Dokumentation som var i kraft 25.5.2023

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Statistiken över brott och tvångsmedel beskriver främst den regionala fördelningen av brottsligheten samt tvångsmedel som används av polisen, tullen och gränsbevakningsväsendet.
Statistiken över brott beskriver brottslighet som kommit till polisens, tullens och gränsbevakningsväsendets kännedom. Statistiken beskriver antalet brott och även antalet uppklarade brott och antalet personer som delgivits misstanke om brott i samband med uppklarade brott. Om de brottsmisstänkta personerna anges ålder, kön, medborgarskap och vissa socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Statistiken innehåller även uppgifter om brottsoffer för vissa typer av brott och uppgifter om familjevåld.
Med statistiken beskrivs endast brott som har polisanmälts eller för vilka det har påförts bötesföreläggande, lämnats framställning om straffyrkande eller förelagts ordningsbot. En stor del av brotten förblir oupptäckta, med andra ord kommer de inte till myndigheternas kännedom eller polisanmäls inte. Antalet statistikförda brott påverkas av till exempel förändringar i övervakningen, lagstiftningen och medborgarnas benägenhet att polisanmäla brott.

 

Statistikens population

Statistiken bildas av ärenden som registrerats i datasystemet för polisärenden (PATJA) som brott. Också materialet om tvångsmedel kommer från samma PATJA-system.

Statistisk enhet

Den statistiska enheten är brott. Om flera personer har genomfört samma brott tillsammans, anges som antalet brott ett. Om flera likadana brott begås under ett och samma tillfälle, kan dessa registreras som flera brott.
Huvudregeln är att en person uppges i statistiken lika många gånger som hen delgivits misstanke om brott (bruttoantalet personer). Brottsoffer däremot uppges i statistiken endast en gång per brott.

Måttenhet

Antalet brott.
Antalet personer.
Antalet tvångsmedel.

Referensperiod

Kvartalsmaterialet om brottslighet som kommit till myndigheternas kännedom hämtas ur polisens PATJA-system inom fem dagar efter utgången av kvartalet och uppgifterna färdigställs under den månad som följer efter statistikperioden.
Primärmaterialet i årsstatistiken över brottslighet som kommit till myndigheternas kännedom hämtas ur polisens PATJA-system i början av april året efter statistikåret. Resultaten färdigställs under maj.
Materialet om tvångsmedel hämtas ur polisens PATJA-system i början av februari året efter statistikåret. Resultaten färdigställs under februari–mars.

Referensområde

Statistiken omfattar brott som polisen, tullen och gränsbevakningsväsendet har utrett i Finland samt de tvångsmedel som dessa myndigheter har verkställt.
Uppgifterna för brott anges med det senaste statistikårets kommunindelning enligt brottets gärningsort. Tvångsmedel anges enligt polisinrättning och uppgifterna om tullen och gränsbevakningsväsendet skilt för sig.

Sektortäckning

Statistiken omfattar brott som polisen, tullen och gränsbevakningsväsendet har utrett i Finland samt de tvångsmedel som dessa myndigheter har verkställt.
Uppgifterna för brott anges med det senaste statistikårets kommunindelning enligt brottets gärningsort. Tvångsmedel anges enligt polisinrättning och uppgifterna om tullen och gränsbevakningsväsendet skilt för sig.

Tidstäckning

På webbplatsen finns årliga uppgifter om brottslighet från och med år 1980. Månadsvisa uppgifter finns från och med år 2009. Statistik över brott har förts sedan 1927. De äldsta publikationerna finns i digitaliserad form i tjänsten Doria.
Uppgifter om tvångsmedel finns från och med år 2004.

Distributionsfrekvens

Brottsstatistiken publiceras kvartalsvis. Kvartalsmaterialet som tillställs Statistikcentralen preciseras under statistikåret när polisens undersökning framskrider.
Materialet om tvångsmedel beskriver situationen vid tidpunkten då informationen hämtades och uppgifterna revideras inte. Avsnittet om familjevåld och våld i nära relationer publiceras en gång om året och materialet om brottsligheten som statistiken grundar sig på revideras inte.

