternas och de invaldas partifördelning efter kommunstorlek i kommunalvalet 2017, %

Totalt   Kommunens storleksklass (folkmängd i slutet av år 2016)
- 4 999  5 000 - 9 999   10 000 - 19 999  20 000 - 99 999  100 000+  
Kandi-
dater
In-
valda
Kandi-
dater
In-
valda
Kandi-
dater
In-
valda
Kandi-
dater
In-
valda
Kandi-
dater
In-
valda
Kandi-
dater
In-
valda
Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0
Centern
i Finland
CENT
22,2 31,4 40,0 49,3 28,5 34,8 23,0 28,1 15,4 17,5 10,5 10,0
Samlingspartiet
SAML
17,1 16,6 15,0 12,9 16,1 14,2 17,9 16,7 19,1 20,5 15,5 24,6
Sannfinländarna
SAF
11,4 8,6 13,3 8,4 10,0 7,5 12,3 9,3 10,7 9,3 11,6 8,5
Finlands
Social-
demokratiska
Parti
SDP
18,2 18,9 14,2 14,0 17,6 17,2 19,1 20,1 21,8 24,6 15,5 19,4
Gröna
förbundet
GRÖNA
7,7 5,9 2,4 1,7 4,1 3,2 5,7 5,4 10,2 10,0 13,9 19,1
Vänster-
förbundet
VÄNST
9,5 7,3 6,0 5,6 9,2 7,6 8,1 6,4 10,5 8,6 12,7 10,4
Svenska
folkpartiet
i Finland
SFP
3,9 5,2 1,3 1,7 5,8 9,0 5,5 8,3 2,9 3,5 4,7 2,8
Krist-
demokraterna
i Finland
KD
5,9 3,5 3,6 2,7 4,8 3,2 6,1 4,2 6,4 4,2 7,9 3,4
Övriga 4,0 2,7 4,4 3,7 3,8 3,3 2,2 1,5 2,9 1,9 7,6 1,8

1.4. Utländsk bakgrund

Under en procent av kandidaterna med främmande språk invaldes

Kandidaternas språkfördelning följer i huvuddrag befolkningens språkfördelning i landskapen. Antalet svenskspråkiga kandidater är något fler (5,6 %) än antalet svenskspråkiga röstberättigade (4,7 %). I Nyland är de svenskspråkiga aktivare, deras andel av kandidaterna är 13,4 procent, medan deras andel av de röstberättigade är 8,0 procent.

Av de röstberättigade talar 5,7 procent något annat språk än de inhemska. Andelen kandidater med ett främmande språk som modersmål är betydligt mindre, bara 2,2 procent. Andelen kandidater med främmande modersmål har dock ökat något från valet år 2012, då deras andel av alla kandidater var 1,8 procent.

Det finns en underrepresentation av kandidater med ett främmande modersmål på 3,5 procentenheter. Det innebär alltså att det finns färre kandidater med ett främmande språk som modersmål än det finns röstberättigade med ett främmande modersmål. Största delen av underrepresentationen finns inom de områden där andelen personer med ett främmande modersmål är störst i förhållande till folkmängden, dvs. i Nyland – särskilt i huvudstadsregionen – och i Egentliga Finland. I Nyland finns det 7,1 procentenheter färre och i Egentliga Finland 3,7 procentenheter färre än det finns röstberättigade av dem. (Tabell 5)

Av de invalda talar mindre än en procent ett främmande språk som modersmål, dvs. färre än antalet uppställda kandidater och betydligt färre än det finns röstberättigade med ett främmande språk. Flest personer med ett främmande språk som modersmål invaldes i huvudstadsregionens fullmäktige. Av ledamöterna i de nya fullmäktige är fem procent personer med ett främmande språk. I kommunerna i Södra Karelen, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Kajanaland invaldes inte en enda person med ett främmande språk som modersmål i kommunfullmäktige.

Av de svenskspråkiga invaldes fler (6,5 %) än vad deras andel är av kandidaterna eller de röstberättigade. Flest svenskspråkig invaldes i Österbotten, där 67 procent av de invalda är svenskspråkiga. Av de röstberättigade är ungefär hälften svenskspråkiga i Österbotten. Också i Nyland invaldes över två gånger så många svenskspråkiga (17,7 %) som deras andel av de röstberättigade. Däremot är andelen svenskspråkiga ledamöter (5,1 %) i Mellersta Österbotten mindre än andelen av befolkningen (9,2 %).

Tabell 5. Röstberättigade, kandidater och invalda efter modersmål och landskap i kommunalvalet 2017, %

Landskap  Röstberättigade Kandidater   Invalda 
Finska,
samiska
Svenska Annat
språk
Finska,
samiska
Svenska   Annat
språk  
Finska,
samiska
Svenska   Annat
språk  
FASTA FINLAND 89,6 4,7 5,7 92,2 5,6 2,2 92,7 6,5 0,7
Nyland 81,1 8,0 10,9 82,8 13,4 3,8 80,3 17,7 2,0
   - Huvudstadsregionen 80,9 5,6 13,5 82,9 11,6 5,5 81,7 13,4 5,0
Egentliga Finland 88,7 5,7 5,7 91,1 6,9 2,0 93,5 5,8 0,7
Satakunta 96,9 0,3 2,7 98,5 0,3 1,2 99,4 0,2 0,4
Egentliga Tavastland 96,3 0,4 3,4 98,7 0,4 0,9 99,2 0,6 0,3
Birkaland 95,7 0,4 4,0 98,1 0,3 1,6 99,2 0,4 0,4
Päijänne-Tavastland 95,6 0,3 4,1 98,3 0,2 1,5 99,3 0,0 0,7
Kymmenedalen 94,2 0,8 5,0 95,7 1,3 3,0 97,6 2,0 0,4
Södra Karelen 94,8 0,2 5,0 96,7 0,0 3,3 100,0 0,0 0,0
Södra Savolax 97,3 0,2 2,6 98,0 0,0 2,0 99,2 0,0 0,8
Norra Savolax 97,5 0,1 2,4 97,9 0,3 1,8 99,2 0,6 0,2
Norra Karelen 96,8 0,1 3,1 97,9 0,2 1,9 99,2 0,0 0,8
Mellersta Finland 97,1 0,2 2,7 98,1 0,0 1,9 99,0 0,0 1,0
Södra Österbotten 97,7 0,3 1,9 98,1 0,3 1,6 100,0 0,0 0,0
Österbotten 45,5 49,5 5,1 44,4 51,7 3,9 30,9 67,4 1,7
Mellersta Österbotten 88,5 9,2 2,3 89,9 8,6 1,5 94,9 5,1 0,0
Norra Österbotten 97,6 0,2 2,2 98,5 0,4 1,1 99,2 0,1 0,7
Kajanaland 97,7 0,1 2,2 97,9 0,2 1,9 100,0 0,0 0,0
Lappland 97,6 0,2 2,2 98,4 0,2 1,4 99,6 0,0 0,4

