Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

2. Bostadshushåll och boendeförhållanden 2011

Bostadshushållets medelstorlek 2,07 personer

Antalet bostadshushåll med 1–2 personer har ökat redan i flera decennier och var 74 procent av alla bostadshushåll i slutet av år 2011. I slutet av år 2011 fanns det totalt 2 556 000 bostadshushåll, av vilka 1 053 000, dvs. 41 procent, var enpersonsbostadshushåll. Bostadshushållens medelstorlek var 2,07 personer år 2011, medan den ännu år 1970 var tre personer.

Figur 1. Bostadshushåll efter storlek 1970–2011, antal

Figur 1. Bostadshushåll efter storlek 1970–2011, antal

Bostadshushållens storlek varierade efter region. I urbana kommuner var bostadshushållens medelstorlek 2,01 personer och i landsbygdskommuner 2,19 personer. Bostadshushållets sammansättning är olika på landsbygden och i städerna. I städerna finns det mer (43 %) enpersonsbostadshushåll än i landsbygdskommunerna (37 %).

Omkring hälften av finländarna bor i småhus

Omkring hälften av finländarna bodde i fristående småhus, trots att bara 41 procent av stadigvarande bebodda bostäderna fanns i fristående småhus. Stadigvarande bebodda radhusbostäderna var 354 000 till antalet och utgjorde 14 procent av bostadsbeståndet. Av samtliga stadigvarande bebodda bostäder fanns 44 procent i flervåningshus, trots att bara en tredjedel av befolkningen bodde i flervåningshus. Detta förklaras av att bostäderna i flervåningshus är mindre och att det bor mindre familjer eller bostadshushåll i dem än i rad- eller småhus.

Tabell 2. Bostadshushåll och personer efter hustyp 2011

Hustyp Bostadshushåll     %     Personer         %    
Totalt 2 556 068 100,0 5 282 429 100,0
Fristående småhus 1 035 524 40,5 2 690 082 50,9
Rad-och kedjehus 354 092 13,9 701 698 13,3
Flervåningsbostadshus         1 119 154 43,8 1 808 475 34,2
Övriga byggnader 47 298 1,9 82 174 1,6

Ett bostadshushåll förfogade över en bostadsyta på ungefär 81 kvadratmeter och 39 kvadratmeter per person. Räknat per person minskar golvytan betydligt då bostadshushållets storlek ökar. De som bor ensamma hade i genomsnitt 59 kvadratmeter till sitt förfogande, bostadshushåll bestående av två personer 44 kvadratmeter, men bostadshushåll på sex personer hade däremot bara 21 kvadratmeter per person.

Tabell 3. Golvyta per person (m2) efter bostadshushållets storlek 1985–2011

År Personantal
Alla bostadshushåll 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer 7+ personer
1985 28,9 48,6 34,3 27,6 24,1 21,2 18,7 15,2
1990 31,4 51,8 37,0 29,4 25,0 21,7 19,0 14,8
1995 33,4 54,0 39,2 30,4 25,3 21,9 19,0 15,0
2000 35,3 55,6 40,8 31,4 26,0 22,5 19,4 15,4
2005 37,5 57,0 42,4 32,3 27,3 23,7 20,4 16,3
2010 39,1 58,6 43,6 33,0 28,2 24,4 21,0 16,9
2011 39,4 58,9 43,8 33,2 28,3 24,5 21,0 16,8

En fjärdedel av finländarna bodde trångt

I slutet av år 2011 fanns det 226 000 trångbodda bostadshushåll och totalt 935 000 personer bodde trångt. Ett bostadshushåll är trångbott, då det bor fler än en person per rum. En person som bor ensam anses alltså inte bo trångt. Då man inte räknar med dem som bor ensamma, var 15 procent av bostadshushållen trångbodda och nästan var fjärde finländare bodde i en trång bostad. Antalet trångbodda bostadshushåll minskade med 1 000 som året innan, och antalet trångbodda personer minskade med ungefär 5 000.

Räknat enligt lägenhetsytan per person var boendetätheten mindre i ägarbostäder än i hyresbostäder. Ett bostadshushåll som bodde i ägarbostad förfogade i genomsnitt över 42 kvadratmeter lägenhetsyta per person, medan ett bostadshushåll som bodde i hyresbostad i genomsnitt bara förfogade över 32 kvadratmeter per person.

