Kvalitetsbeskrivning: Löner inom kommunsektorn

1 Relevans av statistikuppgifterna

1.1 Uppgiftsinnehåll och användning

Uppgifter om löner inom kommunsektorn och om arbetsställen samlas årligen in från kommuner och samkommuner. På basis av svaren framställs statistiken över löner inom kommunsektorn. Enkäten omfattar de månads- och timavlönade personer i kommuner och samkommuner som har haft ett anställningsförhållande hos arbetsgivaren ifråga den första vardagen i oktober. Uppgifter om arbetsställen samt om antalet anställda efter arbetsställe används också i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik och företagsregister. Avsikten är att enkätinnehållet är det samma varje år, för att uppgifterna ska vara jämförbara.

Enkäten upptar följande uppgifter som är viktiga för produktionen av statistiken:

  • kön

  • personbeteckning

  • arbetsgivare

  • arbetsställe

  • anställningens karaktär

  • yrkesbenämning

  • avtalsbransch

  • ordinarie veckoarbetstid

  • tjänstgöringstid hos kommunen

  • lönesättning

  • antalet personer som får erfarenhets-, tjänste-, branschtillägg eller personliga tillägg

  • egentlig lön enligt kollektivavtalet

  • uppgiftsbaserad lön (grundlön)

  • betalda lönetillägg, ersättningar: uppgifter om lönetillägg, betalt belopp och arbetstimmar, om tillägget är timbaserat.

  • avlöning till fullt belopp, deltidsanställning eller delavlöning

  • semesterpenning

I fråga om timavlönade frågas också efter antalet utförda timmar i tidsarbete och ackordarbete, motsvarande löner samt utförda arbetstimmar totalt; medeltimlönen har räknats per utförd arbetstimme.

1.2 Klassificeringar, begrepp och statistiska nyckeltal

Klassificeringar

Statistiken kompletteras med Statistikcentralens klassificeringar och uppgifter i examensregistret. Nedan ett sammandrag av klassificeringarna:

Näringsgrensindelning:  Kommunerna anger uppgifterna om arbetsställena enligt Näringsgrensindelningen 2008.

Yrkesklassificering:  Fr.o.m. år 2010 använder statistiken Yrkesklassificeringen 2010, som bygger på den internationella klassificeringen ISCO-08. Kevas yrkes- och tjänstebenämningar klassificeras med hjälp av Statistikcentralens klassificeringsnyckel på så sätt att de följer yrkesklassificeringen.

Utbildningsklassificering:  För klassificering av personernas utbildning används Statistikcentralens utbildningsklassificering . Den följer så exakt som möjligt innehållet i utbildningsområdenas och -nivåernas innehåll i den internationella utbildningsklassificeringen ISCED 2011. Uppgifterna om löntagarnas utbildning kompletteras ur Statistikcentralens examensregister som innehåller uppgifter om olika personer som avlagt examen. Löntagare som inte har någon utbildning efter grundnivå eller uppgift om utbildning inte finns i registret, placeras i utbildningsklassen grundnivå. Uppgiften om examina som avlagts utomlands är bristfällig, vilket innebär att största delen av finländarnas och utlänningarnas examina utomlands saknas i registret.

Mera information om Statistikcentralens klassificeringar: http://stat.fi/meta/luokitukset/index_sv.html

Begrepp

Grundlönen baserar sig på minimilönen för arbetsuppgiften, där man beaktar tilläggsansvar, dyrortsklass enligt arbetsplatsens belägenhet eller ett eventuellt obehörighetsavdrag för en obehörig person. I grundlönen ingår inte personliga tillägg, årstillägg eller andra motsvarande årsbundna lönedelar. Grundlönen bestäms på basis av tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens uppgifter och de krav som anges i kollektivavtalet. Ofta bestäms grundlönen utgående från hur krävande tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens uppgifter är.

Lönen för ordinarie arbetstid innehåller utöver grundlönen årsbundna tillägg, personliga tillägg, arbetstidstillägg, övriga tillägg för ordinarie arbetstid samt naturaförmåner i euro.