Bland kandidaterna med ett inhemskt språk som modersmål är andelen samiska kandidater större än genomsnittet. Av de samiskspråkiga röstberättigade kandiderar 2,5 procent. Av alla röstberättigade kandiderar i genomsnitt 0,8 procent. (Tabell 6)

Det är betydligt mer sällsynt att kandidater med ett främmande språk som modersmål ställer upp som kandidater. Sammanlagt 727 av kandidaterna talar ett främmande språk som modersmål. Det är 0,3 procent av alla röstberättigade med ett främmande modersmål. Den största gruppen är den ryska, 164 kandidater, och den näst största den estniska, 72 kandidater. (Tabell 6)

I fullmäktige invaldes totalt 66 personer med ett främmande språk som modersmål. Den enda gruppen med främmande språk som modersmål som översteg 10 personer var den somaliska med 11 invalda.

Tabell 6. Röstberättigade och kandidater efter modersmål, specificerat enligt de största språkgrupperna, i kommunalvalet 2017, %

Språk  Röstberättigade Kandidater
Antal Antal % av röst-
berättigade
Alla språk totalt 4 390 971 33 607 0,8
finska 3 930 811 30 965 0,8
svenska 208 424 1 877 0,9
samiska 1  458 36 2,5
Främmande språk tot. 250 278 727 0,3
ryska 57 531 164 0,3
estniska 39 122 72 0,2
arabiska 10 489 44 0,4
engelska 14 058 40 0,3
kurdiska 8 057 40 0,5
turkiska 5 380 39 0,7
somaliska 10 199 31 0,3
persiska 6 267 22 0,4
spanska 5 969 21 0,4
tyska 5 425 21 0,4
bosniska 1 476 16 1,1
albanska 3 228 14 0,4
franska 6 013 12 0,2
ungerska 2 383 12 0,5
holländska 1 442 12 0,8
portugisiska 1 907 11 0,6

Flest kandidater med främmande modersmål har Gröna förbundet, 4,2 procent av kandidaterna, och näst flest Kristdemokraterna (3,4 %). Den minsta andelen med främmande modersmål har Centern (1,3 %). Också när det gäller de invalda hade Gröna förbundet flest personer med ett främmande språk som modersmål och minst Centern. Däremot har Kristdemokraterna näst minst invalda med främmande modersmål (1,3 %), även om partiet hade näst mest kandidater med ett främmande modersmål efter Gröna förbundet. (Figur 11)

Figur 11. Andelen personer med främmande modersmål av röstberättigade, kandidater och invalda partivis i kommunalvalet 2017, %

Figur 11. Andelen personer med främmande modersmål av röstberättigade, kandidater och invalda partivis i kommunalvalet 2017, %
Kandidater med utländsk bakgrund fortfarande ganska ovanliga

Man kan också granska befolkningen med utländsk bakgrund efter personens härkomst. Av de röstberättigade har 94,1 procent och av kandidaterna 97,8 procent finländsk bakgrund, dvs. de har minst en förälder som är född i Finland. Utländsk bakgrund har alltså något under sex procent av de röstberättigade och drygt två procent av kandidaterna. Fr.o.m. år 2008 har andelen personer med utländsk bakgrund ökat mer bland de röstberättigade än bland kandidaterna. (Tabell 7)

Både bland de röstberättigade (0,2 %), kandidaterna (0,1 %) och de invalda finns det fortfarande ganska få invandrare i andra generationen, dvs. som själva är födda i Finland, men vars föräldrar är födda utomlands. När det gäller första generationens invandrare (personen själv och föräldrarna är födda utomlands) finns det en klar underrepresentation bland både kandidaterna och de invalda. Av alla röstberättigade tillhör 5,7 procent denna grupp, medan 2,2 procent av kandidaterna och 0,7 procent av de invalda gör det. Fr.o.m år 2008 har andelen personer med utländsk bakgrund av de invalda stigit från 0,3 procent till 0,7 procent.

Tabell 7. Andelen med utländsk bakgrund (personer vars båda föräldrar är födda utomlands) av kandidaterna och de invalda i kommunalvalet 2008–2017, %

Röstberättigade Kandidater  Invalda 
Personer % Personer %   Personer %  
2008
Totalt 4 196 522 100,0 38 505 100,0 10 412 100,0
Med finländsk
bakgrund
4 061 481 96,8 37 929 98,5 10 373 99,6
Föräldrar födda
utomlands,
själv i Finland
3 212 0,1 30 0,1 6 0,1
Föräldrar födda
utomlands,
själv utomlands
131 829 3,1 546 1,4 33 0,3
2012
Totalt 4 303 061 100,0 37 124 100,0 9 674 100,0
Med finländsk
bakgrund
4 111 553 95,6 36 402 98,1 9 624 99,5
Föräldrar födda
utomlands,
själv i Finland
5 086 0,1 31 0,1 5 0,1
Föräldrar födda
utomlands,
själv utomlands
186 422 4,3 691 1,9 45 0,5
2017
Totalt 4 394 748 100,0 33 618 100,0 8 999 100,0
Med finländsk
bakgrund
4 135 837 94,1 32 862 97,8 8 933 99,3
Föräldrar födda
utomlands,
själv i Finland
9 512 0,2 23 0,1 4 0,0
Föräldrar födda
utomlands,
själv utomlands
249 399 5,7 733 2,2 62 0,7