Av hyresbostäderna var boendetätheten minst i fritt finansierade hyresbostäder, 33 kvadratmeter per person. Skillnaderna mot andra hyresbostäder var inte stora. I arava- och räntestödshyresbostäder var golvytan per person 31 kvadratmeter . I bostadsrättsbostäder var golvytan per person 32 kvadratmeter.

Huvudsakligen 1–2 personers bostadshushåll i hyresbostäderna

Enligt Statistikcentralens uppgifter var största delen, 86 procent, av dem som bor i hyresbostad en- eller tvåpersoners bostadshushåll. I ägarbostäderna var motsvarande andel 69 procent. Av bostadshushållen som bor i hyresbostad var 6 procent större bostadshushåll med minst 4 personer och i ägarbostad 18 procent. I slutet av år 2011 var antalet permanent bebodda hyresbostäder totalt omkring 777 000, varav 47 procent var arava- eller räntestödshyresbostäder.

Figur 2. Hyres- och ägarbostäder efter bostadshushållets storlek 2011

Figur 2. Hyres- och ägarbostäder efter bostadshushållets storlek 2011

Totalt fanns det 2 556 000 bostäder med permanent boende i slutet av år 2011. Av en dryg miljon permanent bebodda flervåningshusbostäder var mer än hälften hyresbostäder. Av radhusbostäderna var omkring 114 000 hyresbostäder, vilket är omkring en tredjedel av alla bebodda radhusbostäder. Av hyresbostäderna var 34 000 egnahems- eller parhusbostäder.

En fjärdedel av befolkningen bodde i hyresbostäder

Av de permanent bebodda bostäderna var andelen hyresbostäder 30 procent, men bara 1,3 miljoner personer, dvs. en fjärdedel av befolkningen, bodde i hyresbostäder. Detta förklaras av att bostadshushållen i hyresbostäder består av färre personer än bostadshushållen i ägarbostäder. I slutet av år 2011 var antalet permanent bebodda hyresbostäder totalt omkring 777 000, varav 47 procent var arava- eller räntestödshyresbostäder. I slutet av år 2011 fanns det 35 000 permanent bebodda bostadsrättsbostäder, av vilka 43 procent är belägna inom huvudstadsregionen.

Figur 3. Bostäder efter upplåtelseform 1960–2011

Figur 3. Bostäder efter upplåtelseform 1960–2011

I synnerhet unga bostadshushåll bor i hyreslägenheter. När åldern på den äldsta personen i bostadshushållet stiger minskar andelen bostadshushåll som bor i hyreslägenheter. Av de bostadshushåll där den äldsta personen är under 30 år hyrde 71 procent sin bostad. Av bostadshushållen i åldern 30–44 år hyrde nästan en tredjedel sin bostad och av bostadshushållen bestående av 45-åringar eller äldre bara 21 procent. Husägare var mest sannolikt bostadshushåll där den äldsta personen var 45–74 år. Av bostadshushållen i denna åldersklass bodde 43 procent i ett hus som de själva ägde. Däremot var det mer sällsynt att bostadshushåll som bestod av äldre personer ägde eget hus. Den mest allmänna boendeformen bland äldre var ägande av bostadsaktie.

Relativt många flervåningshus utan hiss

Det fanns ungefär 22 000 flervåningshus med fler än tre våningar. Av dessa saknade 3 300 hiss. Dessa flervåningshus med fler än tre våningar och utan hiss hade 105 000 bostäder och totalt 144 000 boende. Av dessa hade 24 000 fyllt 65 år. I hus med exakt tre våningar var det ännu mer sällsynt med hiss. Av de 344 000 bostäder som fanns i trevåningshus var 14 procent belägna i hus med hiss. I trevåningshus utan hiss bodde 429 000 finländare, av vilka 75 000 hade fyllt 65 år.


Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen

Förfrågningar: Marja Hermiö 09 1734 3211, Arja Tiihonen 09 1734 3272, Elina Aspblad-Huohvanainen 09 1734 3232, asuminen@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 24.10.2012

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Bostäder och boendeförhållanden [e-publikation].
ISSN=1798-6753. Allmän översikt 2011, 2. Bostadshushåll och boendeförhållanden 2011 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 7.12.2022].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/asas/2011/01/asas_2011_01_2012-10-24_kat_002_sv.html