Denna statistik har lagts ned.

Nya uppgifter produceras inte längre om statistiken.

Denna sida är arkiverad.

Publicerad: 28.5.2021

Uppgifterna om de preliminära boksluten visar en klar förstärkning av kommunekonomin år 2020

De preliminära bokslutsuppgifterna Statistikcentralen samlat in bekräftar de estimerade uppgifterna om en förstärkning av kommunernas ekonomi år 2020 som publicerades i början av året. Förstärkningen berodde till största delen på större skattefinansiering bestående av statsandelar och skatteinkomster än året innan. Ökningen av skattefinansieringen med 3,3 miljarder euro täckte försvagningen av verksamhetsbidraget och satte fart på den tydliga ökningen av årsbidraget och räkenskapsperiodens resultat jämfört med de faktiska bokslutsuppgifterna året innan. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik över kommunekonomin, för vilken preliminära bokslutsuppgifter samlades in från alla 310 kommuner och 136 samkommuner i Finland.

Kommunernas och kommunkoncernernas ekonomi 2020, miljoner euro 1)

  Kommuner Kommunkoncerner
2020 Förändring, % 2020 Förändring, %
Verksamhetsintäkter totalt 6 923 -4,3 26 507 -1,2
Verksamhetskostnader totalt 38 606 1,4 55 512 0,9
Årsbidrag +/- 4 089 133,9 6 913 54,1
Nettoinvesteringar 2) 3 335 21,4 7 283 6,3
Lånestock 31.12 19 083 3,3 41 250 5,4
1) Förhandsuppgifter. Förändringarna har beräknats jämfört med föregående år.
2) Nettoinvesteringar = investeringsutgifter - finansieringsandelar för investeringsutgifter - försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva

Kommunernas ekonomi

De preliminära bokslutsuppgifterna visar att kommunernas verksamhetsbidrag var totalt -31,4 miljarder euro år 2020. Verksamhetsbidraget försvagades med totalt 861 miljoner euro från de faktiska boksluten året innan. Försvagningen förklaras av mindre verksamhetsintäkter och ökade verksamhetskostnader jämfört med året innan.

Enligt preliminära uppgifter om boksluten var kommunernas verksamhetskostnader totalt 38,6 miljarder euro. Detta var en ökning med 540 miljoner euro, dvs.1,4 procent. Ökningen av verksamhetskostnaderna berodde mest på att köp av tjänster gick upp med 315 miljoner euro och personalkostnaderna med 101 miljoner euro. Verksamhetsintäkterna uppgick för sin del till totalt 6,9 miljarder euro. Detta var 313 miljoner euro, dvs. 4,3 procent, mindre än året innan. Till det minskade inflödet av verksamhetsintäkter bidrog särskilt en minskning av avgiftsintäkter och övriga verksamhetsintäkter.

Enligt de preliminära bokslutsuppgifterna fick kommunerna mer skatteinkomster och statsandelar än året innan. Kommunerna fick totalt 23,9 miljarder euro i skatteinkomster. Skatteinkomsterna ökade med 919 miljoner euro, dvs. med 4,0 procent, jämfört med nivån året innan. Ökningen av skatteinkomsterna berodde till största delen på att andelen inkomstskatter ökade med 985 miljoner euro. Kommunernas andel av samfundsskattens avkastning ökade med 57 miljoner euro. Däremot fick kommunerna 123 miljoner euro mindre i andra skatteinkomster än året innan, såsom inkomster från fastighetsskatter.

Det totala beloppet av statsandelarna till kommunerna var 11,0 miljarder euro, vilket var en ökning med rentav 2,4 miljarder euro, dvs. en ökning med 27,3 procent för denna inkomstpost. Till ökningen av statsandelarna bidrog särskilt de ekonomiska stödåtgärder i anslutning till coronapandemin som statsförvaltningen riktade till kommunerna. Skattefinansieringen, som utgörs av skatteinkomster och statsandelar, uppgick till 35,0 miljarder euro. Per invånare var den 6 322 euro på hela landets nivå år 2020. 1)

Ökningen av skattefinansieringen, som var större än försvagningen av verksamhetsbidraget i euro, förklarade i huvudsak ökningen av kommunernas sammanlagda årsbidrag med 2,3 miljarder euro jämfört med året innan. Av de preliminära uppgifterna framgår att årsbidraget var negativt i sex kommuner år 2020, medan antalet kommuner med negativt årsbidrag året innan var sammanlagt 74. Årsbidraget täckte 169,7 procent av kommunernas avskrivningar, vilket innebar en betydande förbättring från 75,5 procent året innan. Kommunernas sammanlagda resultat för räkenskapsperioden var 1,9 miljarder euro högre än året innan och det sammanlagda resultatet uppgick till 1,8 miljarder euro.

