Nyheter 15.6.2020

Statistikcentralens och OECD: s gemensamma rapport: Finland är starkt beroende av den globala marknaden

Företagen har i allt större utsträckning organiserat sina produktionskedjor globalt. I denna globala ekonomiska tidsålder bör också statistikföringen erbjuda allt mer detaljerad information om den internationella handeln och de globala värdekedjorna. Statistikcentralen och OECD har utarbetat en gemensam rapport som granskar Finlands integration i globala värdekedjor under det senaste decenniet.

Resultaten från rapporten Globalisation in Finland: Granular Insights into the impact on businesses and employment baserar sig på en mer noggrann analys av värdekedjeintegrationen än tidigare. Resultaten visar att Finland till och med är starkare beroende av den globala marknaden än vad som tidigare uppskattats.

Det utlandsproducerade förädlingsvärdet en betydande del av Finlands export

Enligt rapporten utgör det förädlingsvärde som producerats utomlands över en tredjedel av hela Finlands bruttoexport. Detta är över 10 procentenheter mer än vad man uppskattat i tidigare kalkyler.

Även om de industriella näringsgrenarna fortfarande dominerar bruttoexporten, har deras andel av exporten inom det inhemska förädlingsvärdet, minskat med omkring 20 procentenheter från de första åren av 2000-talet. År 2016 gick servicenäringarna om de industriella näringsgrenarna i fråga om andelen inhemskt förädlingsvärde av exporten, och år 2018 var servicenäringsföretagens andel av Finlands förädlingsvärdeexport redan 47 procent och de industriella näringsgrenarnas 44 procent.

Finländska företag har varit framgångsrika inom informationsintensiva servicebranscher, såsom IT-tjänster samt informationstjänster. Dessa två näringsgrenar svarade tillsammans för en andel på över 15 procent av ökningen av den inhemska förädlingsvärdeexporten mellan åren 2013 och 2018.

Jobben inom servicenäringarna är beroende av utländsk efterfrågan

I Finland är totalt omkring 500 000 jobb beroende av utländsk efterfrågan, antingen direkt eller indirekt. Mer än hälften av dessa jobb finns inom servicenäringarna.

Andelen jobb som är beroende av de industriella näringsgrenarnas export har sjunkit betydligt under det senaste decenniet. Den ökande exporten inom servicenäringarna har dock säkerställt att antalet jobb som är beroende av utrikeshandeln har varit nästan oförändrat.

Globaliseringen sätter fart på polariseringen av arbetsmarknaden

Globaliseringen verkar påskynda polariseringen av arbetsmarknaden. Exportintensiva och multinationella företag anställer mer högutbildade arbetstagare och deras export stöder också jobb med hög utbildning i andra företag.  

I de företag som är starkare integrerade i de globala värdekedjorna är löneökningen snabbare än i andra företag. Eftersom det arbetar fler kvinnor än män inom sådana näringsgrenar som bara indirekt är kopplade till globala värdekedjor, kan globaliseringsutvecklingen öka löneskillnaderna mellan könen.

Löneskillnaderna inom företagen har ökat under det senaste decenniet. De är dock mindre i de företag som är starkare integrerade i de globala värdekedjorna.

Den första gemensamma rapporten i sitt slag

Med hjälp av de internationella statistikprojekten erhålls en noggrannare bild av de globala värdekedjorna. Ett av de mest kända projekten är OECD:s och WTO:s databas Trade in Value Added (TIVA). Statistikcentralen och OECD har i samarbete utvecklat statistikföringen av den förädlingsvärdebaserade utrikeshandeln i Finlands ekonomi och gjort den mer noggrann än tidigare. I rapporten granskas värdekedjeintegration förutom enligt näringsgrenar också enligt företagens egenskaper. De egenskaper som granskas är bl.a. företagets deltagande i utrikeshandeln, relationer till multinationella företag, ålder och storleksklass.

OECD:s och Statistikcentralens gemensamma rapport är den första i sitt slag. Den gemensamma rapporten har finansierats av Utrikesministeriet, Finansministeriet, Statsrådets kansli samt Stiftelsen för industrins och arbetsgivarnas centralförbund (TT).

Globalisation in Finland: Granular Insights into the impact on businesses and employment (pdf)

Förfrågningar: överaktuarie Pontus Lindroos, tfn 029 551 3242, utvecklingschef Kristian Taskinen, tfn 029 551 2238