Denna statistik har lagts ned.

Statistiska uppgifter om detta ämne publiceras i samband med en annan statistikgren.

Statistiska uppgifter om detta ämne publicerade efter 5.4.2022.

Denna sida är arkiverad.

Publicerad: 30.5.2006

Bromsad tillväxt mest negativa effekter i Nyland och i industriella landskap

Den snabba tillväxten efter lågkonjunkturen i samhällsekonomin bröts i början av 2000-talet och stannade vid omkring två procent. Effekterna av uppbromsningen har varierat efter område från obetydliga till mycket betydande beroende på effekterna av sporadiska faktorer som är förknippade med produktionsstruktur och konjunkturerna. Av de stora landskapen har Norra Österbotten och Birkaland bevarat sin ställning. Nyland har fallit till en mellannivå. Utvecklingen i de traditionella industriella landskapen har varit svag. Ett undantag är Östra Nyland, som har klättrat till toppen.

Det har skett förändringar i täten om man utgår från BTV-indikatorn, som jämför produktions-, sysselsättnings- och befolkningsförändringar i landskapen åren 2000-2004 med utvecklingen i hela landet. Av de stora landskapen som tidigare klarat sig bra har Norra Österbotten och Birkaland bevarat sin ställning. Egentliga Finland har fått ge vika en aning och Nyland har tappat sin ställning i täten och ligger nu på mellannivån. Av de små och medelstora landskapen har Östra Nyland tagit den ledande positionen på grund av den kraftiga tillväxten inom produktionen. Också sysselsättnings- och befolkningstillväxten har i Östra Nyland varit på landets högsta nivå. I tätgruppen ingår också Egentliga Tavastland och Åland. Mellersta Finland och Mellersta Österbotten representerar den genomsnittliga utvecklingen i landskapen under perioden.

Utvecklingen av produktionen, sysselsättningen och befolkningen har varit svagast i flera industriella landskap. I Södra Karelen har produktionsvärdet fallit radikalt och därmed har sysselsättnings- och befolkningsutvecklingen varit mycket svag. Av de övriga industriella landskapen har också utvecklingen i Satakunta och Kymmenedalen blivit efter om man jämför med hela landet. Av andra landskap med svag utveckling har den traditionella industrin har haft en stark ställning också i Lappland, Kajanaland och Österbotten.

BTV-indikatorn efter landskap åren 2000-2004. Avvikelsen i produktions-, sysselsättnings- och befolkningsförändringen jämfört med utvecklingen i hela landet

Indikatorerna för regionalekonomi beskriver den allmänna utvecklingen i regionerna och regionalekonomins struktur åren 1997-2004. Med hjälp av indikatorerna jämförs också nivån på regionerna i Finland med genomsnittet i 25 EU-länder. Regionalindikatorerna bygger på regionala konton för produktion och sysselsättning från åren 1975-2004* som Statistikcentralen publicerat 30.5.2006. EU-jämförelserna baserar sig på Europeiska statistiskbyråns regionala uppgifter om bruttonationalprodukten som offentliggjorts 18.5.2006 samt köpkraftskorrigerade uppgifter i Eurostats databaser.

Källa: Regionalräkenskaper 1975-2004*, Eurostat News Release 18.5.2006.

Förfrågningar: Erkki Niemi (09) 1734 3313, aluetilinpito@tilastokeskus.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Länkar: Meddelande i samband med offentliggörandet

Tabeller

Tabellbilagor


Senast uppdaterad 30.5.2006

Instruktion för hänvisning:

Statistik: Indikatorer för regionalekonomi [e-publikation].
2004. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 20.4.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/atind/2004/atind_2004_2006-05-30_tie_001_sv.html