Granskat efter parti hade SFP flest kandidater med utländsk bakgrund, 4,2 procent av kandidaterna. Minst kandidater med utländsk bakgrund hade Centern (1,2 %) och Samlingspartiet (1,8 %). I genomsnitt fler kandidater med utländsk bakgrund finns också bland kandidaterna för Gröna Förbundet, Kristdemokraterna, FKP och Vänsterförbundet. (Figur 12)

Den största andelen personer med utländsk bakgrund av de invalda har Gröna förbundet (1,7 %) och näst mest SFP (1,5 %).
Den minsta andelen personer med utländsk bakgrund av de invalda har Centern, 0,2 procent av de invalda.

Figur 12. Andelen personer med utländsk bakgrund (vars båda föräldrar är födda utomlands) av de röstberättigade, kandidater och de invalda partivis i kommunalvalet 2017, %

Figur 12. Andelen personer med utländsk bakgrund (vars båda föräldrar är födda utomlands) av de röstberättigade, kandidater och de invalda partivis i kommunalvalet 2017, %

Totalt 462 kandidater har dubbelt medborgarskap

Bland kandidaterna finns det över 60 olika länders medborgare, även om andelen utländska medborgare är under en procent av alla kandidater. Av de röstberättigade är fyra procent utländska medborgare. Sammanlagt kandiderar 263 utländska medborgare. Den största medborgargruppen är Estland med 50 kandidater och därefter kommer Sverige med 30 kandidater och Ryssland med 28 kandidater.

Sammanlagt kandiderar 462 personer med finskt medborgarskap som också är medborgare i ett annat land. Deras andel av alla kandidater är 1,4 procent. Av alla röstberättigade har sammanlagt nästan 75 000, dvs. 1,7 procent, ett dylikt dubbelt medborgarskap. Flest personer med dubbelt medborgarskap finns det hos den ryska gruppen, 105 kandidater, och näst mest hos den svenska gruppen, 58 kandidater.

Av de invalda är 17 utländska medborgare. Antalet invalda som utöver finskt medborgarskap har ett annat lands medborgarskap, uppgick till 48 personer.

Tabell 8. Röstberättigade och kandidater efter medborgarskap i kommunalvalet 2017

Medborgarskap  Röstberättigade Kandidater   
1:a medborgarskap 2:a medborgarskap 1:a medborgarskap 2:a medborgarskap
Alla medborgarskap 4 391 009 74 733 33 618 462
Finska medborgare 4 217 752 .. 33 355 ..
Utländska medborgare 173 257 74 733 263 462
Ryssland 22 637 22 266 28 105
Sverige 6 293 4 309 30 58
Turkiet 3 383 2 254 .. 37
Iran 2 101 3 100 .. 25
Estland 40 290 3 260 50 19
Tyskland 3 763 1 595 .. 17
Afghanistan 2 262 1 885 .. 10
Nederländerna 1 249 303 10 ..

1.5. Utbildningsnivå

Över hälften av ledamöterna i Nyland har examen på högskolenivå

Till sin utbildning avviker kandidaterna klart från de röstberättigade. Av kandidaterna har nästan 90 procent någon form av examen efter grundnivån, medan 73 procent av de röstberättigade har avlagt examen efter grundnivå. Till en viss del förklaras detta av att det finns väldigt få representanter för de äldre åldersgrupperna, vars utbildningsnivå i allmänhet är svagare än de yngre. Minst lägre högskoleexamen har 31 procent av de röstberättigade och 46 procent av kandidaterna. (Figur 13)

Den högsta utbildningsnivån har Gröna förbundets kandidater. Av dem har över hälften avlagt högskoleexamen, då examen på motsvarande nivå har avlagts av en tredjedel av alla kandidater och av ungefär en femtedel av de röstberättigade. Också hos SFP, Samlingspartiet och Kristdemokraterna finns det fler kandidater som avlagt högskoleexamen än bland kandidaterna i genomsnitt.

De invalda i kommunfullmäktige är högre utbildade än de röstberättigade och de uppställda kandidaterna. Av de invalda har omkring 40 procent examen på högskolenivå och omkring nio procent har enbart utbildning på grundnivå.

Figur 13. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter utbildningsnivå i kommunalvalet 2017, %

Figur 13. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter utbildningsnivå i kommunalvalet 2017, %

Kandidaternas utbildningsnivå avspeglar skillnaderna i utbildningsstruktur i regionerna. I Nyland är andelen högutbildade både av de röstberättigade, kandidaterna och de invalda större än i övriga delar av landet (Figur 14). I Nyland har över 40 procent av kandidaterna avlagt examen på högskolenivå. I andra delar av landet stannar andelen kandidater som har avlagt examen på högskolenivå under 35 procent. Bland dem som invalts i fullmäktige i kommunerna i Nyland har också en betydligt större andel examen på högskolenivå. Av de invalda har 54 procent högskoleexamen, medan andelen i övriga landskap är över tio procentenheter lägre.