Begrepp

Brott som anmälts till åklagare

Polisen, tullen eller gränsbevakningsväsendet har i uppgift att utreda brottet, göra en förundersökning och överlämna det uppklarade brottet till åklagaren för åtalsprövning. I lindrigare fall kan man avstå från att överlämna ärendet till åklagaren, på de grunder som anges i lagstiftningen.

Brott som kommit till myndigheternas kännedom

Ärende som registrerats som brott i datasystemet för polisärenden. Brottet har kunnat komma till polisens, tullens eller gränsbevakningsväsendets kännedom antingen genom anmälan eller i samband med en annan utredning. Brottet statistikförs för det år som det kommer till myndigheternas kännedom. Med ett brott avses en gärning för vilken lagstiftningen föreskriver ett straff. Polisen, tullen eller gränsbevakningsväsendet har i uppgift att utreda brottet, göra en förundersökning och överlämna det uppklarade brottet till åklagaren för åtalsprövning. I lindrigare fall kan man avstå från att överlämna ärendet till åklagaren, på de grunder som anges i lagstiftningen. Den statistiska enheten är brott. Om flera personer har genomfört samma brott tillsammans, anges som antalet brott ett. Om flera likadana brott begås under ett och samma tillfälle, kan dessa registreras som flera brott. Ett brott statistikförs enligt gärningsort. Ett brott har även kunnat ske utomlands och då registreras en polisanmälan om polisen, tullen eller gränsbevakningsväsendet har behörighet i ärendet och brottet har begåtts av eller riktar sig mot en finsk medborgare, en i Finland varaktigt bosatt person eller en finsk juridisk person.

Dold brottslighet

Brott som inte kommer till polisens kännedom och som därför inte registreras som brott.

Förvarhållningstid

Förvarhållningstiden är den tid som en person hålls gripen, anhållen eller häktad med stöd av bestämmelserna om tvångsmedel. Tiden som gripen och anhållen räknas i timmar, häktningsdygnen efter datum.

Grövsta brott

Det grövsta av de brott som den misstänkte begått under statistikåret, dvs. det s.k. huvudbrottet. Brottets grovhetsgrad bestäms bl.a. på basis av den dom som meddelas för brottet.

Inbrott

Stöld, grov stöld eller snatteri genom olovligt intrång.

Misstänkt

Person som misstänks för brott. Beslut om misstanke och registrering fattas av polisen (eller en utredare vid tullen eller gränsbevakningsväsendet). I statistiken beaktas endast personer som misstänks för uppklarade brott.
Huvudregeln är att en person uppges i statistiken lika många gånger som han eller hon misstänks för ett brott (bruttoantalet personer). Den statistiska enheten är brott. Om flera personer har genomfört samma brott tillsammans, anges som antalet brott ett.
Om en person gör sig skyldig till en brottsserie, dvs. flera liknande gärningar, räknas antalet misstänkta enligt antalet brott i brottsserien.
Databastabellerna visar antalet misstänkta enligt tre olika räknesätt: Misstänkta för uppklarade brott (dvs. det s.k. totala antalet), antalet brottsrubriceringar som misstänks samt enligt regeln om huvudbrott/det grövsta brottet.

Målsägande

I statistiken över brott och tvångsmedel är en målsägande inte nödvändigtvis det faktiska brottsoffret. En person som avlidit till följd av ett brott eller en händelse som lett till undersökning registreras ibland i PATJA-systemet med en annan status än målsägande, medan rättsinnehavarna till den avlidna personen registreras som målsägande. Vid ett brott mot en minderårig registreras som målsägande vanligtvis även det faktiska brottsoffrets vårdnadshavare.

Offer

Om målsägande och brottsoffer är samma person, registreras detta i PATJA-systemet med en separat anteckning. För närvarande måste ett offer registreras endast vid försök till brott mot liv, misshandel och andra brott mot liv eller hälsa, sexualbrott, människohandelsbrott och vissa brott enligt kapitel 25 i strafflagen.

Parkeringsbot

Avgift för brott mot bestämmelser och föreskrifter som gäller att stanna och parkera fordon samt användning av parkeringsskiva. Den kan också påföras för motorfordons onödiga tomgång.
Avgiften påförs av polisen eller, om kommunen sköter övervakningen, även av den kommunala parkeringsövervakaren eller parkeringsövervakarens biträde. Ett parkeringsfel för vilket parkeringsbot har påförts eller anmärkning givits registreras inte som brott.

