Publicerad: 12.7.2018

Bruttonationalprodukten ökade med 2,8 procent i fjol

Korrigering 12.7.2018 kl 14:00. De korrigerade punkterna är markerade med rött.

Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter ökade volymen av Finlands bruttonationalprodukt med 2,8 procent år 2017. Enligt de preliminära uppgifterna som publicerades i mars var ökningen 2,6 procent. Bruttonationalprodukten, dvs. förädlingsvärdet vid produktionen av varor och tjänster, var 224 miljarder euro.

Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Förädlingsvärdet ökade inom nästan alla huvudnäringsgrenar år 2017

Förädlingsvärdet ökade kraftigt inom nästan alla huvudnäringsgrenar, beräknat i löpande priser. Ökningen var störst inom utvinning av mineral, energiförsörjning, uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster, hotell och restaurangverksamhet samt byggverksamhet. När det gäller de stora näringsgrenarna minskade förädlingsvärdet något inom vård och omsorg; sociala tjänster, offentlig förvaltning samt utbildning.

Volymen av förädlingsvärdet ökade mest inom företagstjänster, energi- och vattenförsörjning, tillverkningsindustri samt teknik. Också inom hotell- och restaurangverksamhet, transport, byggverksamhet, finans- och försäkringsverksamhet ökade volymen kraftigt. Förädlingsvärdets volym minskade inom vård och omsorg; sociala tjänster.

Exporten, privata investeringar och hushållens konsumtion ökade efterfrågan

Efterfrågan inom samhällsekonomin ökade särskilt på grund av investeringarna som volymmässigt ökade med 4,0 procent. Volymen av hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,4 procent, däremot minskade volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna med 0,5 procent.

De privata investeringarna gick upp med 4,6 procent och de offentliga med 1,8 procent. Särskilt ökade byggnadsinvesteringarna och investeringarna i maskiner och inventarier. Däremot minskade investeringarna i forskning och utveckling samt datorprogram något.

Exportvolymen ökade med 7,5 procent år 2017 och importvolymen med 3,5 procent. Sett i löpande priser ökade också exporten av varor mer än importen. Även om exporten av tjänster ökade klart mer än importen var exporten av tjänster ändå ungefär en miljard euro mindre än importen. Bytesbalansen vände till överskott.

Nettonationalinkomsten ökade i fjol reellt med 2,9 procent. Bytesbalansen, dvs. förhållandet mellan export- och importpriserna, försvagades något. Importpriserna steg mer än exportpriserna.

Företagens vinster ökade

Driftsöverskottet som beskriver vinster från icke-finansiella företags huvudsakliga verksamhet ökade med 21 procent från året innan. Företagens företagarinkomst ökade med 9 procent eftersom kapitalinkomsterna minskade och kapitalutgifterna ökade något. I företagarinkomsten beaktas också kapitalinkomster och betalda räntor och markarrenden. Den motsvarar grovt vinsten före skatter och dividender.

Företagens nettoutlåning, dvs. finansiella ställning, visade ett överskott på 10,7 miljarder euro. Året innan var överskottet 9,5 miljarder euro. Den finansiella ställningen förbättrades i och med ökade vinster, även om också företagens investeringar ökade.

Den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåning, visade ett underskott på 1,5 miljarder euro, medan underskottet året innan var 3,7 miljarder euro. Underskottet var i fjol 0,7 procent i förhållande till bruttonationalprodukten, vilket understeg redan klart EU:s referensvärde på 3 procent.

I fjol visade statsförvaltningens finansiella ställning för nionde året i rad ett betydande underskott. Underskottet (nettoupplåning) var 4,0 miljarder euro, medan det året innan var 5,7 miljarder euro. Lokalförvaltningens (kommunernas och samkommunernas o.d.) underskott, dvs. nettoupplåning, var 0,3 miljarder euro. Arbetspensionsanstalternas överskott när det gäller nettoutlåning minskade till 2,0 miljarder euro från året innan. I överskottet ingår inte förändringar i investeringarnas värde. Övriga socialskyddsfonder visade ett överskott på 0,8 miljarder euro, året innan var överskottet 0,5 miljarder euro.

Den offentliga sektorns andel av bruttoförädlingsvärdet, som beskriver storleken av den offentliga ekonomin, var 18,5 procent år 2017, medan den var 19,5 procent året innan.

Hushållens disponibla inkomst ökade reellt med 0,8 procent. Hushållens justerade disponibla inkomst ökade reellt med 0,5 procent. I den justerade inkomsten ingår också välfärdstjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och olika organisationer producerar för hushållen.

Hushållens löneinkomster ökade med 2,2 procent och sociala förmåner med 0,9 procent. Löneinkomsterna ökade i och med att sysselsättningen förbättrades. Hushållens kapital- och företagarinkomster steg med 2,1 procent.


Källa: Nationalräkenskaperna

Förfrågningar: Tuomas Rothovius 029 551 3360, kansantalous@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen

Publikationen i pdf-format (292,9 kB)

Översikter
Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Revideringar i denna statistik

Uppdaterad 12.7.2018

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2017. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 19.7.2018].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2017/vtp_2017_2018-07-12_tie_001_sv.html

Dela