Totallönen innehåller förutom lön för ordinarie arbetstid också lön för övertids- och tilläggsarbete, jour- och beredskapsersättning samt övriga tillägg som inte betalas regelbundet. I totallönen ingår inte löneposter av engångsnatur som semesterpenning och resultatpremier. I lönestatistiken ingår också begreppet totallön med resultatpremier.

För timavlönade har man räknat ut medeltimlönen för ordinarie arbetstid och totalmedeltimlönen där man som timdivisor använt de utförda arbetstimmarna.

Statistika nyckeltal

Medeltal är aritmetiskt medeltal.

Standardavvikelse är ett tal som mäter hur de observerade värdena fördelar sig kring variabelns medeltal.

Variationskoefficienten (%) visar hur många procent observationsvärdenas standardavvikelse är av medelvärdet av observationsvärdena. Detta nyckeltal möjliggör jämförelse av variationen inom olika grupper.

Median är det mittersta värdet i fördelningen, t.ex. en lön som 50 procent av löntagarna inte når upp till. När det finns stora avvikelser mellan observationerna i materialet, lämpar sig medianen bättre än medeltalet för att mäta fördelningens mittpunkt.

Decilen anger de variabelvärden som 10 procent, 20 procent, …, 90 procent av observationerna inte når upp till. T.ex. 10 procent av observationerna understiger lönen i den första decilen och 90 procent av observationerna understiger lönen i den nionde decilen.

1.3 Lagar och förordningar

Skyldigheten att lämna uppgifter grundar sig på statistiklagen (280/2004). Uppgifter överlåts bara för statistik- och undersökningsändamål. KT Kommunarbetsgivarna har med stöd av lag 254/1993 rätt att få individbaserade uppgifter från kommuner och samkommuner för sådan utredningsverksamhet som krävs för arbetsmarknadsförhandlingar. Statistikcentralen kan med stöd av statistiklagen (280/2004) också ge kommuner, samkommuner och organisationer tillstånd att använda uppgifterna. Kommunerna och samkommunerna får sitt eget material oskyddat. Ur det övriga materialet raderas identifikationerna för personer, arbetsgivare och arbetsställen.

2 Metodbeskrivning för statistikundersökningen

Statistikcentralen samlar in löneuppgifterna om de månads- och timavlönade löntagare som den första vardagen i oktober varit anställda av en kommun eller samkommun. Enkäten omfattar heltidsanställda och deltidsanställda löntagare samt löntagare med bisyssla. Enligt anställningsförhållandets karaktär fördelas populationen i ordinarie anställda, visstidsanställda, sysselsatta, praktikanter och personer med läroavtalsförhållande. Utanför enkäten blir familjevårdare och närståendevårdare, timlärare i bisyssla samt de personer som avlönats genom avtal om arbetspraktik gällande arbetsmarknadsstöd.

3 Felfrihet och exakthet

Enkäten omfattar de anställda inom hela den kommunala sektorn. Uppgifter kan saknas från några arbetsgivare (omkring 1–2 procent av löntagarna). När det gäller dem har man i statistiken använt föregående års löntagarantal fr.o.m. materialet för år 2020. I löneberäkningen beaktas inte dessa arbetsgivares uppgifter.

Fr.o.m. år 2014 har dataskyddspraxisen preciserats. Ifall en variabeluppgift baserar sig på färre än tre arbetsgivares uppgifter publiceras den inte. Samma gäller ifall uppgiften till över 80 procent baserar sig på enbart en arbetsgivares uppgifter.

De tillförlitligaste löneuppgifterna bildas för stora grupper. Om någon grupp bestått av färre än 10 personer eller om 1–9 personer representerat någotdera könet, har löneuppgiften ersatts med två punkter (..). Om inga personer funnits i gruppen är beteckningen ett streck (-). Dessutom, om en grupp bestått av 1–3 personer, har också löneuppgifterna för den andra klassen i samma grupp ersatts med två punkter av datasekretesskäl.