Figur 14. Andelen som avlagt högskoleexamen av röstberättigade, kandidater och invalda efter landskap i kommunalvalet 2017, %

Figur 14. Andelen som avlagt högskoleexamen av röstberättigade, kandidater och invalda efter landskap i kommunalvalet 2017, %

1.6. Arbetsmarknadsställning

Merparten av de invalda med i arbetslivet

Av kandidaterna är 68 procent sysselsatta och arbetslösa är lika många som bland de röstberättigade, något över åtta procent. Andelen pensionärer bland kandidaterna är klart färre, dvs. bara något under 17 procent av kandidaterna. När man granskar den arbetsföra befolkningen (18–64-åringar) är omkring 78 procent av kandidaterna sysselsatta, medan andelen sysselsatta bland röstberättigade i samma ålder är tio procentenheter lägre. Bland röstberättigade i den här åldersgruppen finns det klart fler studerande och andra personer utanför arbetskraften än bland kandidaterna. (Figur 15)

Av de röstberättigade har ungefär hälften arbete. Andelen arbetslösa är åtta procent och andelen pensionärer nästan 30 procent. Bland de röstberättigade är sju procent studerande och omkring fyra procent är av andra orsaker utanför arbetskraften.

Flest sysselsatta finns bland Samlingspartiets, SFP:s och Centerns kandidater, av vilka ungefär 75 procent har arbete. Bland dessa partier är arbetslösheten mer ovanlig än i genomsnitt. Flest studerande har Gröna förbundet, nio procent av kandidaterna är studerande. Flest kandidater som är pensionerade har Kristdemokraterna, Vänsterförbundet och Sannfinländarna. Över en femtedel av deras kandidater är pensionärer.

Av de invalda är en ännu större andel än av kandidaterna med i arbetslivet, dvs. över 80 procent av de invalda är sysselsatta. Andelen pensionärer är 12 procent och andelen arbetslösa fyra procent av de invalda.

Figur 15. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2017, %

Figur 15. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2017, %

Det relativa sysselsättningstalet bland invalda nästan 90 procent

Det relativa sysselsättningstalet räknas som procentandelen 18–64-åriga sysselsatta av befolkningen i samma ålder. Av alla kandidater i åldern 18–64 år är 78 procent sysselsatta. De röstberättigades relativa sysselsättningstal är tio procentenheter lägre. Kandidaternas relativa sysselsättningstal följer regionalt sett de allmänna relativa sysselsättningstalen i landskapen. Där det relativa sysselsättningstalet för hela befolkningen är högt, är det högt också för kandidaterna. Österbotten har det högsta relativa sysselsättningstalet för hela befolkningen, 73,5 procent och där är också över 83 procent av kandidaterna med i arbetslivet. I Norra Karelen, där det allmänna relativa sysselsättningstalet är landets lägsta, är på motsvarande sätt kandidaternas sysselsättning också lägre än genomsnittet. (Figur 16, Tabell 9)

Det relativa sysselsättningstalet för kandidaterna ligger närmast de röstberättigades i Nyland och Mellersta Finland, där kandidaternas relativa sysselsättningstal är 7,8 procentenheter högre än de röstberättigades. Den största skillnaden finns för sin del i Päijänne-Tavastland dvs. 13,6 procentenheter. Där är det relativa sysselsättningstalet för kandidaterna 79,5 procent och för de röstberättigade 65,8 procent.

De invaldas relativa sysselsättningstal är högt, 89 procent på hela landets nivå. Det är elva procentenheter högre än bland kandidaterna och drygt 20 procentenheter högre än bland de röstberättigade. De regionala variationerna är också stora. De invaldas relativa sysselsättningstal varierar från Egentliga Tavastlands 93 procent till Mellersta Finlands 84 procent.

Figur 16. De röstberättigades, kandidaternas (18–64 år) och de invaldas relativa sysselsättningstal efter landskap i kommunalvalet 2017, %

Figur 16. De röstberättigades, kandidaternas (18–64 år) och de invaldas relativa sysselsättningstal efter landskap i kommunalvalet 2017, %

Tabell 9. De röstberättigades, kandidaternas (18–64 år) och de invaldas relativa sysselsättningstal efter kön och landskap i kommunalvalet 2017, %

Landskap  Totalt    Män  Kvinnor 
Röst-
berättigade  
Kandidater   Invalda Röst-
berättigade  
Kandidater   Invalda Röst-
berättigade  
Kandidater  Invalda
Fasta Finland 67,8 77,6 88,8 66,2 76,8 88,7 69,3 78,7 89,0
Nyland 71,3 79,1 90,6 70,3 79,6 90,2 72,3 78,4 90,7
Egentliga
Finland
67,8 77,8 88,4 66,1 76,3 87,6 69,4 79,7 89,4
Satakunta 66,9 78,6 89,5 65,3 77,5 87,9 68,7 80,2 91,6
Egentliga
Tavastland
69,8 80,9 92,6 68,6 79,2 93,0 71,0 83,1 92,3
Birkaland 66,4 77,0 90,1 64,9 76,4 91,7 68,1 77,8 87,9
Päijänne-
Tavastland
65,8 79,5 85,1 64,6 78,3 85,1 67,1 81,3 85,1
Kymmenedalen 63,5 72,4 89,7 61,3 72,7 89,8 65,8 71,9 89,4
Södra
Karelen
65,1 77,5 91,0 62,9 76,9 92,2 67,5 78,4 89,0
Södra
Savolax
64,8 77,1 88,4 62,0 77,7 88,8 67,8 76,3 87,1
Norra
Savolax
64,8 77,8 90,9 62,6 77,1 90,0 67,1 78,7 91,4
Norra
Karelen
61,4 73,0 84,7 58,7 69,8 80,9 64,3 78,2 90,4
Mellersta
Finland
63,8 71,5 83,8 62,4 71,0 85,3 65,1 72,3 82,1
Södra
Österbotten
69,1 82,5 90,0 67,6 81,8 91,5 70,6 83,7 87,5
Österbotten 73,5 83,2 91,4 72,3 82,0 89,8 74,8 84,8 93,5
Mellersta
Österbotten
70,2 80,3 89,2 69,8 80,5 89,9 70,5 80,0 85,7
Norra
Österbotten
64,5 76,7 88,5 63,4 74,9 88,9 65,6 79,2 88,0
Kajanaland 62,6 74,3 85,1 58,9 73,9 83,3 66,7 74,8 87,5
Lappland 63,9 74,3 86,9 61,0 72,4 86,3 67,0 76,9 88,8

