Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Pressmeddelande 28.2.2005

Bruttonationalprodukten ökade med 3,7 procent i fjol

Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter ökade bruttonationalproduktens volym år 2004 med 3,7 procent. Bruttonationalprodukten, dvs. den sammanlagda värdeökningen av de producerade varorna och tjänsterna, var i fjol 150 miljarder euro. Under årets första kvartal var produktionen 1,0 procent större än kvartalet innan, under årets andra kvartal 0,8 och tredje kvartal 1,1 procent större. Under årets sista kvartal ökade bruttonationalprodukten med 0,6 procent jämfört med föregående kvartal.

Förändringar i volymen av bruttonationalprodukten 1996-2004, %

Tillväxten av efterfrågan var i fjol beroende av hushållens konsumtion och de privata investeringarna. De fasta investeringar som minskat under de två föregående åren började öka. Exportvolymen ökade med omkring 3,5 procent och importvolymen med något under 5 procent.

De privata konsumtionsutgifterna ökade i fjol med mer än 3 procent. Anskaffningen av personbilar, som blivit livligare under två år, avtog på våren, men hushållen skaffade också rikligt med hushållsmaskiner jämfört med året innan. I fjol ökade köpen av kapitalvaror med 4 procent, då ökningen året innan var t.o.m. 19 procent. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 2 procent.

De fasta investeringarna ökade med närmare 5 procent. Den totala volymen av maskin-, materiel- och transportmedelsinvesteringarna ökade med nästan 10 procent. Bostadsbyggnadsinvesteringarna ökade med 8 procent jämfört med året innan, men de övriga husbyggnadsinvesteringarna minskade med 5 procent från föregående år. De offentliga investeringarna minskade med en procent.

Volymen av exporten av varor och tjänster ökade med 3,5 procent. Importvolymen ökade med 4,8 procent. Importpriserna steg mera än exportpriserna, varför bytesförhållandet försämrades med 1,7 procent.

Inom servicenäringar ökade produktionen med 3,5 procent och inom förädlingsnäringar med 4,4 procent. Inom fabriksindustrin ökade produktionen med mer än 5 procent och inom byggverksamheten med drygt 2 procent. Inom primärproduktionen minskade produktionen med 2 procent både inom skogs- och lantbruk.

Företagens driftsöverskott ökade

De icke-finansiella företagens driftsöverskott ökade i fjol med närmare 8 procent. Tillväxten blev tydligt större än under de senaste åren och var störst sedan år 2000. I affärsbokföringen motsvaras driftsöverskottet grovt av omsättning. Företagarinkomsten ökade också mer än under tidigare år, dvs. med 14 procent. Företagarinkomsten motsvarar grovt vinsten före betalning av skatter och dividender. I fjol betalade företagen nästan 8 procent mera i direkta skatter och 11 procent mera i dividender än föregående år. Värdet av företagens fasta investeringar ökade i fjol med 7 procent. Trots ökningen av investeringar var företagens finansiella ställning god. Nettokreditgivningen, som beskriver den finansiella ställningen, var omkring 7 miljarder euro och den ökade med 13 procent från föregående år.

Hushållens realinkomster ökade med nästan fem procent

Hushållens disponibla inkomst ökade i fjol nominellt med 5,4 procent och reellt med 4,6 procent. Den största bidragande orsaken till bruttoinkomstökningen var att lönesumman ökade med 4,6 procent. Hushållens dividendinkomster ökade med 26 procent. De direkta skatterna ökade med 1,8 procent.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 4,1 procent, dvs. mindre än den disponibla inkomsten. Spargraden, dvs. sparandet i förhållande till den disponibla inkomsten, var 1,9 procent, då den året innan var 0,6 procent. Hushållens fasta investeringar ökade med 9,5 procent, då investeringar i bostäder fortsatte kraftigt.

De offentliga samfundens överskott nästan tre miljarder

Statsförvaltningen visade i fjol ett litet överskott, dvs. överskottet var 0,2 miljarder euro. Skatteinkomsterna av indirekta skatter ökade med något under 3 procent, därav var ökningen av mervärdesskatt med 4 procent. De direkta skatterna ökade med 4,3 procent. Löpande transfereringar till kommuner ökade med närmare 8 procent.

Kommunernas och samkommunernas finansiella ställning försämrades och visade nu ett underskott på ungefär en miljard euro. Den finansiella ställningen visade ett underskott för fjärde året. Kommunernas skatteintäkter ökade med något under 2 procent.

Totalt var de offentliga samfundens EMU-överskott 2,1 procent av bruttonationalprodukten år 2004. EMU-skulden var 45,1 procent av bruttonationalprodukten.

De offentliga utgifternas andel av bruttonationalprodukten sjönk något och var 50,7 procent år 2004. Föregående år var andelen 50,9 procent. Skattesatsen, dvs. skatternas och de obligatoriska socialskyddsavgifternas andel av bruttonationalprodukten, minskade i fjol till 44,1 procent, år 2003 var skattesatsen 44,8 procent.

Källa: Nationalräkenskaper, förhandsuppgifter, år 2004 och 4:e kvartalet. Statistikcentralen
De offentliga samfundens underskott och bruttoskuld enligt EMU-kriterier. Statistikcentralen

Förfrågningar: nationalräkenskaper: Tuomas Rothovius (09) 1734 3360, Raimo Nurminen (09) 1734 3367;
de offentliga samfundens underskott och skuld: Paula Koistinen-Jokiniemi (09) 1734 3362, skt.95@tilastokeskus.fi