Tvångsmedel

Tvångsmedlen indelas ofta i tre kategorier: tvångsmedel riktade mot person, tvångsmedel riktade mot egendom samt tvångsmedel som förordnats av domstol. I statistiken utmärks tvångsmedel som förordnats av domstol genom att tvångsmedlets bokstavsförkortning slutar på bokstaven O. Teleavlyssning, teleövervakning och teknisk observation (5 a kap. i lagen om ändring av tvångsmedelslagen 2003/646) ingår inte i denna statistik.
Vissa fall som statistikförs som tvångsmedel, till exempel besöksförbud och näringsförbud, har karaktären av (efter)lysningar, som leder till åtgärder vid överträdelse av förbudet.
Bestämmelser om tvångsmedel finns i tvångsmedelslagen (806/2011). Dessutom innehåller polislagen bestämmelser om gripande (s.k. gripande enligt polislagen). Om tvångsmedel som under speciella omständigheter riktas mot utlänningar (t.ex. i samband med inreseformaliteter eller mottagning av flyktingar) stadgas i utlänningslagen.
I tvångsmedelsbeslutet antecknas orsaken till användningen av tvångsmedlet och de allmänna rättsgrunderna för användningen (en eller flera).
När det gäller tvångsmedel riktade mot en persons frihet kan även (en eller flera) särskilda grunder anges. En vanlig särskild grund är risk för att den brottsmisstänkta personen flyr.
Statistikcentralen statistikför inte hemliga tvångsmedel såsom teletvångsmedel eller tvångsmedel av observationstyp.

Uppklarat brott

Ett brott som kommit till myndigheternas (polisens, tullens eller gränsbevakningsväsendets) kännedom anses ha blivit uppklarat när gärningsomständigheterna, parterna och andra omständigheter som krävs för åtalsbeslut och rättegång har uppklarats. Beslut i saken fattas av förundersökningsledaren.

Uppklarningsprocent

Talet anger hur många procent alla de brott som blivit uppklarade under statistikåret utgör av antalet brott som har kommit till polisens kännedom under samma år. Uppklaringsprocenten kan således bli högre än hundra.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Uppgifterna registreras i PATJA-systemet i huvudsak för hand och registreringar görs av ett stort antal personer, vilket innebär att slumpmässiga eller systematiska fel vid inmatningen som beror på användaren är möjliga, trots gemensamma anvisningar för registreringen.
 

Aktualitet

Kvartalsmaterialet om brottslighet som kommit till myndigheternas kännedom hämtas ur polisens PATJA-system inom fem dagar efter utgången av kvartalet och uppgifterna färdigställs under den månad som följer efter statistikperioden.
Primärmaterialet i årsstatistiken Brottslighet som kommit till myndigheternas kännedom hämtas ur polisens PATJA-system i början av april året efter statistikåret. Resultaten färdigställs under maj.
Materialet om tvångsmedel hämtas ur polisens PATJA-system i början av februari året efter statistikåret. Resultaten färdigställs under februari–mars.

Punktlighet

Fördröjning mellan det faktiska datum då uppgifter lämnas in och måldatumet enligt publiceringskalendern, på vilket uppgifterna borde ha lämnats in. Orsak till eventuell fördröjning och förbättringsförslag för att korrigera situationen i framtiden.
Kvalitetsindikatorn Punktlighet (användare och producent) / TP3
Antalet dagar mellan inlämningsdatumet/publiceringsdatumet och det planerade måldatumet för inlämning/publicering.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Statistiken omfattar brott som polisen, tullen och gränsbevakningsväsendet har utrett i Finland. Det är svårt att jämföra uppgifterna mellan olika länder, eftersom lagstiftningen i fråga om brottsliga gärningar skiljer sig mellan olika länder. Också statistikföringen skiljer sig mellan olika länder. Statistikcentralen avlägsnar från statistiken bland annat sådana polisanmälningar om vilka det redan finns en anmälan och fall, där det konstateras att inget brott har ägt rum. Exempelvis i Sverige statistikförs alla händelser som registrerats i systemet, även om det senare skulle framgå att inget brott har ägt rum.
Den internationella standarden för klassificering av brott ICCS underlättar jämförelser något, men dess användning är än så länge under utveckling.