Flest företagare hos Centern och Samlingspartiet

Av alla sysselsatta kandidater är nästan 30 procent högre tjänstemän och av alla sysselsatta röstberättigade omkring 20 procent. Flest högre tjänstemän, dvs. nästan hälften av de sysselsatta kandidaterna, har Gröna förbundet. Också av SFP:s och Samlingspartiets kandidater är nästan 40 procent högre tjänstemän. Minst högre tjänstemän finns bland Sannfinländarnas (13,5 %) och Vänsterförbundets (19,6 %) kandidater. (Figur 17)

Av alla sysselsatta kandidater är 16,4 procent företagare och av alla röstberättigade 10,5 procent. Flest företagare finns det bland Centerns kandidater, (28,4 %), av vilka över hälften är jord- och skogsbruksföretagare. Också av Samlingspartiets kandidater är drygt en femtedel företagare, dock med tyngdpunkten på andra än jord- och skogsbruksföretagare. Vänsterförbundet och SDP har den största andelen arbetare bland sina kandidater, drygt en tredjedel, och SDP omkring 31 procent.

Av de invalda är nästan 60 procent tjänstemän, 14 procent arbetare, nio procent jord- och skogsbruksföretagare och 11 procent andra företagare.

Figur 17. Sysselsatta röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter socioekonomisk ställning i kommunalvalet 2017, %

Figur 17. Sysselsatta röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter socioekonomisk ställning i kommunalvalet 2017, %

Den offentliga sektorn sysselsätter fler kandidater och invalda än röstberättigade

Av kandidaterna är 78 procent sysselsatta. Omkring 46 procent av dem är löntagare inom den privata sektorn, 16 procent är företagare, 6,5 procent är löntagare inom staten och 31 procent inom kommunen. Det finns mycket stora partivisa variationer i typen av arbetsgivare. Flest löntagare inom den privata sektorn finns bland Vänsterförbundets, Sannfinländarnas och SDP:s kandidater, av vilka över hälften arbetar inom den privata sektorn. Den lägsta andelen löntagare inom den privata sektorn har Centern, dvs. 36 procent.

Av Centerns kandidater är 30 procent företagare och av dem verkar största delen inom lantbruket. Lägst antal företagare har SDP (5,2 %). Den offentliga sektorn sysselsätter allra mest Gröna förbundets kandidater: 36 procent får sin lön från kommunen och 9,4 procent från staten. Näst mest sysselsätter den offentliga sektorn SDP:s kandidater, 39 procent är kommunanställda och 5,5 procent statsanställda. Lägst antal kandidater inom den offentliga sektorn finns bland Sannfinländarnas kandidater, av vilka under 30 procent arbetar inom den offentliga sektorn. (Figur 18)

Av de invalda är 37 procent kommunanställda. Av de sysselsatta ledamöterna arbetar 7,5 procent inom den statliga sektorn, 36 procent inom den privata sektorn och 20 procent som företagare.

Figur 18. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter arbetsgivarsektor i kommunalvalet 2017, %

Figur 18. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter arbetsgivarsektor i kommunalvalet 2017, %

Mest sysselsätter den offentliga sektorn kandidater och invalda i de största kommunerna med över 50 000 invånare. I dessa kommuner arbetar omkring 40 procent av kandidaterna, eller t.o.m. fler, inom den kommunala eller statliga sektorn och av de invalda något under 60 procent. I dessa kommuner är andelen kandidater sysselsatta särskilt inom den statliga sektorn större än i de små kommunerna. I små kommuner med mindre än 5 000 invånare, är företagarnas andel av sysselsatta kandidater nästan en fjärdedel och av de invalda rejält över en fjärdedel. (Tabell 10)

Tabell 10. Röstberättigade, kandidater och invalda efter arbetsgivarsektor och kommunstorlek i kommunalvalet 2017

Kommunens
storleksklass 
Totalt   Offentliga sektorn   Privata
sektorn 
Företagare 
Totalt   Kommunen   Staten 
Röstberättigade
Totalt 100,0 28,9 23,1 5,8 60,4 10,5
            -1 999 100,0 30,1 26,9 3,2 46,7 22,8
    2 000-4 999 100,0 29,8 26,7 3,2 49,2 20,7
    5 000-9 999 100,0 29,4 25,5 3,9 54,2 16,2
10 000-19 999 100,0 28,5 24,7 3,8 57,9 13,5
20 000-49 999 100,0 27,9 23,4 4,5 61,6 10,3
50 000-99 999 100,0 32,5 26,3 6,2 57,9 9,5
         100 000+ 100,0 27,9 20,3 7,7 64,6 7,5
Kandidater
Totalt 100,0 37,8 31,3 6,5 45,6 16,4
            -1 999 100,0 37,8 33,8 4,0 35,6 26,6
    2 000-4 999 100,0 35,6 31,1 4,4 39,7 24,6
    5 000-9 999 100,0 35,5 30,7 4,8 43,0 21,4
10 000-19 999 100,0 37,6 32,7 4,9 44,5 17,9
20 000-49 999 100,0 37,2 30,9 6,3 49,7 13,0
50 000-99 999 100,0 43,1 34,8 8,3 45,0 11,8
         100 000+ 100,0 39,7 28,6 11,1 51,7 8,4
Invalda
Totalt 100,0 44,5 37,0 7,5 35,6 19,9
            -1 999 100,0 39,5 34,4 5,0 31,3 29,2
    2 000-4 999 100,0 39,0 34,4 4,6 33,0 28,0
    5 000-9 999 100,0 40,3 34,3 6,0 36,6 23,1
10 000-19 999 100,0 45,5 40,2 5,3 36,1 18,4
20 000-49 999 100,0 46,5 37,8 8,7 39,1 14,4
50 000-99 999 100,0 58,3 47,2 11,1 31,3 10,4
         100 000+ 100,0 56,9 35,1 21,7 37,5 5,6

