Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 31.8.2018

Antalet verksamma inom kulturyrken och -näringsgrenar på nästan samma nivå som året innan

Inom kulturnäringsgrenar arbetade år 2017 nästan 110 000 personer. Sysselsättningen inom näringsgrenarna var på nästan samma nivå som året innan, men den har minskat med omkring tio procent från år 2011.

År 2017 arbetade omkring 127 000 personer inom kulturyrken, vilket är nästan lika många som år 2011.

Sysselsättningen inom kulturnäringsgrenar och -yrken 2011–2017

Sysselsättningen inom kulturnäringsgrenar och -yrken 2011–2017

Källa: Statistikcentralen Arbetskraftsundersökning

En anmärkningsvärt stor andel av yrkesverksamma inom kulturyrken arbetade som företagare. Sammanlagt 72 procent arbetade som löntagare och 28 procent som företagare, medan motsvarande andelar inom övriga yrken var 88 och 12 procent.

Av musikerna, sångarna och kompositörerna arbetade nästan hälften som företagare. Av de andra stora yrkesgrupperna arbetade 43 procent av de grafiska planerarna och multimediaplanerarna och omkring en tredjedel av journalisterna och författarna samt arkitekterna som företagare (Sysselsatt arbetskraft i kulturyrken efter arbetsgivarsektor, på finska) .

Av de yrkesverksamma inom kulturyrken hade bara 60 procent fast anställning medan motsvarande andel i andra yrken är 74 procent. Skillnaden förklaras med den stora andelen företagare. Inom kulturyrken var 12 procent visstidsanställda och resten var företagare.

Varaktighet i anställningsförhållandena inom kulturyrken och andra yrken år 2017

Varaktighet i anställningsförhållandena inom kulturyrken och andra yrken år 2017

Källa: Arbetskraftsundersökning

Inom kulturyrken arbetade 22 procent deltid, medan bara 16 procent av personer verksamma inom andra yrken arbetade deltid.

Arbetena inom kulturyrken är ofta snuttjobb av projektnatur och det är också vanligt att ha flera arbetsplatser samtidigt. År 2017 hade omkring 11 procent av personerna verksamma inom kulturyrken fler än en arbetsplats och av personerna inom övriga yrken nästan 6 procent.

Den genomsnittliga veckoarbetstiden för personer i huvudsyssla inom kulturyrken är något kortare än för personer verksamma i andra yrken. Den var 33 timmar för yrkesverksamma inom kulturyrken och nästan 36 timmar för yrkesverksamma inom övriga yrken.

Både i kulturyrken och -näringsgrenar finns det nästan lika många män som kvinnor totalt sett.

Mansdominerade yrken är t.ex. försäljnings- och marknadsföringschefer, sändnings- och AV-tekniker, musikinstrumentmakare och -stämmare, glasblåsare, -skärare, -slipare och efterbehandlare, gravörer, etsare, tryckare, efterbehandlare och bokbinderiarbetare.

Kvinnodominerade yrken är t.ex. arkivanställda och bibliotekspersonal, inredningsplanerare, danskonstnärer och koreografer samt lärare i konst- och färdighetsämnen (Sysselsatt arbetskraft i kulturyrken efter kön, på finska och engelska) .

Av näringsgrenarna var bl.a. tryckning av dagstidningar och andra tidningar en mansdominerad näringsgren, medan översättning och tolkning var en kvinnodominerad.

De professionella kulturutövarna är högt utbildade. Av personer verksamma i kulturyrken hade 64 procent utbildning på högre nivå medan andelen i övriga yrken var bara 44 procent. Tjugoåtta procent av sysselsatta inom kulturyrken hade utbildning på mellannivå. Åtta procent saknade utbildning efter grundnivå.

Uppgifterna framgår av Statistikcentralens arbetskraftsundersökning och sysselsättningsstatistik.

Personer i huvudsyssla inom kulturyrken och andra yrken efter utbildningsnivå 2017, %

Personer i huvudsyssla inom kulturyrken och andra yrken efter utbildningsnivå 2017, %

Källa: Arbetskraftsundersökning

Arbetskraften och relativt arbetslöshetstal för personer med examen inom kultur

Arbetskraften med examen inom kultur har från år 2000 ökat till mer än det dubbla och var år 2016 sammanlagt 84 167. Också andelen arbetskraft med examen inom kultur av hela arbetskraften med examen har från år 2000 till år 2016 ökat från 2,1 procent till 3,7 procent.

Det relativa arbetslöshetstalet ett år efter utexaminering bland dem som avlagt examen inom kultur har redan länge varit högre än det genomsnittliga relativa arbetslöshetstalet för alla utbildningsområden (Kulturstatistikens tabelltjänst, tabell 11.6, på finska och engelska) .

Det relativa arbetslöshetstalet ett år efter utexaminering bland dem som avlagt examen inom kultur och inom alla utbildningsområden 2000–2016

Det relativa arbetslöshetstalet ett år efter utexaminering bland dem som avlagt examen inom kultur och inom alla utbildningsområden 2000–2016

Källa: Statistikcentralen, Utbildning

År 2017 var antalet arbetslösa arbetssökande inom konstbranschen 7 144, medan de år 2000 uppgick till bara 3 214. Av alla arbetslösa arbetssökande var andelen professionella utövare inom konstbranschen 2,3 procent. Rentav 36 procent av de arbetslösa arbetssökande inom konstbranschen var bildkonstnärer (Kulturstatistikens tabelltjänst, tabell 11.7, på finska och engelska) .

Uppgifterna framgår av Statistikcentralens utbildningsstatistik.

Inkomster för yrkesgrupper inom kultur

Inom den privata sektorn uppgick antalet personer som var verksamma inom kulturyrken till över 30 000 år 2017. Reklam- och kommunikationschefer, PR-chefer tjänade mer än 6 000 euro i månaden. Männen tjänade i genomsnitt 6 413 euro och kvinnorna 6 237 euro. De lägsta inkomsterna, 2 431 euro, hade galleri-, musei- och biblioteksteknikerna (Kulturstatistikens tabelltjänst, tabell 11.9, på finska och engelska) .

Inom kommunsektorn arbetade 6 067 personer i yrken inom kultur år 2017. Inom kommunsektorn var den genomsnittliga ordinarie månadsinkomsten 3 036 euro, 3 458 euro för män och 2 943 euro för kvinnor. Av kulturyrkena tjänade teaterdirektörerna mest, i genomsnitt 5 144 euro. Också stadsarkitekterna nådde upp till över 5 000 euro. Museibiträdena tjänade mindre än två tusen euro, i genomsnitt 1 875 euro (Kulturstatistikens tabelltjänst, tabell 11.8, på finska och engelska) .


Källa: Kulturstatistik 2017, Statistikcentralen

Förfrågningar: Kaisa Weckström 029 551 2348, kulttuuri.tilastokeskus@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (191,9 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.


Uppdaterad 31.8.2018

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kultur [e-publikation].
ISSN=2341-7390. Kulturarbetskraft i Finland 2017. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/klt/2017/01/klt_2017_01_2018-08-31_tie_001_sv.html