Jämförbarhet över tid

I statistiken används den vid tidpunkten gällande regionindelningen.
Regionindelningen i statistiken över tvångsmedel är den distriktsindelning av polisinrättningar som gäller vid tidpunkten för publicering. Antalet polisinrättningar minskade i början av år 2009 från 90 till 24 polisinrättningar. Efter 2014 års reform av polisinrättningarna finns det 12 polisinrättningar.
Lagändringar försvårar jämförelser av olika år och typer av brott.
Med statistiken beskrivs antalet enskilda brott. Stora seriebrott kan när de uppdagas orsaka att brottsstatistiken utökas med tiotals eller till och med tusentals brott. Året efter återgår siffrorna oftast till den tidigare nivån. Problemet framhävs när man jämför den regionala brottslighetsutvecklingen av relativt ovanliga brott.
Också ändringar i grunderna för beräkning av antalet brott gör det svårt att jämföra antalet brott under olika år. När till exempel grunderna för beräkning av antalet bedrägerier ändrades år 1991, påverkade ändringen inte bara antalet bedrägerier, utan även jämförelser av det sammanlagda antalet brott mot tidigare års siffror försvårades.
Antalet statistikförda brott påverkas av till exempel förändringar i polisens övervakning, lagstiftningen och medborgarnas benägenhet att polisanmäla brott.
Sedan år 1954 har man i anslutning till statistiken Brottslighet som kommit till polisens, tullens och gränsbevakningsväsendets kännedom även publicerat uppgifter om tullbrott.


I början av år 2010 fogades brott som kommit till tullens och gränsbevakningsväsendets kännedom till siffrorna. Dessa uppgifter uppges från och med år 2009. Ändringen ökade det sammanlagda antalet brott med ungefär två procent. Narkotikabrotten ökade med 6–8 procent till följd av ändringen.
Siffrorna gällande äventyrande av trafiksäkerheten från slutet av år 2012 och början av år 2013 är inte helt jämförbara, eftersom det kom fram att överträdelser av hastighetsbegränsningar som upptäckts genom automatisk trafikövervakning under år 2012 har registrerats till början av år 2013.
Tvångsmedel har statistikförts på ungefär samma sätt sedan år 2002.
Lagändringar försvårar jämförelser av olika år och typer av tvångsmedel. Exempelvis ändrades lagstiftningen gällande tagande av prov för fastställande av DNA-profil som ingår i kroppsbesiktning i början av år 2004 (lag om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet 22.8.2003/761 och tvångsmedelslag 27.6.2003/646). Genom ändringen blev tagande av prov för fastställande av DNA-profil normal undersökningsrutin. Antalet tvångsmedel kan påverkas av till exempel ändringar i polisens brottsutredningspraxis eller behandling av berusade.
BROTT:
En ny vägtrafiklag (267/81) trädde i kraft 1.4.1982. I statistiken tillämpades lagen från årets början. På grund av lagändringen motsvarande siffrorna inte antalet olika typer av vägtrafikbrott under tidigare år.
Ordningsbotslagen (66/83) och lagen om ordningsbot i vägtrafik (68/83) trädde i kraft 1.9.1983. Enligt lagen kan ordningsbot utfärdas som påföljd för brott mot vägtrafiklagen (267/81) eller med stöd av den utfärdade bestämmelser och föreskrifter, om förseelsen anses ha föranlett endast ringa fara eller olägenhet.
Ordningsböter utfärdade av polisen från och med 1.9.1983 ingår i statistiken.
Statistikföringspraxisen för förskingringsbrott ändrades från och med år 1983 så att förskingringsbrott som omfattar flera delgärningar statistikförs som ett brott.
Lagen om ändring av strafflagen (769/90), som behandlar egendoms- och omsättningsbrott samt ekonomiska brott, trädde i kraft 1.1.1991. Ändringen var den första etappen i totalrevideringen av strafflagen och omfattade även sådana principiella ändringar att jämförbarheten av vissa brottsklasser mot tidigare år förlorades. Nya brottsrubriceringar infördes och delvis ändrades även innehållet i sådana brottsrubriceringar som förblev oförändrade. Problematiska i detta avseende var brott gällande olovligt brukande av lös egendom, bland dessa i synnerhet så kallade tillgrepp av motorfordon, bedrägeri- och betalningsmedelsbedrägeribrott samt förfalskningsbrott. För andra vanliga egendomsbrott bevarades jämförbarheten mot tidigare år. Statistikens uppgiftsinnehåll ändrades till att motsvara den reviderade lagstiftningen. Statistikföringspraxisen för betalningsmedelsbedrägerier ändrades 1991. Med ändringen minskade antalet statistikförda brott.
I och med att lagen gällande gemensamma straff reviderades (697/1991) beaktades i statistikföringen från och med början av år 1992 inte begreppet i en gärning begångna brott. Tidigare hade i en gärning begångna brott endast statistikförts enligt huvudbrottet, med vissa undantag. Med huvudbrott avses det brott som enligt lagen medför det strängaste straffet. Ändringen av statistikföringsmetoden ökade antalet statistikförda brott något.
Nya bestämmelser om narkotikabrott trädde i kraft den 1.1.1994. De bildar kapitel 50 i strafflagen. På grund av lagändringen är endast det sammanlagda antalet narkotikabrott jämförbart med motsvarande siffror från tidigare år. Trots att statistikföringspraxisen inte ändrades till följd av lagändringen var statistikföringen av narkotikabrott under år 1994 i någon mån oenhetlig i polisdistrikten. Det uppskattas att antalet narkotikabrott som registrerades är omkring tio procent större än det faktiska antalet. Nya bestämmelser om rattfylleri trädde i kraft 1.9.1994. Promillegränsen för grovt rattfylleri sänktes från 1,5 till 1,2. På grund av lagändringen är endast det sammanlagda antalet rattfyllerier jämförbart med tidigare år. Som ny gräns för fylleri i sjötrafik fastställdes en promille i stället för tidigare 1,5 promille.
En lag om ändring av strafflagen (578/1995) trädde i kraft den 1.9.1995. Ändringarna till brottsrubriceringarna påverkade uppgifternas jämförbarhet med tidigare år endast lite.
I det följande anges vilka tidigare rubriceringar de nya rubriceringarna motsvarar:
Tidigare brottsrubricering --> Ny brottsrubricering

