Kvalitetsbeskrivning: Löner inom kommunsektorn

1 Relevans av statistikuppgifterna

1.1 Uppgiftsinnehåll och användning

Den lönestatistik över kommunsektorn som bygger på enkät samlas årligen in av kommunerna och samkommunerna. Enkäten omfattar de månads- och timavlönade personer i kommuner och samkommuner som har haft ett anst ällningsförhållande hos arbetsgivaren ifråga den första vardagen i oktober. Avsikten är att enkätinnehållet är det samma varje år, för att uppgifterna skall vara jämförbara. Enkäten upptar följande uppgifter som är viktiga för uppgörandet av statistiken:

  • kön

  • personbeteckning

  • examen

  • arbetsgivare

  • verksamhetsenhet

  • anställningens karaktär

  • yrkesbenämning

  • avtalsbransch

  • ordinarie veckoarbetstid

  • tjänstgöringstid hos kommunen

  • lönesättning

  • antalet erfarenhets-, tjänste-, branschtillägg eller personliga tillägg

  • egentlig lön enligt kollektivavtalet

  • uppgiftsbaserad lön

  • betalda tillägg, ersättningar o.d. lönefaktorer, inkl. uppgifter om lönefaktorns art, betalt belopp och arbetstimmar, om tillägget är timbaserat.

  • avlöning till fullt belopp,

  • deltidsanställning eller delavlöning

  • semesterpenning

I fråga om timavlönade frågas också antalet utförda timmar i tidsarbete och ackordarbete, motsvarande löner samt utförda arbetstimmar totalt; medeltimlönen har räknats per utförd arbetstimme.

1.2 Klassificeringar, begrepp och statistiska nyckeltal

Klassificeringar

Statistiken kompletteras med Statistikcentralens klassificeringar och uppgifter i examensregistret. Nedan ett sammandrag av klassificeringarna:

Näringsgrensindelning: I statistiken för år 2008 infördes den nya statistiska näringsgrensindelningen TOL 2008, som bygger på EU:s näringsgrensindelning NACE Rev.2. Samtidigt ändrades statistikens uppgifter i databastjänsterna och i samlingspublikationerna så att de följer TOL 2008. På statistikens webbsidor och i databastjänsterna kommer uppgifterna enligt TOL 2002 fortfarande att finnas tillgängliga för år 2008. Kommunernas och samkommunernas verksamhetsenheter har klassificerats enligt nämnda näringsgrensindelningar med hjälp av Statistikcentralens klassficeringsnycklar.

Yrkesklassificering: I statistiken för år 2010 infördes den nya Yrkesklassificeringen 2010, som bygger på den internationella yrkesklassificeringen ISCO-08. Samtidigt ändrades statistikens uppgifter i databastjänsterna och i samlingspublikationerna så att de följer Yrkesklassificeringen 2010. På statistikens webbsidor och i databastjänsterna kommer uppgifterna enligt Yrkesklassificering 2001 fortfarande att finnas tillgängliga för år 2010. Kommunernas pensionsförsäkrings yrkes- och tjänstebenämningar klassificeras med hjälp av Statistikcentralens klassificeringsnyckel på så sätt att de följer yrkesklassificeringen.

Utbildningsklassificering: I statistiken används Statistikcentralens utbildningsklassificering 2009, som utnyttjas för att klassificera den utbildning en person erhållit. Utbildningsklassificeringens grundläggande struktur reviderades år 1997. Den följer så exakt som möjligt utbildningsområdenas och -nivåernas innehåll i den internationella utbildningsklassificeringen ISCED 1997. Uppgifterna om löntagarnas utbildning kompletteras ur Statistikcentralens examensregister som innehåller uppgifter om olika personer som avlagt examen. Löntagare som inte har någon utbildning eller som har avlagt examen utomlands, placeras i utbildningsklassen grundnivå.

Mera information om Statistikcentralens klassificeringar: http://tilastokeskus.fi/meta/luokitukset/index_sv.html

Begrepp

Grundlönen baserar sig på minimilönen för arbetsuppgiften, där man beaktar tilläggsansvar, dyrortsklass enligt arbetsplatsens belägenhet eller ett eventuellt obehörigetsavdrag för en person. I grundlönen ingår inte personliga tillägg, årstillägg eller andra motsvarande årsbundna lönedelar. Grundlönen bestäms på basis av tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens uppgifter och de krav som nämns i kollektivavtalet. Ofta bestäms grundlönen utgående från hur krävande tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens uppgifter är.

Lön för ordinarie arbetstid innehåller utöver grundlönen årsbundna tillägg i euro, personliga tillägg, arbetstidstillägg, övriga tillägg för ordinarie arbetstid samt naturaförmåner.

Totallön inkluderar förutom lön för ordinarie arbetstid också lön för övertidsarbete och tilläggsarbete, jour-och beredskapsersättning o.d. tillägg som inte betalas regelbundet. I totallönen ingår inte semesterpenning och resultatpremier. I lönestatistiken ingår också begreppet totallön med resultatpremier.

För timavlönade har man räknat ut medeltimlönen för ordinarie arbetstid och totalmedeltimlönen där man som timdivisor använt de utförda arbetstimmarna.

Statistika nyckeltal

Medeltal är aritmetiskt medeltal.

Standardavvikelse är ett tal som mäter hur de observerade värdena fördelar sig kring variabelns medeltal.

Variationskoefficienten (%) är kvoten av standardavvikelsen och medeltalet, som ofta anges i procent. Detta nyckeltal möjliggör jämförelse av variationen inom olika grupper.