4 Tidsenlighet och rättidighet

Lönestatistiken för kommunsektorn är en årsstatistik och statistikens referenstidpunkt är oktober. I vissa fall, t.ex. i samband med ändringar i uppgiftslämnarnas system, kan uppgifterna för september eller november användas i stället för oktober. Statistiken färdigställs i april–maj. Publikationens uppgifter är slutliga.

5 Tillgänglighet och transparens/tydlighet

Lönestatistiken för kommunsektorn publiceras i HTML-format, som pdf-publikation samt som StatFin-databastabeller på Statistikcentralens webbplats på adressen www.stat.fi/til/ksp/index_sv.html . På statistikens datainsamlingssidor finns blankettanvisningarna och klassificeringarna http://www.stat.fi/keruu/kupa/index_sv.html

6 Jämförbarhet

Statistiken över löner inom kommunsektorn har sammanställts sedan år 1973.

År 2007 reviderades beräkningen av lönerna inom kommunsektorn så att man beräknade lärarnas löner för övertidstimmar per vecka till lön för ordinarie arbetstid. Därför är siffrorna för lönen för ordinarie arbetstid hos lärarna inte jämförbara med motsvarande uppgifter från tidigare åren. Denna revidering inverkar också på medeltalet för hela kommunsektorn då det gäller inkomsten i fråga.

År 2014 har några lönefaktorers placering i olika lönebegrepp reviderats. Denna korrigering medför en ökning på omkring 0,5 procent hos lärare och därmed en ökning på omkring 0,1 procent för hela kommunsektorn när det gäller lönen för ordinarie arbetstid jämfört med tidigare år.

Fr.o.m. år 2015 har yrkesklassificeringen för kommunsektorns lönestatistik gjorts inom Sysselsättningsstatistiken. Förändringen ses i kommunsektorns lönestatistik för år 2015 i klassificeringen av omkring 27 000 löntagare, av vilka en del var preciseringar av klassificeringen från en grövre nivå. De största förändringarna skedde inom följande yrken på yrkesklassificeringens 2-siffernivå: 53 (-4400), dvs. vård- och omsorgspersonal, från vilken löntagare överflyttades närmast till yrkesgrupp 91 (+4100), dvs. städare, hembiträden och andra rengöringsarbetare. 

Yrkesklassificeringarna i kommunsektorns lönestatistik för år 2014 och 2015 är därmed inte helt jämförbara med varandra. 

Statistikcentralens nationella klassificering av utbildningar 2016 har införts i löner inom kommunsektorn från och med statistikåret 2017. Klassificeringen innehåller en ny utbildningsnivå, '4 Specialyrkesutbildningsnivå'. Utbildningsområdena innehåller flera förändringar, bland annat databehandling och kommunikation har åtskilts som en egen grupp. Därmed är uppgifterna enligt utbildning inte fullständigt jämförbara med de tidigare åren. Utbildningsnivån och -området i den nationella klassificeringen av utbildningar 2016 följer den internationella klassificeringen av utbildningar, ISCED 2011.

Uppgifterna om kommunernas löner används vid beräkningen av förtjänstnivåindexet. Förtjänstnivåindexet är ett index som mäter utvecklingen av lönerna för ordinarie arbetstid. Uppgifterna i statistiken över löner inom kommunsektorn utges ytterligare i lönestrukturstatistiken.

7 Tydlighet och konsistens/enhetlighet

Statistik över antalet löntagare inom kommunsektorn publiceras dessutom i sysselsättningsstatistiken (registerbaserad årsstatistik) och i arbetskraftsundersökningen (månadsstatistik, urvalsundersökning). På grund av avgränsningar och insamlingsmetoder är uppgifterna inte sinsemellan jämförbara.


Källa: Löner inom kommunsektorn 2020, Statikcentralen

Förfrågningar: Heli Udd 029 551 3522, Hanna Ahtonen 029 551 3536, palkat.kunnat@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala


Uppdaterad 29.4.2021

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Löner inom kommunsektorn [e-publikation].
ISSN=1799-0211. 2020, Kvalitetsbeskrivning: Löner inom kommunsektorn . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 28.9.2021].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ksp/2020/ksp_2020_2021-04-29_laa_001_sv.html