– Dråp --> Dråp
– Dråp --> Dråp under förmildrande omständigheter
– Försök till dråp, försök till mord --> Försök till dråp, försök till mord, försök till dråp under förmildrande omständigheter
– Barnadråp --> Barnadråp (den finska rubriceringen ändrades)
– Dödsvållande --> Dödsvållande, grovt dödsvållande
– Vållande av kroppsskada eller sjukdom --> Vållande av personskada, grovt vållande av personskada
– Mordbrand --> Sabotage, trafiksabotage, grovt sabotage
– Försök till mordbrand --> Försök till sabotage, trafiksabotage, grovt sabotage
Brottsrubriceringarna gällande sabotage och mordbrand är dock inte helt jämförbara. Sabotage omfattar utöver mordbrand även fall som tidigare klassificerades under andra brottsrubriceringar.
Den nya alkohollagen (1143/1994) som trädde i kraft 1.1.1995 medförde ändringar till brottsklassificeringen. Rubriceringen ’intagande av alkoholhaltigt ämne på allmän plats’ slopades. Statistikföringen av narkotikabrott under år 1995 var i någon mån oenhetlig i polisdistrikten.

År 1996 infördes följande nya brottsrubriceringar: militära brott, arbetsbrott, miljöbrott, kränkning av vissa immateriella rättigheter. Nya uppgifter är åldersfördelningen av brottsmisstänkta kvinnor samt händelseorten vid brott mot liv och hälsa samt misshandelsbrott.
Sedan år 1997 uppges den brottsmisstänkta personens medborgarskap.
Nya bestämmelser gällande brott mot rättskipning, myndigheter och allmän ordning samt sexualbrott trädde i kraft den 1.1.1999. Dessa bildar kapitlen 15, 16, 17 och 20 i strafflagen. Nya bestämmelser gällande trafikbrott i kapitel 23 i strafflagen trädde i kraft 1.10.1999. Brottsrubriceringarna i tabellen är grupperade enligt den nya lagsstiftningen. De brott mot strafflagen som uppges nu inbegriper brott som tidigare hörde till vägtrafiklagen.
Statistikföringspraxis av vissa brottstyper ändrades den 1.4.2000. Kränkning av frid (24 kap i strafflagen) statistikförs så att en händelseserie som omfattar flera delgärningar antecknas som ett brott. På samma sätt statistikförs brott mot griftefrid och brott mot besöksförbud. De sist nämnda ingår i gruppen 'brott mot rättskipning, myndigheter och allmän ordning’.
En ny bestämmelse gällande narkotikabrott trädde i kraft den 1.9.2001. Till brottsklassificeringen fogades rubriceringen straffbart bruk av narkotika.
Nya bestämmelser gällande bruksstölder av motordrivet fortskaffningsmedel trädde i kraft den 1.10.2002. Till brottsklassificeringen fogades två nya rubriceringar: lindrig bruksstöld av motordrivet fortskaffningsmedel och grov bruksstöld av motordrivet fortskaffningsmedel. Tidigare statistikfördes dessa brott som olovligt brukande av motorfordon.
Annan fordonsförseelse infördes som ny brottsrubricering den 1.1.2003.
Den nya ordningslagen trädde i kraft den 1.10.2003. Till brottsklassificeringen fogades rubriceringen brott mot ordningslagen.