Median är det mittersta värdet i fördelningen, dvs. en lön som 50 procent av löntagarna inte når upp till. När det finns stora avvikelser mellan observationerna i materialet, lämpar sig medianen bättre än medeltalet för att mäta fördelningens mittpunkt.

Decilpunkt är ett värde som en viss decil av löntagare ligger under. T.ex. har 10 procent av löntagarna en lön under den 1:a decilpunkten och 90 procent av löntagarna når en lön som ligger under den 9:e decilpunkten.

1.3 Lagar och förordningar

Skyldigheten att lämna uppgifter grundar sig på statistiklagen (280/2004).Uppgifter överlåts bara för statistik- och forskningsändamål. Enligt statistiklagen (280/2004) kan Statistikcentralen ge kommuner, samkommuner och organisationer tillstånd att använda uppgifter. Kommuner och samkommuner får sitt eget material oskyddat. Ur det övriga materialet elimineras identifikationerna för både personer och arbetsställen.

2 Metodbeskrivning för statistikundersökningen

Statistikcentralen har samlat in löneuppgifterna om de månads- och timavlönade löntagare som den första vardag i oktober varit anställda av en kommun eller samkommun. Enkäten omfattar heltidsanställda och deltidsanställda löntagare samt löntagare med bisyssla. Enligt anställningsförhållandets karaktär fördelas populationen i ordinarie anställda, visstidsanställda, sysselsatta, praktikanter och personer med läroavtalsförh ållande. Utanför enkäten blir familjevårdare och närståendevårdare, timlärare i bisyssla samt de personer som avlönats genom avtal om arbetspraktik gällande arbetsmarknadsstöd.

3 Uppgifternas riktighet och exakthet

Enkäten omfattar de anställda inom hela den kommunala sektorn. Årligen saknas dock uppgifter från några arbetsgivare. Bortfallet för uppgifterna är omkring 1–2 procentenheter Bortfallet kan anses vara mycket litet och förorsakar ingen bias i löneuppgifterna.

Det insamlade materialet är inte alltid felfritt. Ibland kan en korrigering av dessa fel leda till fel också i materialets bearbetningsskede. De viktigaste osäkerhetsfaktorerna kan anses vara lönefaktorerna och anknytande uppgifter om betalningsperioder.

Resultaten för stora grupper är de mest tillförlitliga. Om någon grupp bestått av färre än 10 personer, har löneuppgiften ersatts med punkter (••), om inga personer funnits i gruppen är beteckningen ett streck(-). Dessutom, om en grupp bestått av 1–3 personer, har också löneuppgifterna för den andra klassen i samma grupp ersatts med två punkter av datasekretesskäl.

4 Tidsenlighet och rättidighet

Lönestatistiken över kommunsektorn sammanställs årligen och den beskriver statistikårets situation i oktober. Kommunerna och samkommunerna har tid att besvara enkäten från oktober till december. Ibland kan uppgifterna försenas och de sista uppgifterna erhålls av kommunerna i mars. Statistiken färdigställs i månadsskiftet april-maj. Inga preliminära uppgifter utges, de uppgifter som nu publiceras är slutliga.

5 Tillgänglighet och transparens

Lönestatistiken för kommunsektorn publiceras i HTML-format, som pdf-publikation samt som StatFin-databastabeller på Statistikcentralens webbplats på adressen http://www.stat.fi/til/ksp/index_sv.html. På statistikens hemsidor finns dessutom bl.a. blanketter och blankettanvisningar som används vid framställning av statistiken.

6 Jämförbarhet

Statistiken över löner inom kommunsektorn har sammanställts sedan år 1973. Statistiken utarbetas i samarbete med Kommunala arbetsmarknadsverket.

År 2007 reviderades beräkningen av lönerna inom kommunsektorn så att man beräknade lärarnas löner för övertidstimmar per vecka till lön för ordinarie arbetstid. Därför är siffrorna för lönen för ordinarie arbetstid hos lärarna inte jämförbara med motsvarande uppgifter från året innan. Denna revidering inverkar också på medeltalet för hela kommunsektorn då det gäller inkomsten i fråga.

Denna statistik är central för beskrivningen av den kommunala sektorns löner och annan motsvarande statistik produceras inte. Uppgifterna om kommunernas löner används vid beräkningen av förtjänstnivåindexet. Förtjänstnivåindexet är ett index som mäter utvecklingen av lönerna för ordinarie arbetstid. Uppgifter i statistiken över löner inom kommunsektorn utges ytterligare på Lönestrukturstatistik.

7 Tydlighet och konsistens

Statistik över löntagare inom kommunsektor publiceras ytterligare i lönestrukturstatistik (årsstatistik), i syssels ättningsstatistiken (årsstatistik) och i arbetskraftsunders ökningen (månadsstatistik). På grund av avgränsningar och skillnader i insamlingsmetoder är uppgifterna inte sinsemellan jämförbara.


Källa: Löner inom kommunsektorn 2012, Statikcentralen

Förfrågningar: Anu Uuttu 09 1734 2322, Eeva-Liisa Petäjä 09 1734 3450, palkat.kunnat@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Hannele Orjala


Uppdaterad 8.5.2013

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Löner inom kommunsektorn [e-publikation].
ISSN=1799-0211. 2012, Kvalitetsbeskrivning: Löner inom kommunsektorn . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 28.9.2021].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ksp/2012/ksp_2012_2013-05-08_laa_001_sv.html