Publicerad: 13.7.2017

Bruttonationalprodukten ökade med 1,9 procent i fjol

Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter ökade volymen av Finlands bruttonationalprodukt med 1,9 procent år 2016. Enligt de preliminära uppgifterna som publicerades i mars var ökningen 1,4 procent. Nationalprodukten reviderades, eftersom nya uppgifter erhölls i synnerhet om insatsförbrukningen som används som produktionsinsatser för olika branscher. Bruttonationalprodukten, dvs. förädlingsvärdet vid produktionen av varor och tjänster, var 216 miljarder euro.

Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Förädlingsvärdet inom nästan alla huvudnäringsgrenar ökade år 2016.

Sett till löpande priser ökade förädlingsvärdet mest inom byggverksamhet, jord- och skogsbruk samt fiske, företagstjänster, övriga tjänster, informations- och kommunikationsverksamhet samt fastighetsverksamhet som också omfattar kalkylerat bostadsägande. Förädlingsvärdet minskade något inom energi- och vattenförsörjning, offentlig förvaltning samt utbildning.

Förädlingsvärdets volym ökade mest inom byggverksamhet, jord- och skogsbruk samt fiske och företagstjänster. Också inom handel, informations- och kommunikationsverksamhet, tillverkningsindustri, fastighetsverksamhet och övriga tjänster ökade volymen från året innan. Förädlingsvärdets volym minskade inom energi- och vattenförsörjning samt inom offentlig förvaltning.

Hushållens konsumtion och privata investeringar ökade efterfrågan

Efterfrågan inom samhällsekonomin ökade särskilt på grund av hushållens konsumtion som volymmässigt ökade med 1,9 procent. Volymen av de privata konsumtionsutgifterna ökade med 1,8 procent och volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna med 1,2 procent.

Investeringsvolymen ökade med 7,2 procent. De privata investeringarna gick upp med 7,9 procent och de offentliga med 3,9 procent. Särskilt ökade byggnadsinvesteringarna och investeringarna i maskiner och inventarier. Däremot minskade investeringarna i forskning och utveckling samt datorprogram något.

Exportvolymen ökade med 1,3 procent år 2016 och importvolymen med 4,4 procent. Importpriserna gick ned betydligt mer än exportpriserna och importen ökade räknat i löpande priser medan exporten minskade något. Exporten av varor minskade, men värdet av importen av varor ökade. Exporten och importen av tjänster var på samma nivå som året innan.

Nettonationalinkomsten ökade i fjol reellt med 3,1 procent, dvs. klart mer än bruttonationalprodukten, eftersom bytesbalansen, dvs. förhållandet mellan export- och importpriserna, förbättrades.

Företagens vinster ökade

Driftsöverskottet som beskriver vinster från icke-finansiella företags huvudsakliga verksamhet ökade med 3 procent från året innan. Också företagens företagarinkomst ökade med 3 procent, eftersom förändringen av kapitalinkomsterna och -utgifterna var lika stora. I företagarinkomsten beaktas också kapitalinkomster och betalda räntor och markarrenden. Den motsvarar grovt vinsten före skatter och dividender.

Företagens nettoutlåning, dvs. finansiella ställning, visade ett överskott på 8,7 miljarder euro. Året innan var överskottet 8,2 miljarder euro. Den finansiella ställningen förbättrades i och med ökade vinster, även om också företagens investeringar ökade.

Den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåning, visade ett underskott på 3,8 miljarder euro, medan underskottet året innan var 5,7 miljarder euro. Underskottet var i fjol 1,8 procent i förhållande till bruttonationalprodukten, vilket understeg EU:s referensvärde på 3 procent.

I fjol visade statsförvaltningens finansiella ställning för åttonde året i rad ett betydande underskott. Underskottet (nettoupplåning) var 5,8 miljarder euro, medan det året innan var 6,3 miljarder euro. Lokalförvaltningens (kommunernas och samkommunernas o.d.) underskott, dvs. nettoupplåning, var 0,9 miljarder euro. Arbetspensionsanstalternas överskott när det gäller nettoutlåning minskade till 2,4 miljarder euro från året innan. I överskottet ingår inte förändringar i investeringarnas värde. Övriga socialskyddsfonder visade ett överskott på 0,5 miljarder euro från att ha visat ett underskott på 0,8 miljarder euro året innan.

Den offentliga sektorns andel av bruttoförädlingsvärdet, som beskriver storleken av den offentliga ekonomin, var 19,7 procent år 2016, medan den var 20,4 procent året innan.

Hushållens disponibla inkomst ökade reellt med 1,2 procent. Hushållens justerade disponibla inkomst ökade reellt med 0,8 procent. I den justerade inkomsten ingår också välfärdstjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och olika organisationer producerar för hushållen.

Hushållens löneinkomster ökade med 1,5 procent och sociala förmåner med 1,8 procent. Löneinkomsterna ökade i och med att sysselsättningen förbättrades. De sociala förmånerna ökade bl.a. på grund av att antalet pensionärer gick upp. Hushållens kapital- och företagarinkomster steg med 6,4 procent.

I fortsättningen görs inget tabellpaket i PDF-format om nationalräkenskapernas årsuppgifter. Publikationen har innehållit centrala huvudaggregat samt sektorvisa uppgifter från tio år. Motsvarande uppgifter finns i Statistikcentralens databas StatFin .


Källa: Nationalräkenskaperna

Förfrågningar: Tuomas Rothovius 029 551 3360, Olli Savela 029 551 3316 , kansantalous@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen

Publikationen i pdf-format (288,8 kB)

Översikter
Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Revideringar i denna statistik

Uppdaterad 13.7.2017

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2016. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 28.7.2017].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2016/vtp_2016_2017-07-13_tie_001_sv.html

Dela