Sedan år 2003 uppges i anslutning till rattfyllerier uppgift om rusmedlet som den brottsmisstänkta personen har tagit.
Sedan år 2004 uppges uppgift om rusmedlet som den brottsmisstänkta personen har tagit: samtidig användning av annat rusmedel och alkohol (blandmissbruk). Tidigare uppgavs dessa uppgifter under punkten under påverkan av annat rusmedel.
Brott mot ordningslagen infördes som ny brottsrubricering den 1.1.2004. Rubriceringarna ordningsförseelse och brott mot polisförordnande slopades.
Strafflagens kapitel 41 om vapenbrott trädde i kraft den 1.6.2007. Dessa brott ingår i den reviderade brottsrubriceringen brott mot strafflagens kapitel 41, 42 och 43. Ändringen påverkar inte det sammanlagda antalet brott.
Strafflagens kapitel 50a om alkoholbrott och lagen om ändring av alkohollagen trädde i kraft den 1.11.2009. Som nya brottsrubriceringar infördes alkoholbrott, grovt alkoholbrott, lindrigt alkoholbrott och alkoholförseelse. På grund av lagändringen är endast det sammanlagda antalet alkoholbrott och alkoholförseelser jämförbara med tidigare år.
Statistikföringspraxis av tillgreppsbrott efter olovligt intrång i bostad ändrades år 2010. Sedan år 2009 uppges stöldbrott utfört genom olovligt intrång i fritidsbostad och stöldbrott utfört genom olovligt intrång i annan bostad som separata uppgifter.

År 2010 fogades uppgifter som beskriver gärningsorten till följande brott: rån, skadegörelse, försök till dråp, mord eller dråp under förmildrande omständigheter samt våldtäkt. Dessa uppgifter uppges från och med år 2009.
Bestämmelserna om förberedelse till grovt brott mot liv eller hälsa, förberedelse till grovt rån och förberedelse till tagande av gisslan trädde i kraft i augusti 2013.
Olaga förföljelse kriminaliserades den 1.1.2014.
Strafflagens kapitel 20 (om sexualbrott) reviderades den 1.9.2014. Straffskalan för dessa brott skärptes och 20 kap. 3 § (tvingande till samlag) upphävdes. Till strafflagen fogades 20 kap. 5 a §, sexuellt antastande.
Den 4.9.2015 fogades till strafflagen identitetsstöld (SL 38 kap. 9 a §).
Den 15.4.2019 fogades till strafflagen grovt sexuellt utnyttjande av barn (SL 20 kap. 7 b).
I början av år 2019 infördes en ny gruppering av brott.
A Egendomsbrott
B Brott mot liv och hälsa
C Sexualbrott
D Brott mot rättskipning, myndigheter och allmän ordning
L Trafikbrott
M Övriga brott mot strafflagen
N Brott mot övriga lagar och förordningar
Även brottsrubriceringarnas struktur har ändrats:
Gruppen Övriga brott mot strafflagen (M) består av brott mot strafflagen som inte ingår i grupperna A–L.
Äventyrande av trafiksäkerheten, smitning i vägtrafik, trafikförseelser, brott mot viss social lagstiftning om vägtransporter och fordonsförseelser som definieras utanför strafflagen hör till grupp N. Till denna grupp hör även andra förseelser som definieras utanför strafflagen.
Syftet med förnyelsen är att förbättra jämförbarheten av brott mellan olika år samt att främja den internationella jämförbarheten.