1.7. Familjeställning

Av de invalda är över 40 procent föräldrar i en barnfamilj

Kandidaterna avviker också till sin familjeställning från de röstberättigade: det finns betydligt fler föräldrar i barnfamiljer bland kandidaterna (36 %) än bland de röstberättigade (23 %) och färre ensamboende bland kandidaterna (18 %) än bland de röstberättigade (25 %). Bland kandidaterna finns det också färre hemmaboende unga. Olikheterna i familjeställning förklaras naturligtvis redan av det att kandidaterna och de röstberättigade inte har en likadan åldersstruktur. Hos kandidaterna saknas både den övre och den nedre delen av åldersspannet. Hos en stor del av de röstberättigade har barnen redan flyttat hemifrån, medan en stor del av kandidaterna är i den åldern att barnen fortfarande bor hemma. (Figur 19, Tabell 11)

Gröna förbundets kandidater har flest föräldrar i barnfamiljer, dvs. nästan 45 procent. Bland Samlingspartiets och Centerns kandidater är något under 40 procent föräldrar i barnfamiljer. Bland Vänsterförbundets kandidater finns det för sin del minst av dem som ännu har hemmaboende barn under 18 år. Hemmaboende ungdomar under 25 år finns det flest bland SFP:s kandidater (5,4 %) och ensamboende för sin del mest bland Sannfinländarnas kandidater (24 %).

Av de invalda är nästan 42 procent föräldrar i barnfamiljer, dvs. fler än bland kandidaterna och de röstberättigade i genomsnitt. Däremot finns det betydligt färre ensamboende bland de invalda (11,8 %) än bland de röstberättigade, av vilka nästan en fjärdedel bor ensamma. Flest föräldrar i barnfamiljer finns bland Gröna förbundets invalda, nästan 60 procent. Den lägsta andelen föräldrar i barnfamiljer, dvs. omkring 28 procent, finns bland Vänsterförbundets kandidater. Förklaringen är i hög grad den stora åldersskillnaden mellan de invalda: Gröna förbundets blivande ledamöter är i genomsnitt tio år yngre än Vänsterförbundets ledamöter.

Figur 19. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter familjeställning i kommunalvalet 2017, %

Figur 19. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter familjeställning i kommunalvalet 2017, %

Tabell 11. Röstberättigade, kandidater och invalda partivis efter familjeställning i kommunalvalet 2017, %

 Parti  Totalt   Barnfamiljer
(barn under 18  år)
Par
utan
barn
Ensam
boende 
 Hemma-
boende
ungdom 
Annat
Gift/sambo
med barn 
Ensam-
försörjare  
Röstberättigade 100,0 20,4 2,7 37,7 24,6 5,3 9,3
Kandidater 100,0 31,8 4,1 37,0 18,3 2,4 6,4
Centern
i Finland
CENT
100,0 35,8 3,3 37,2 14,0 2,9 6,8
Samlingspartiet
SAML
100,0 36,0 4,0 36,6 14,5 3,3 5,5
Sannfinländarna
SAF
100,0 29,2 4,3 32,5 24,4 1,4 8,3
Finlands
Socialdemokratiska
Parti
SDP
100,0 28,4 4,2 41,7 19,3 1,6 4,8
Gröna
förbundet
GRÖNA
100,0 37,3 7,3 26,3 19,7 2,8 6,7
Vänsterförbundet
VÄNST  
100,0 22,4 4,6 40,4 24,3 1,1 7,2
Svenska
folkpartiet
i Finland
SFP
100,0 34,1 3,2 35,9 14,7 5,4 6,8
Kristdemokraterna
i Finland
KD
100,0 30,4 2,8 42,9 17,0 1,5 5,4
Övriga 100,0 25,8 4,1 34,5 24,9 2,0 8,6
Invalda 100,0 38,4 3,2 40,3 11,8 1,5 4,8
Centern
i Finland
CENT
100,0 41,1 2,4 38,5 10,5 1,8 5,7
Samlingspartiet
SAML
100,0 43,2 2,9 37,7 9,4 2,3 4,4
Sannfinländarna
SAF
100,0 40,1 4,0 34,5 15,6 0,7 5,2
Finlands
Socialdemokratiska
Parti
SDP
100,0 31,6 3,1 46,8 14,0 1,1 3,4
Gröna
förbundet
GRÖNA
100,0 49,3 8,6 24,2 11,2 1,3 5,4
Vänsterförbundet
VÄNST  
100,0 24,0 3,8 51,0 16,3 0,2 4,7
Svenska
folkpartiet
i Finland
SFP
100,0 37,4 2,3 42,0 10,6 2,5 5,1
Kristdemokraterna
i Finland
KD
100,0 36,1 1,6 52,2 7,0 1,3 1,9
Övriga 100,0 39,9 2,5 38,7 10,9 0,8 7,1

1.8. Antalet barn

Kandidaterna och de invalda har fler barn än genomsnittet

Familjeställningen anger inte hur många kandidater som har eller har haft egna barn. I äldre åldersklasser har barnen redan har flyttat hemifrån och t.ex. då familjen splittras kanske barnen bor hos den ena föräldern. Saken kan dock granskas på grundval av uppgifterna om antalet barn i Befolkningsdatasystemet.

Kandidaterna och de invalda har fler barn än genomsnittet. Av kandidaterna har 78 procent egna barn, av de invalda 85 procent. Bland de röstberättigade är motsvarande andel 65 procent. Flest barn finns bland Kristdemokraterna, där 22 procent av kandidaterna har minst fyra barn, och bland Centern, där 17 procent av kandidaterna har fyra barn eller fler. Stora familjer är ovanliga bland Gröna förbundets kandidater (Figur 20).