Kommunernas nettoinvesteringar var totalt 3,3 miljarder euro år 2020. Detta var en ökning med 589 miljoner euro från året innan, dvs. med 21,4 procent. Kommunernas lånestock var totalt 19,1 miljarder euro och trots resultatförbättringen ökade den med 618 miljoner euro från året innan, vilket innebar en ökning på 3,3 procent under året. Kommunernas lånebelopp per invånare var 3 448 euro. 2) Kommunernas soliditet, dvs. det egna kapitalet i förhållande till hela kapitalet, var 58,0 procent. Soliditeten var nästan lika stor i de slutliga boksluten för ett år sedan.

Samkommunernas ekonomi

Enligt uppgifterna i 2020 års preliminära bokslut var samkommunernas verksamhetskostnader totalt 16,3 miljarder euro och verksamhetsintäkterna 17,0 miljarder euro. Jämfört med de faktiska boksluten året innan ökade verksamhetskostnaderna med 378 miljoner euro, dvs. med 2,4 procent. Verksamhetsintäkterna ökade för sin del med 429 miljoner euro, vilket var en totalökning med 2,6 procent från året innan.

Samkommunernas årsbidrag ökade med 39 miljoner euro från året innan och sammanräknat var det totalt 621 miljoner euro. Sålunda var samkommunernas årsbidrag 6,8 procent högre än bokslutsnivån året innan. Årsbidraget täckte 91,3 procent av samkommunernas avskrivningar. Samkommunernas resultat för räkenskapsperioden försvagades med 20 miljoner euro från året innan och var totalt -55 miljoner euro.

Nettoinvesteringarna ökade med 85 miljoner euro jämfört med året innan och uppgick till sammanlagt 1,4 miljarder euro. Samkommunernas lånestock ökade under år 2020 till 5,5 miljarder euro, vilket innebar en ökning på 17,8 procent i jämförelse med året innan.

Kommunkoncernernas ekonomi

Enligt de preliminära bokslutsuppgifterna för år 2020 uppgick kommunkoncernernas verksamhetsbidrag till -28,9 miljarder euro. Det innebär att kommunkoncernernas verksamhetsbidrag var 2,4 miljarder euro högre än kommunernas. Koncernernas årsbidrag förstärktes från föregående års nivå med 2,4 miljarder euro och var totalt 6,9 miljarder euro. På så sätt var årsbidraget 2,8 miljarder euro högre än kommunernas årsbidrag. Enligt uppgifterna för år 2020 fanns det endast en kommunkoncern med negativt årsbidrag, medan 21 koncerner var i samma läge året innan. Årsbidraget täckte totalt 147,3 procent av koncernernas avskrivningar. Räkenskapsperiodens resultat var totalt 2,3 miljarder euro och det förstärktes med 2,0 miljarder euro jämfört med de slutliga boksluten året innan.

Kommunkoncernernas nettoinvesteringar var totalt 7,3 miljarder euro, vilket var en ökning med 431 miljoner euro från året innan. Lånestocken ökade med 2,1 miljarder euro från året innan och var totalt 41,3 miljarder euro. Lånestockens ökning var totalt 5,4 procent under år 2020. Kommunkoncernernas lånebelopp per invånare var 7 454 euro. 3)

Statistiken över kommunekonomin omfattar bokslutsuppgifter om 297 kommunkoncerner. 4)

Information om statistiken

För statistikföring av kommunernas preliminära bokslutsuppgifter insamlas bokslutsuppgifter om alla kommuner och samkommuner i Finland samt av deras affärsverk och koncerner. Uppgifterna publiceras i preliminär form våren efter respektive statistikår och de slutliga uppgifterna på hösten i samband med offentliggörandet av övriga ekonomiuppgifter.

Uppgifter som meddelats Statistikcentralen för statistiken offentliggörs som sådana på enhetsnivå i Statistikcentralens databas kommunernas och samkommunernas rapporterade ekonomiuppgifter .

Offentliggörandet av de preliminära uppgifterna för år 2020 är Statistikcentralens sista offentliggörande av preliminära bokslutsuppgifter. I statistiken över kommunekonomin publicerar Statistikcentralen i början av hösten också övriga ekonomiuppgifter för år 2020 som hör till statistikhelheten. Dessa innehåller bl.a. uppgifter om driftsekonomin efter uppgiftsklass. Fr.o.m. uppgifterna för år 2021 samlar Statskontoret in och publicerar uppgifterna om kommunekonomin.


1) Som befolkningsuppgift har man använt folkmängden i Finland 31.12.2020.
2) Som befolkningsuppgift har man använt folkmängden i Finland 31.12.2020.
3) Som befolkningsuppgift har man använt folkmängden i Finland 31.12.2020.
4) Alla kommuner upprättar inte ett koncernbokslut.

Källa: Preliminära uppgifter i statistiken över kommunekonomi 2020. Statistikcentralen.

Förfrågningar: Karen Asplund 029 551 3611, Jens Melfsen 029 551 2578, kommunekonomi@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Katri Kaaja

Publikationen i pdf-format (243,4 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Figurer

Uppdaterad 28.5.2021

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunekonomi [e-publikation].
ISSN=2343-4155. 2020. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 29.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kta/2020/kta_2020_2021-05-28_tie_001_sv.html