Publicerad: 10.6.2020

Antalet verksamma inom kulturyrken och -näringsgrenar ökade ytterligare år 2019

Utvecklingen av sysselsättningen var gynnsam både inom samhällsekonomin och inom kulturbranscherna år 2019. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var sysselsättningen inom kulturnäringsgrenar år 2019 omkring 118 820 (konfidensintervallet 95 % +- 3 300). Ökningen var 1,6 procent från året innan (Figur 1).

Figur 1. Sysselsättningen bland personer i huvudsyssla inom kulturnäringsgrenar och -yrken 2011–2019

Figur 1. Sysselsättningen bland personer i huvudsyssla inom kulturnäringsgrenar och -yrken 2011–2019

Källa Statistikcentralen: Arbetskraftsundersökning

Enligt arbetskraftsundersökningens definition räknas som sysselsatt en person som under undersökningsveckan har utfört förvärvsarbete i minst en timmes tid mot ersättning i form av penninglön eller naturaförmån eller i vinstförvärvssyfte. Också löntagare som tillfälligt varit frånvarande från arbetet under undersökningsveckan räknas som sysselsatt, om orsaken är moderskaps- eller faderskapsledighet eller egen sjukdom, eller om frånvaron varat en kortare tid än tre månader. En företagare eller en person som arbetar i en familjemedlems företag utan lön räknas som sysselsatt oberoende av frånvarons längd eller orsak.

En huvudsyssla är den sysselsattas enda eller huvudsakliga förvärvsarbete. Om den sysselsatta har flera jobb, är huvudsysslan oftast det arbete som man använder mest tid till eller får mest inkomster från. Definieringen av huvud- och bisyssla baserar sig på svarspersonens egen utsago.

En anmärkningsvärt stor andel av yrkesverksamma inom kulturyrken arbetade som företagare. Sammanlagt 72 procent arbetade som löntagare och 28 procent som företagare, medan andelarna inom övriga yrken var 87 och 13 procent (Figur 2).

Av de yrkesverksamma inom kulturyrken hade bara 60 procent fast anställning medan motsvarande andel i andra yrken var 73 procent. Skillnaden förklaras med den stora andelen företagare. Inom kulturyrken var 12 procent visstidsanställda och resten, dvs. 28 procent, var företagare.

Figur 2. Varaktighet i anställningsförhållandena inom kulturyrken och andra yrken, som huvudsyssla, år 2019

Figur 2. Varaktighet i anställningsförhållandena inom kulturyrken och andra yrken, som huvudsyssla, år 2019

Inom kulturyrken var deltidsarbete betydligt vanligare än inom andra yrken. Inom kulturyrken arbetade 24 procent deltid, medan bara 17 procent av personer verksamma inom andra yrken arbetade deltid.

Arbetena inom kulturyrken är ofta snuttjobb av projektnatur och det är också vanligt att ha flera arbetsplatser samtidigt. År 2019 hade omkring 10 procent av personerna verksamma inom kulturyrken fler än ett jobb och av personer inom övriga yrken omkring sex procent.

Den genomsnittliga veckoarbetstiden för personer i huvudsyssla inom kulturyrken är något kortare än för personer verksamma i andra yrken. Den var 33 timmar för yrkesverksamma inom kulturyrken och nästan 35 timmar för yrkesverksamma inom övriga yrken.

Både i kulturyrken och -näringsgrenar finns det nästan lika många män som kvinnor totalt sett. Inom kulturnäringsgrenarna var andelen kvinnor omkring 52 procent år 2019 och inom kulturyrken nästan 57 procent.

Mansdominerade yrken är bl.a. försäljnings- och marknadsföringschefer (74 procent män år 2017), sändnings- och audiovisuella tekniker (72 procent), tryckare (78 procent), efterbehandlare och bokbinderiarbetare (64 procent).

Kvinnodominerade yrken är bl.a. arkivanställda (70 procent) och bibliotekarier (81 procent) och specialister inom museisektorn (77 procent), inredningsplanerare (85 procent), danskonstnärer och koreografer (71 procent) samt lärare i konst- och färdighetsämnen (70 procent) ( Sysselsatt arbetskraft inom kulturyrken efter kön , på finska och engelska).

De professionella kulturutövarna är högt utbildade. Av personer verksamma i kulturyrken hade 64 procent utbildning på högre nivå medan andelen i övriga yrken var bara 44 procent. Av de sysselsatta inom kulturyrken hade 30 procent utbildning på andra stadiet och av de verksamma inom andra yrken nästan 45 procent. Drygt fem procent av de verksamma inom kulturyrken saknade utbildning efter grundnivå (Figur 3).

Uppgifterna framgår av Statistikcentralens arbetskraftsundersökning och sysselsättningsstatistik.