Sexualbrottslagen förnyades i början av år 2023. Brott enligt den nya lagstiftningen statistikförs under egna benämningar. Också benämningarna i enlighet med den gamla lagstiftningen används fortfarande i statistikföringen. De gamla benämningarna har märkts ut med en särskild anteckning (–2022). 

TVÅNGSMEDEL:
Tvångsmedel gällande genomsökning av utrustning och genomsökning av platser trädde i kraft i början av år 2014. Införandet av dessa tvångsmedel gjorde att bland annat antalet husrannsakningar och beslag minskade.
Tvångsmedlet gällande förvar av utlänningar trädde i kraft i början av år 2016.
Om beslag i samband med kroppsvisitation och husrannsakan uppges från och med år 2009 endast det sammanlagda antalet. Någon närmare klassificering av ifrågavarande tvångsmedel finns inte. Antalet tagande i förvar baserat på polislagen är av definitionsmässiga orsaker inte helt identiskt med antalet berusade tagna i förvar som uppges i statistiken om brott som kommit till myndigheternas kännedom.

Antalet blodprov för undersökning av berusningstillstånd hade registrerats bristfälligt i systemet under åren 2009–2010. Denna avvikelse om flera tusen fall måste beaktas vid jämförelse av det sammanlagda antalet tvångsmedel. Siffran för år 2010 var endast 975, medan den borde ha legat närmare siffran för år 2011, som var 8 323.
Information om tvångsmedel som beslutats av domstol fås från domstolsstatistik fram till statistiken för år 2013.
15.3    Enhetlighet över statistikområdena
Polisen, tullen och gränsbevakningsväsendet publicerar sina egna statistikmeddelanden, i vilka siffrorna kan avvika något från Statistikcentralens siffror. Detta beror på flera anledningar:
1.    Skillnader i tiden för hämtning av material: Statistikcentralens material för tidigare år uppdateras inte när ett nytt statistikår publiceras. Andra aktörer hämtar uppgifterna från en informationsresurs som uppdateras kontinuerligt.
2.    Skillnader i reglerna för hanteringen: ska till exempel obefogade polisanmälningar lämnas bort från det totala antalet.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Statistikens registerkälla är datasystemet för polisärenden PATJA.
Uppgifterna om kommunal parkeringsövervakning samlas in med en webblankett.

Datainsamlingsmetod

För inlämning av uppgifterna om brott och tvångsmedel till Statistikcentralen ansvarar Tieto Oy. Tieto hämtar ut uppgifterna från PATJA och för över dem som en sekventiell fil till Statistikcentralens server.
Uppgifterna om kommunal parkeringsövervakning samlas in med en Webropolenkät.

Frekvens för datainsamling

Uppgifterna om brott tas ut kvartalsvis och som ett separat årligt uttag med ett mer omfattande uppgiftsinnehåll.
Uppgifterna om tvångsmedel hämtas årsvis.
Uppgifterna om kommunal parkeringsövervakning samlas in en gång per år.

