Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 29.5.2020

De preliminära bokslutsuppgifterna besannar prognosen om en försvagning i kommunekonomin år 2019

De preliminära bokslutsuppgifterna i statistiken över kommunekonomin bekräftar Statistikcentralens prognos i början av året om att kommunekonomin försvagats år 2019. Försvagningen berodde till största delen på ökningen av verksamhetskostnaderna, som dock inte kunde täckas genom en ökning av skattefinansieringen, som utgörs av skatteinkomster och statsandelar. Till följd av detta var årsbidraget 327 miljoner euro svagare jämfört med föregående års faktiska bokslutsuppgifter. Statistikcentralen samlade in preliminära bokslutsuppgifter från alla 311 kommuner och 139 samkommuner i Finland för statistiken över kommunekonomin.

Kommunernas och kommunkoncernernas ekonomi 2019, miljoner euro 1)

  Kommuner Kommunkoncerner
2019 Förändring, % 2019 Förändring, %
Verksamhetsintäkter totalt 7 252 -3,8 26 834 3,2
Verksamhetskostnader totalt 38 081 2,7 54 996 3,7
Årsbidrag +/- 1 748 -15,8 4 487 -5,6
Nettoinvesteringar 2) 2 746 -1,8 6 852 9,7
Lånestock 31.12 18 465 10,1 39 126 8,5
1) Förhandsuppgifter. Förändringarna har beräknats jämfört med föregående år.
2) Nettoinvesteringar = investeringsutgifter - finansieringsandelar för investeringsutgifter - försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva

Kommunernas ekonomi

Enligt de preliminära bokslutsuppgifterna för år 2019 uppgick kommunernas verksamhetsbidrag till totalt -30,5 miljarder euro. Jämfört med de faktiska bokslutsuppgifterna året innan försvagades det med totalt 1,3 miljarder euro, dvs. med 4,3 procent. Försvagningen av verksamhetsbidraget berodde framför allt på ökningen av verksamhetskostnader. Till ökningen av verksamhetskostnaderna och -intäkterna för jämförelseåret 2018 bidrog vissa exceptionella bokföringsmässiga förfaranden som hänförde sig till köpen av tjänster mellan kommuner och samkommuner och som inte hade någon nettoeffekt på verksamhetsbidraget. 1)

Enligt de preliminära uppgifterna ökade kommunernas verksamhetskostnader med totalt 995 miljoner euro, dvs. med 2,7 procent. Sammanlagt uppgick de till 38,1 miljarder euro. En bakomliggande orsak till ökningen av verksamhetskostnaderna var särskilt ökningen av köp av tjänster med 978 miljoner euro. Däremot minskade personalkostnaderna med 58 miljoner euro från året innan. Verksamhetsintäkterna minskade för sin del med 283 miljoner euro. Totalt uppgick kommunernas verksamhetsintäkter till 7,3 miljarder euro, vilket var 3,8 procent mindre än året innan. Till minskningen av verksamhetsintäkterna bidrog särskilt en minskning av försäljningsintäkterna och av inflödet av avgiftsintäkterna. 2)

Enligt de preliminära uppgifterna ökade kommunernas skatteinkomster med 590 miljoner euro, dvs. med 2,6 procent från året innan. Ökningen av skatteinkomsterna berodde till största delen på att andelen inkomstskatter ökade med 479 miljoner euro. Kommunernas andel av samfundsskattens avkastning ökade med 35 miljoner euro. Kommunerna fick också 76 miljoner euro mer i andra skatteinkomster än året innan. Beloppet av de statsandelar som styrs till kommunerna ökade med 181 miljoner euro, vilket innebar en ökning på 2,1 procent när det gäller inkomstposten i fråga. Skattefinansieringen, som utgörs av skatteinkomster och statsandelar, var 31,7 miljarder euro. Per invånare uppgick kommunernas influtna skattefinansiering till 5 736 euro. 3)

Försvagningen av verksamhetsbidraget och en till hänsyn mindre ökning av skattefinansieringen förklarar merparten av minskningen av årsbidraget på totalt 327 miljoner euro från året innan. Av de preliminära uppgifterna framgår att årsbidraget var negativt i 74 kommuner år 2019, medan totalt 46 kommuner hade ett negativt årsbidrag året innan. Årsbidraget täckte 75,5 procent av kommunernas avskrivningar, vilket innebar att nyckeltalet i fråga försvagades från 94,2 procent året innan.

År 2019 uppgick kommunernas nettoinvesteringar till 2,7 miljarder euro. Detta var en minskning med 52 miljoner euro från året innan, dvs. med 1,8 procent. Kommunernas lånestock ökade med 1,7 miljarder euro jämfört med året innan och var totalt 18,5 miljarder euro. På så sätt var lånestocken rentav 10,1 procent större än året innan. I förhållande till invånarantalet uppgick lånen i kommunerna till 3 342 euro. 4) Kommunernas soliditet, dvs. det egna kapitalet i förhållande till hela kapitalet, var 57,9 procent. Relationstalet var svagare än året innan, då det var 59,6 procent.