Figur 3. Personer i huvudsyssla inom kulturyrken och andra yrken efter utbildningsnivå 2019 %

Figur 3. Personer i huvudsyssla inom kulturyrken och andra yrken efter utbildningsnivå 2019 %

Det relativa arbetslöshetstalet ett år efter utexamineringen bland dem som avlagt examen inom kultur

Statistikcentralen har förnyat statistikföringen av utbildningen inom kultur. Indelningen baserar sig på en helhet som valts utifrån den nationella utbildningsklassificeringen 2016 (https://stat.fi/sv/luokitukset/koulutus/koulutus_1_20160101/). Tidigare användes undervisningsförvaltningens klassificering av utbildningsområden i tabellerna i kulturstatistiken (se närmare Utbildning inom kultur ).

Det relativa arbetslöshetstalet ett år efter examen bland dem som avlagt examen inom kulturbranschen har länge varit högre än det genomsnittliga relativa arbetslöshetstalet för alla utbildningsområden ( Kulturstatistikens databastabell ).

Figur 4. Det relativa arbetslöshetstalet för utexaminerade inom kulturbranschen och inom alla utbildningsområden ett år efter utexaminering 2010-2018 (%)

Figur 4. Det relativa arbetslöshetstalet för utexaminerade inom kulturbranschen och inom alla utbildningsområden ett år efter utexaminering 2010-2018 (%)

Källa: Statistikcentralen, Utbildningsstatistik

När det gäller yrken inom konstbranschen var antalet arbetslösa arbetssökande i genomsnitt 6 047 år 2019, dvs. ungefär 2,7 procent färre än året innan. Av alla arbetslösa arbetssökande var andelen professionella utövare inom konstbranschen 2,5 procent. Av alla arbetslösa arbetssökande inom konstbranschen var 37 procent bildkonstnärer.

Under första kvartalet 2020 var det genomsnittliga antalet arbetslösa arbetssökande inom konstbranschen totalt 6 929, av vilka 261 var permitterade. Jämfört med år 2019 ökade arbetslösheten mest bland bildkonstnärer, där antalet arbetslösa eller permitterade ökade med 228. Bland musiker ökade antalet arbetslösa med 165 och bland scenkonstnärer med 121 ( Kulturstatistikens tabelltjänst, Tabell 11.7 , på finnska och engelska).

Uppgifterna framgår av Statistikcentralens utbildningsstatistik och Arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik.

Inkomster för yrkesgrupper inom kultur

Enligt lönestrukturstatistiken uppgick antalet heltidsanställda månadsavlönade inom den privata sektorn till 733 540 år 2018. Antalet löntagare i yrken inom kultur var nästan 31 900, dvs. över fyra procent.

Försäljnings- och marknadsföringschefer inom kulturyrken tjänade mer än 6 600 euro. Männen tjänade i genomsnitt drygt 6 700 euro och kvinnorna 6 500 euro. De lägsta inkomsterna, ungefär 2 436 euro, hade galleri-, musei- och biblioteksteknikerna ( Kulturstatistikens tabelltjänst, tabell 11.9 , på finska och engelska).

Inom kommunsektorn arbetade år 2019 omkring 357 760 personer, av vilka omkring 5 300 arbetade inom kulturyrken. Inom kommunsektorn var den genomsnittliga ordinarie månadsinkomsten ungefär 3 180 euro. När det gäller kulturyrken inom kommunsektorn var den i genomsnitt ungefär 2 840 euro. Mest tjänade teaterdirektörerna, i genomsnitt nästan 5 500 euro. Också stadsarkitekterna nådde upp till nästan 5 280 euro. Museibiträdena tjänade mindre än två tusen euro, i genomsnitt 1 970 euro ( Kulturstatistikens tabelltjänst, tabell 11.8 , på finska och engelska.).

Enligt det preliminära estimatet som baserar sig på det nationella inkomstregistret minskade löntagarnas skattepliktiga löneinkomster arbetsdagskorrigerat med 4,3 procent i april 2020 jämfört med året innan. Om man granskar förändringen av inkomsterna utan löneposter av engångsnatur, var minskningen 3,9 procent.

De skattepliktiga löneinkomsterna för löntagare i hela ekonomin var i april 2020 omkring 7,1 miljarder euro. I april 2019 var motsvarande summa 320 miljoner större. När det gäller enskilda näringsgrenar skedde den största nedgången inom hotell- och restaurangverksamhet, där löneinkomsterna uppskattas ha minskat med 34 procent. Också inom näringsgrenen R: ”Kultur, nöje och fritid” var nedgången brant. Minskningen var omkring 17 procent (bloggen Tieto & trendit, på finska: Palkkatulot pienenivät huhtikuussa 2020 – tulorekisteri tositoimissa ).


Källa: Kulturstatistik 2019, Statistikcentralen

Förfrågningar: Kaisa Weckström 029 551 2348, kulttuuri.tilastokeskus@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (232,3 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser


Uppdaterad 10.6.2020

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kultur [e-publikation].
ISSN=2341-7390. Kulturarbetskraft i Finland 2019. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 1.8.2021].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/klt/2019/01/klt_2019_01_2020-06-10_tie_001_sv.html