Av de röstberättigade har 35 procent aldrig haft egna barn och av kandidaterna 22 procent. Andelen barnlösa varierar mellan 18 procent för SDP:s kandidater och 30 procent för Gröna förbundets kandidater. Av de invalda är 15 procent helt barnlösa.

Figur 20. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter antalet barn i kommunalvalet 2017, %

Figur 20. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter antalet barn i kommunalvalet 2017, %

Kandidaterna har i genomsnitt två barn. Alla röstberättigade har för sin del i genomsnitt 1,5 barn. Flest barn har Kristdemokraternas kandidater, dvs. 2,4 barn och minst Gröna förbundets kandidater, dvs. 1,6 barn. De röstberättigade männen har något färre barn än de röstberättigade kvinnorna, men bland kandidaterna finns inga skillnader mellan könen. (Tabell 12)

De invalda har i genomsnitt 2,3 barn. Flest barn av de invalda har Kristdemokraterna, dvs. i genomsnitt tre barn och minst barn Gröna förbundet, 1,8 barn.

Tabell 12. Röstberättigade, kandidater och invalda (partivis) efter antalet barn (barn i genomsnitt) i kommunalvalet 2017

Totalt  Män  Kvinnor 
Röstberättigade 1,5 1,4 1,6
Kandidater Invalda Kandidater Invalda Kandidater Invalda
Totalt 2,0 2,3 2,0 2,3 2,0 2,2
Centern
i Finland
CENT
2,3 2,7 2,4 2,7 2,3 2,5
Samlingspartiet
SAML
2,0 2,2 2,0 2,2 1,9 2,1
Sannfinländarna
SAF
1,9 2,2 1,9 2,2 2,1 2,1
Finlands
Socialdemokratiska
Parti
SDP
1,9 2,1 1,9 2,1 2,0 2,1
Gröna
förbundet
GRÖNA
1,6 1,8 1,5 1,6 1,7 1,9
Vänsterförbundet
VÄNST
1,8 2,1 1,7 2,1 1,8 2,0
Svenska
folkpartiet
i Finland
SFP
1,9 2,1 1,8 2,0 1,9 2,1
Kristdemokraterna
i Finland
KD
2,4 3,0 2,4 3,1 2,3 2,8
Övriga 1,7 2,3 1,7 2,2 1,8 2,5

1.9. Inkomstnivå

Kandidaternas och de invaldas inkomstnivå högre än de röstberättigades

I det följande granskas de röstberättigade, kandidaterna och de invalda utgående från disponibla penninginkomster. Inkomstuppgifterna är från den senast fastställda beskattningen för år 2015. Med disponibla penninginkomster avses penninginkomster efter skatt, som består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

Kandidaterna och de invalda är högre utbildade än de röstberättigade och av dem är också en större del med i arbetslivet. Det här förklarar delvis varför också deras inkomstnivå är högre än de röstberättigades. Medianen för de röstberättigades disponibla penninginkomst år 2015 var 20 500 euro, kandidaternas 26 100 euro och de invaldas 30 300 euro. Kandidaternas disponibla penninginkomst är i genomsnitt 27 procent högre än de röstberättigades. De disponibla penninginkomsterna är störst i Nyland bland både de röstberättigade (22 900 euro/år), kandidaterna (28 300 euro/år) och de invalda (35 600 euro/år). (Figur 21, Tabell 13)

Den största inkomstskillnaden mellan kandidaterna och de röstberättigade finns i Södra Österbotten, Södra Karelen och Österbotten, där medianen för kandidaternas disponibla penninginkomst är över 6 500 euro högre än de röstberättigades. Den minsta inkomstskillnaden finns i Lappland, Norra Karelen, Nyland och Mellersta Finland, under 5 500 euro.

 Figur 21. Medianen för de röstberättigades, kandidaternas och de invaldas disponibla penninginkomster (euro/år) landskapsvis i kommunalvalet 2017

 Figur 21. Medianen för de röstberättigades, kandidaternas och de invaldas disponibla penninginkomster (euro/år) landskapsvis i kommunalvalet 2017

Tabell 13. Medianen för de röstberättigades, kandidaternas och de invaldas disponibla penninginkomster (euro/år) landskapsvis i kommunalvalet 2017, %

Landskap  Röstberättigade   Kandidater  Invalda
Totalt Män  Kvinnor  Totalt  Män  Kvinnor  Totalt  Män  Kvinnor 
Fasta
Finland
20 503 22 131 19 293 26 076 26 586 25 450 30 310 31 354 29 047
Nyland 22 916 26 636 21 631 28 296 29 134 27 020 35 633 37 525 34 172
Egentliga
Finland
20 061 21 634 18 913 26 420 26 719 26 080 31 374 32 233 30 132
Satakunta 19 605 21 541 18 114 25 987 27 058 24 781 30 457 32 019 28 001
Egentliga
Tavastland
20 680 22 507 19 274 27 081 27 036 27 280 30 432 30 999 29 754
Birkaland 19 951 21 736 18 686 26 151 26 846 25 416 30 745 32 238 29 053
Päijänne-
Tavastland
19 363 21 159 18 144 25 886 26 588 25 062 29 612 31 635 27 387
Kymmene-
dalen
19 741 21 861 18 155 25 794 26 730 24 607 30 284 32 119 28 908
Södra
Karelen
19 490 21 524 18 009 26 291 28 001 24 248 31 648 32 834 29 758
Södra
Savolax
18 649 19 698 17 757 24 926 25 411 24 222 27 891 27 814 28 284
Norra
Savolax
19 082 20 279 18 119 24 755 25 067 24 265 29 241 30 021 28 237
Norra
Karelen
18 162 19 052 17 468 23 424 23 465 23 142 27 937 27 711 28 084
Mellersta
Finland
19 071 20 633 17 919 24 521 24 972 23 655 27 721 28 110 27 229
Södra
Österbotten
19 352 20 737 18 268 26 330 26 610 26 092 30 433 31 861 27 915
Österbotten 20 507 22 662 18 794 27 192 28 217 26 154 30 811 31 648 29 455
Mellersta
Österbotten
19 878 22 036 18 232 25 529 25 673 25 505 29 022 29 904 26 949
Norra
Österbotten
19 954 21 455 18 794 25 887 26 164 25 525 29 871 30 928 28 185
Kajanaland 18 693 19 606 17 874 24 241 24 553 23 713 28 856 28 052 29 885
Lappland 19 510 20 538 18 717 24 536 24 816 24 091 28 829 30 243 27 212

