Miljö och naturresurser

Geografiska uppgifter

Areal, km2, 1.1.2018
Areal totalt 390 908
Land 303 919
Sötvatten 34 533
Havsvatten 52 456
Gränser, km
Sverige 614
Norge 736
Ryssland 1 340
Territorialvattengränsen 1 250
Totalt 3 940
Största längd, km
Hangö–Utsjoki 1 157
Största bredd, km
Närpes–Ilomants 542
Högsta punkt, m
Halditjåkko 1 324
Längsta flod, km
Kemi älv 500
Största sjöar, km2
Saimen 1 393
Päijänne 1 082
Enare träsk 1 082
Ule träsk 912
Pielinen 895
Största öar, km2
a) Havsområden
Fasta Åland 689
Kimitoön 545
b) Insjöar
Soisalo 1 540

Det finns ca 168 000 sjöar med en areal på minst 500 m2, av vilka ca 57 000 har en areal på mer än en hektar.

Antalet öar med en areal på mer än en ar är ca 187 000.

Källor: Lantmäteriverket

Finlands miljöcentral

Tabellen i Excelformat (xlsx)

Uppdaterad: 2.2.2018

Naturskyddsområden och ödemarker 1.1.2018

  Antal Areal, ha Vatten, %
Naturskyddsområden 11 365 2 349 821 17,8
Nationalparker 40 1 001 810 18,0
Naturparker 19 154 157 1,9
Myrskyddsområden 167 470 584 2,6
Lundskyddsområden 46 1 058 1,0
Gamla skogar 88 9 686 2,9
Statens övriga naturskyddsområden 283 347 468 10,2
Naturskyddsområden på privatägd mark 10 662 329 325 53,3
Naturskyddsområden på Åland 60 35 733 92,2
Ödemarker 12 1 489 121 7,5

Ytterligare skyddar forsskyddslagen 53 enskilda forsar, flodandelar eller avrinningsområden för byggande av kraftverk. Motsvarande lagar har stiftats för skyddande av Ounasjoki och Kyro älv.

Källor: Miljöministeriet

Forststyrelsen

ÅSUB

Tabellen i Excelformat (xlsx)

Uppdaterad: 26.3.2018

Väderförhållanden

  Medeltemperatur (°C) Antal nederbördsdagar 1)
  Helsingfors Sodankylä
(Lappland)
Helsingfors Sodankylä
(Lappland)
   1981–2010 2017  1981–2010 2017  1981–2010 2017  1981–2010 2017
Januari -3,9 -1,9 -13,5 -10,2 12 6 9 9
Februari -4,7 -2,0 -12,7 -10,1 8 6 8 6
Mars -1,3 1,2 -7,5 -5,6 8 9 8 9
April 3,9 2,8 -1,3 -2,5 7 11 6 5
Maj 10,2 9,5 5,3 2,6 7 5 9 4
Juni 14,6 13,7 11,6 10,3 8 11 10 13
Juli 17,8 16,0 14,5 15,1 8 9 11 10
Augusti 16,3 16,2 11,7 11,9 10 11 10 11
September 11,5 12,1 6,2 7,2 10 9 9 7
Oktober 6,6 5,8 0,1 0,4 10 16 9 9
November 1,6 4,1 -7,1 -5,5 12 20 10 13
December -2,0 1,8 -11,7 -10,1 11 20 8 12

1) Nederbörd ≥ 1,0 mm

Källa: Meteorologiska institutet

Tabellen i Excelformat (xlsx)

Uppdaterad: 12.1.2018

Utsläpp i luften

  Enhet 1980 1990 2000 2010 2014 2015 2016
Växthusgasutsläpp,
CO2-ekv.
mn t . . 71,3 70,1 75,5 58,9 55,4 58,8
Koldioxid 1) mn t 54,1 52,6 52,8 59,2 43,6 40,0 43,2
Svavel (som SO2) 1 000 t 583 250   81 67 43 42 40
Kväveoxider 1 000 t 284 299   229 178 141 130 129

1) Utsläpp förorsakade av fossila bränslen och torvbränning

Källa: Statistikcentralen, Växthusgaser

Tabellen i Excelformat (xlsx)

Uppdaterad: 12.4.2018

Växthusgasutsläpp och -upptag

  Utsläpp Upptag 1)
  1 000 000 t CO2 ekvivalent
1990 71,3 -14,0
1991 69,1 -26,5
1992 67,6 -20,5
1993 69,9 -21,4
1994 75,4 -14,6
1995 71,9 -13,7
1996 77,8 -22,4
1997 76,4 -19,2
1998 72,7 -17,6
1999 72,1 -20,4
2000 70,1 -22,4
2001 75,5 -23,9
2002 78,0 -24,5
2003 85,5 -25,0
2004 81,8 -26,3
2005 69,8 -27,7
2006 81,1 -34,0
2007 79,4 -26,5
2008 71,3 -25,4
2009 67,7 -38,1
2010 75,5 -27,5
2011 67,8 -29,0
2012 62,3 -32,7
2013 63,1 -27,3
2014 58,9 -30,9
2015 55,4 -28,8
2016 58,8 -27,1

1) LULUCF (markanvändning, ändring av markanvändning samt skogsbruk)

Källa: Statistikcentralen, Växthusgaser

Tabellen i Excelformat (xlsx)

 

Uppdaterad: 12.4.2018

 

Ämnesområde: Miljö och naturresurser

Senast uppdaterad 12.4.2018