Samkommunernas ekonomi

Enligt de preliminära bokslutsuppgifterna var samkommunernas sammanlagda verksamhetskostnader 15,9 miljarder euro och verksamhetsintäkterna 16,6 miljarder euro år 2019. Jämfört med de faktiska boksluten året innan var ökningen av verksamhetskostnaderna 1,2 miljarder euro, dvs. 7,8 procent. Verksamhetsintäkterna ökade för sin del med 1,1 miljarder euro, vilket var en ökning med 7,4 procent jämfört med året innan.

Samkommunernas årsbidrag var 9 miljoner euro svagare än året innan och uppgick till totalt 582 miljoner euro. Detta innebär att årsbidraget minskade med 1,5 procent jämfört med året innan. Årsbidraget täckte totalt 93,3 procent av samkommunernas avskrivningar.

Nettoinvesteringarna ökade med 259 miljoner euro jämfört med året innan och uppgick till totalt 1,3 miljarder euro. Samkommunernas lånestock ökade år 2019 till 4,7 miljarder euro, vilket innebar en total ökning på 20,6 procent jämfört med året innan.

Kommunkoncernernas ekonomi

Kommunkoncernernas verksamhetsbidrag var -28,1 miljarder euro enligt de preliminära bokslutsuppgifterna år 2019. Verksamhetsbidraget var 2,4 miljarder euro högre än kommunernas verksamhetsbidrag. Koncernernas årsbidrag försvagades med 266 miljoner euro från året innan och var totalt 4,5 miljarder euro. Årsbidraget var 2,7 miljarder euro högre än kommunernas årsbidrag. Enligt uppgifterna för år 2019 var antalet kommunkoncerner med negativt årsbidrag 21, medan antalet året innan var 13. Av koncernernas avskrivningar täckte årsbidraget 100,2 procent.

Kommunkoncernernas nettoinvesteringar var sammanlagt 6,9 miljarder euro, vilket var 607 miljoner euro mer än året innan. Koncernernas lånestock ökade med 3,1 miljarder euro jämfört med året innan och var totalt 39,1 miljarder euro. Lånestocken ökade med totalt 8,5 procent under år 2019. Kommunkoncernernas lån per invånare var 7 081 euro. 5)

Statistiken över kommunekonomin omfattar bokslutsuppgifter om 298 kommunkoncerner. 6)

Information om statistiken

För statistikföring av kommunernas preliminära bokslutsuppgifter insamlas bokslutsuppgifter om alla kommuner och samkommuner i Finland samt av deras affärsverk och koncerner. Uppgifterna publiceras i preliminär form våren efter respektive statistikår och de slutliga uppgifterna på hösten i samband med offentliggörandet av övriga ekonomiuppgifter.

Uppgifter som meddelats Statistikcentralen för statistiken offentliggörs som sådana på enhetsnivå i Statistikcentralens databas kommunernas och samkommunernas rapporterade ekonomiuppgifter .


1) Ett antal kommuner förde år 2018 över ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster till en samkommun som man bildat, men kommunerna svarade fortfarande för produktionen av tjänster. Utöver kostnaderna för och intäkterna av sin egen produktion av tjänster bokförde kommunerna försäljningsintäkter och köp av tjänster av samkommuner enligt bruttoprincipen. Denna bokföringsmetod ökade år 2018 kommunernas externa verksamhetsintäkter och -kostnader, men hade ingen nettoinverkan på verksamhetsbidraget. År 2019 överfördes produktionen av tjänster till samkommunen och det exceptionella bokföringsförfarandet avslutades, vilket minskade dessa kommuners verksamhetskostnader och -intäkter från året innan.
2) Till kostnads- och intäktsstrukturen bidrog utöver avslutandet av ovan nämnda exceptionella bokföringsförfaranden också ändringar i produktionen av social- och hälsovårdstjänster.
3) Som befolkningsuppgift har man använt folkmängden i Finland 31.12.2019.
4) Som befolkningsuppgift har man använt folkmängden i Finland 31.12.2019.
5) Som befolkningsuppgift har man använt folkmängden i Finland 31.12.2019.
6) Alla kommuner upprättar inte ett koncernbokslut.

Källa: Preliminära uppgifter i statistiken över kommunekonomi 2019. Statistikcentralen.

Förfrågningar: Karen Asplund 029 551 3611, Jens Melfsen 029 551 2578, kommunekonomi@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jan Nokkala

Publikationen i pdf-format (243,4 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer

Uppdaterad 29.5.2020

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunekonomi [e-publikation].
ISSN=2343-4155. 2019. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 5.10.2022].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kta/2019/kta_2019_2020-05-29_tie_001_sv.html