Miljö och naturresurser

Geografiska uppgifter

Areal, km2, 1.1.2017
Areal totalt 390 908
Land 303 912
Sötvatten 34 536
Havsvatten 52 460
Gränser, km
Sverige 614
Norge 736
Ryssland 1 340
Territorialvattengränsen 1 250
Totalt 3 940
Största längd, km
Hangö–Utsjoki 1 157
Största bredd, km
Närpes–Ilomants 542
Högsta punkt, m
Halditjåkko 1 324
Längsta flod, km
Kemi älv 500
Största sjöar, km2
Saimen 1 393
Päijänne 1 082
Enare träsk 1 082
Ule träsk 912
Pielinen 895
Största öar, km2
a) Havsområden
Fasta Åland 689
Kimitoön 545
b) Insjöar
Soisalo 1 540

Det finns ca 168 000 sjöar med en areal på minst 500 m2, av vilka ca 57 000 har en areal på mer än en hektar.

Antalet öar med en areal på mer än en ar är ca 187 000.

Källor: Lantmäteriverket

Finlands miljöcentral

Tabellen i Excelformat (xlsx)

Uppdaterad: 1.2.2017

Naturskyddsområden och ödemarker 1.1.2017

  Antal Areal, ha Vatten, %
Naturskyddsområden 11 037 2 103 615 20,5
Nationalparker 39 990 162 18,1
Naturparker 19 153 522 1,9
Myrskyddsområden 170 463 427 2,6
Lundskyddsområden 47 1 133 1,0
Gamla skogar 90 9 834 2,9
Statens övriga naturskyddsområden 201 127 404 30,0
Naturskyddsområden på privatägd mark 10 413 322 489 53,3
Naturskyddsområden på Åland 58 35 644 92,4
Ödemarker 12 1 489 119 7,5

Ytterligare skyddar forsskyddslagen 53 enskilda forsar, flodandelar eller avrinningsområden för byggande av kraftverk. Motsvarande lagar har stiftats för skyddande av Ounasjoki och Kyro älv.

Källor: Miljöministeriet

Forststyrelsen

ÅSUB

Tabellen i Excelformat (xlsx)

Uppdaterad: 21.4.2017

Väderförhållanden

  Medeltemperatur (°C) Antal nederbördsdagar 1)
  Helsingfors Sodankylä (Lappland) Helsingfors Sodankylä (Lappland)
  1981–2010 2016  1981–2010 2016 1981–2010 2016 1981–2010 2016
Januari -3,9 -8,8 -13,5 -18,1 12 13 9 9
Februari -4,7 0,3 -12,7 -6,3 8 17 8 15
Mars -1,3 0,9 -7,5 -4,0 8 4 8 4
April 3,9 4,8 -1,3 1,1 7 12 6 10
Maj 10,2 13,8 5,3 9,0 7 3 9 7
Juni 14,6 15,3 11,6 12,0 8 8 10 14
Juli 17,8 17,8 14,5 16,8 8 10 11 15
Augusti 16,3 16,4 11,7 12,2 10 16 10 16
September 11,5 13,3 6,2 8,5 10 3 9 11
Oktober 6,6 5,6 0,1 1,7 10 4 9 2
November 1,6 0,0 -7,1 -6,1 12 13 10 10
December -2,0 0,2 -11,7 -9,1 11 5 8 9

1) Nederbörd ≥ 1,0 mm

Källa: Meteorologiska institutet

Tabellen i Excelformat (xlsx)

Uppdaterad: 5.4.2017

Utsläpp i luften

  Enhet 1980 1990 2000 2010 2013 2014 2015
Växthusgasutsläpp, CO2-ekv. mn t . . 71,3 70,0 75,7 63,2 59,1 55,6
Koldioxid 1) mn t 54,1 52,6 52,8 59,2 47,4 43,6 40,0
Svavel (som SO2) 1 000 t 583 250   81 67 48 43 41
Kväveoxider 1 000 t 284 299   229 178 149 141 130

1) Utsläpp förorsakade av fossila bränslen och torvbränning.

Källa: Statistikcentralen, Miljö och naturresurser

Tabellen i Excelformat (xlsx)

Uppdaterad: 18.4.2017

Växthusgasutsläpp och -upptag

  Utsläpp Upptag 1)
  1 000 000 t CO2 ekvivalent
1991 69,1 -25,4
1992 67,6 -19,4
1993 69,9 -20,3
1994 75,4 -13,3
1995 71,8 -12,4
1996 77,6 -21,4
1997 76,2 -18,3
1998 72,5 -16,6
1999 71,9 -19,6
2000 70,0 -21,7
2001 75,4 -23,4
2002 77,8 -23,9
2003 85,3 -24,5
2004 81,5 -26,0
2005 69,6 -27,1
2006 80,8 -33,4
2007 79,2 -25,8
2008 71,2 -24,7
2009 67,4 -38,0
2010 75,7 -27,3
2011 67,7 -28,7
2012 62,4 -32,3
2013 63,2 -26,3
2014 59,1 -28,3
2015 55,6 -26,0

1) LULUCF (markanvändning, ändring av markanvändning samt skogsbruk)

Källa: Statistikcentralen, Växthusgaser

Tabellen i Excelformat (xlsx)

Uppdaterad: 18.4.2017

 

Ämnesområde: Miljö och naturresurser

Senast uppdaterad 21.4.2017