Metoder

Databehandling

Materialet viktas inte och korrigeras inte. Bakgrundsuppgifter, bland annat ålder och kön, jämförs med Statistikcentralens register och i första hand används dessa registeruppgifter. Om en person inte har en personbeteckning används de uppgifter som ingår i materialet.
Materialet om familjevåld och våld i nära relationer har bildats utifrån registeruppgifter om brott som anmälts till polisen. Offer och misstänkta har sammanslagits med uppgifter ur polisens Patja-system. De sammanslagna uppgifterna är hemort, familjeställning samt barn, föräldrar, äkta makar och registrerade partner. På basis av familjeställning och bostadsuppgifter har man slutit sig till om offret och den misstänkte lever i ett samboförhållande. Uppgifterna i registermaterialet är uppgifter för statistikåret. I fråga om äkta par har man jämfört dagen för brottet samt dagen för ingående av äktenskap och dagen för äktenskapsskillnad. I materialet har man också beaktat sådana fall där offret och den misstänkte har varit sambor året före statistikåret. Statistikmaterialet har kompletterats med en granskning av om offret och den misstänkte har ett gemensamt barn. Om offret och den misstänkte är eller tidigare har varit sambor eller gifta med varandra, hör de i första hand till dessa klasser och först därefter undersöks om offret och den misstänkte har ett gemensamt barn. Sedan år 2020 söker man sambor från de fem föregående åren. Tidigare granskades bara föregående år. Tidsserien har korrigerats bakåt och därför har siffrorna ändrats något.
Fr.o.m. år 2015 har också beaktats om offret och den misstänkte har bott i samma bostad under någon månad av statistikåret. Av dem som bott i samma bostad har man bildat sambor, om båda är över 18 år, av motsatt kön och deras åldersskillnad är mindre än 16 år. I statistiken ingår alla brott som anmälts under statistikåret, vilket innebär att brottet också kan ha begåtts under tidigare år. Som brott som hänför sig till familjevåld och våld i nära relationer beaktas förutom sexualbrott enligt 20 kap. i strafflagen och brott mot liv och hälsa enligt 21 kap. i strafflagen också frihetsberövande (SL 25:1–2 §), olaga hot (25:7 §), olaga förföljelse (25:7 a §), olaga tvång (25:8 §) och människohandel (25:3 §). Dessutom beaktas rån (31:1 §) och utpressningsbrott (31:3 §).


 

Datavalidering

Materialets kvalitet övervakas bland annat genom att jämföra det med materialet från föregående det kvartalet/föregående året och granska förändringarna. Ibland kommer stora seriebrott till myndigheternas kännedom, vilket försvårar jämförelser mellan olika år. Likaså försvårar alla ändringar av lagstiftningen jämförelserna. Om det förekommer stora förändringar i materialet, utan att det har skett betydande ändringar i lagstiftningen, försöker man fråga den som producerat materialet om eventuella förändringar.
 

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning 

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 

Sekretess – behandling av uppgifter

 Åtkomsten till statistikmaterialet avgränsas till endast de personer som absolut behöver materialet. I klassificeringen av statistikens tabeller eftersträvas en något grövre indelning för att antalet små cellfrekvenser ska vara så litet som möjligt, men brottslighet som ämne karaktäriseras av att intresset ofta riktas särskilt just mot dessa små cellfrekvenser. I princip försöker man uppge de mest känsliga uppgifterna endast på hela landets nivå.

Forskningsmaterial bildas i samarbete med Statistikcentralens forskartjänster.

Statistikcentralen har preciserat sin dataskyddspraxis i anslutning till statistikföringen av brott och tvångsmedel.  När det gäller statistiken över brott och tvångsmedel lägger Statistikcentralen ner publiceringen av uppgifter om brott i enlighet med 12 och 13 kap. i strafflagen som anmälts, fr.o.m. uppgifterna för statistikåret 2023. I offentliggörandena före år 2023 raderas inte uppgifterna. Statistikcentralen publicerar uppgifter om brott som anges i 12 och 13 kap. i strafflagen också i fortsättningen när det gäller uppklarade brott. 
Polisen samordnar uppgifterna i sina egna statistikpublikationer med Statistikcentralens uppgifter.
Beslutet grundar sig på 16 § i statistiklagen, där det konstateras att Statistikcentralens rätt att samla in uppgifter med stöd av uppgiftsskyldigheten enligt 14 och 15 § inte gäller uppgifter som är sekretessbelagda med tanke på internationella förhållanden, den allmänna säkerheten, försvaret och statens säkerhet samt bestämmelserna i 6 kap. 24 § i offentlighetslagen punkterna 2, 3 och 9 om sekretessbelagda myndighetshandlingar.      
 

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Datautbyte

Statistikcentralen lämnar varje kvartal en statistikrapport till polisen, tullen och gränsbevakningsväsendet.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar. 

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvalitetsbedömning

I produktionen av statistiken följs FOS-kvalitetskriterierna och rekommendationen om kvalitetsbeskrivning

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Ramarna kompletterar varandra. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi) 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter. 

Statistikexperter

Kimmo Haapakangas
överaktuarie
029 551 3252

Dokumentation som publicerats före 5.4.2022 finns på statistikens arkivsidor.

Gå till arkivsidorna