De högsta inkomsten bland Samlingspartiets kandidater och invalda

När man ser till parti varierar kandidaternas inkomster mellan Samlingspartiets 31 200 euro och Sannfinländarnas 22 200 euro. Medianinkomsten för SFP:s kandidater är 29 500 euro, för Centern 26 900 euro och för SDP 26 600 euro. Jämfört med de röstberättigade har Samlingspartiets kandidater över 10 000 euro mer i disponibla inkomster per år. Sannfinländarnas kandidater har en inkomstnivå som ligger närmast de röstberättigades. Deras disponibla penningsinkomster per år är 1 700 euro högre än de röstberättigades. (Figur 22, Tabell 14)

Medianen för de invaldas disponibla penninginkomster är 30 000 euro per år, vilket är omkring 10 000 euro mer än medianen för de röstberättigades inkomster. De högsta inkomsterna har Samlingspartiets blivande ledamöter. De har i genomsnitt 36 700 euro per år i disponibla inkomster. De lägsta inkomsterna har Sannfinländarnas invalda. Medianen för deras disponibla penninginkomster är omkring 27 400 euro per år.

Figur 22. Medianen för de röstberättigades, kandidaternas och de invaldas partivis disponibla penninginkomster (euro) i kommunalvalet 2017

Figur 22. Medianen för de röstberättigades, kandidaternas och de invaldas partivis disponibla penninginkomster (euro) i kommunalvalet 2017

Tabell 14. Medianen för de röstberättigades, kandidaternas och de invaldas partivis disponibla penninginkomster (euro/år) i kommunalvalet 2017, %

 Medianinkomster (€/år)
Totalt   Män   Kvinnor 
Röstberättigade 20 503 22 131 19 293
Kandidater Invalda  Kandidater Invalda  Kandidater Invalda 
Totalt 26 076 30 310 26 586 31 355 25 450 29 047
Centern
i Finland
CENT
26 932 29 871 27 687 31 359 26 089 28 209
Samlingspartiet
SAML
31 190 36 724 32 789 38 902 29 328 33 631
Sannfinländarna
SAF
22 225 27 365 22 534 27 365 21 550 27 374
Finlands
Socialdemokratiska
Parti
SDP
26 552 29 245 26 974 29 746 25 943 28 387
Gröna
förbundet
GRÖNA 
25 478 30 131 25 557 31 660 25 450 29 261
Vänsterförbundet
VÄNST
23 102 27 701 23 410 28 740 22 750 26 560
Svenska
folkpartiet
i Finland
SFP  
29 483 32 202 31 130 34 358 27 585 30 550
Kristdemokraterna
i Finland
KD
23 610 29 960 24 668 31 085 23 002 28 909
Övriga 22 199 29 121 21 399 28 720 22 956 30 029

När den röstberättigade befolkningen sorteras enligt inkomst och indelas i tio lika stora delar, erhålls den röstberättigade befolkningens inkomstdeciler. Av dessa har var och en något under 440 000 personer. Hos den tiondel av den röstberättigade befolkningen som har de högsta inkomsterna är den disponibla inkomsten minst 38 000 euro och hos den tiondel som har de lägsta inkomsterna högst 8 250 euro.

Av alla kandidater hör 18 procent till den högsta inkomstdecilen och av alla invalda omkring 28 procent. Både bland kandidaterna och de invalda finns Samlingspartiets och SFP:s kandidater i den del av inkomstfördelningen som har de högsta inkomsterna. Av Samlingspartiets invalda hör 46 procent och av SFP:s invalda omkring en tredjedel till den högsta inkomstdecilen.

Figur 23. Andelen som hör till den högsta inkomstdecilen av kandidaterna och de invalda efter parti i kommunalvalet 2017, %

Figur 23. Andelen som hör till den högsta inkomstdecilen av kandidaterna och de invalda efter parti i kommunalvalet 2017, %

Av kandidaterna hör omkring sex procent till den lägsta inkomstdecilen. Av kandidaterna för partier utanför riksdagen och kandidaterna för valmansföreningar hör något under tio procent till den lägsta inkomstdecilen och av SFP:s kandidater hör något under nio procent dit. SDP har den minsta andelen kandidater i den lägsta inkomstdecilen, dvs. bara 3,4 procent. (Figur 24)

Av de invalda hör omkring tre procent till den lägsta inkomstdecilen. Flest invalda i den lägsta inkomstdecilen har partier utanför riksdagen och kandidaterna för valmansföreningar, 5,5 procent. Kristdemokraterna har minst invalda som hör till den lägsta inkomstdecilen, 1,6 procent.

Figur 24. Andelen kandidater och invalda som hör till den lägsta inkomstdecilen efter parti i kommunalvalet 2017, %

Figur 24. Andelen kandidater och invalda som hör till den lägsta inkomstdecilen efter parti i kommunalvalet 2017, %

Källa: Kommunalvalet 2017, bakgrundsanalys av kandidater och invalda, Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Kaija Ruotsalainen 029 551 3599, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 27.4.2017

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunalval [e-publikation].
ISSN=2323-1106. fastställt valresultat 2017, 1. Bakgrundsanalys av kandidaterna och de invalda i kommunalvalet 2017 . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 20.4.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kvaa/2017/04/kvaa_2017_04_2017-04-27_kat_001_sv.html