Publicerad: 14.7.2016

Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent i fjol

Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter ökade volymen av Finlands bruttonationalprodukt med 0,2 procent år 2015. Enligt de preliminära uppgifterna som publicerades i mars var ökningen 0,5 procent. Nationalprodukten reviderades, eftersom nya uppgifter erhölls i synnerhet om insatsförbrukningen som används som produktionsinsatser för olika branscher. Bruttonationalprodukten, dvs. förädlingsvärdet vid produktionen av varor och tjänster, var 209 miljarder euro.

Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

I löpande priser ökade förädlingsvärdet mest inom databehandlingstjänster, den kemiska industrin, skogsindustrin, vissa branscher inom metallindustrin, företagstjänster, sjö- och lufttransport samt hotell- och restaurangverksamhet och fastighetsverksamhet. Förädlingsvärdet minskade betydligt inom jordbruk samt försäkringsverksamhet.

Förädlingsvärdets volym ökade mest inom databehandlingstjänster, företagstjänster och stål- och metallframställning. Förädlingsvärdets volym minskade betydligt inom försäkringsverksamhet samt inom vissa branscher inom tillverkning och transport.

Hushållens konsumtion upprätthöll efterfrågan

Efterfrågan inom samhällsekonomin upprätthölls närmast på grund av konsumtionen som volymmässigt ökade med 1,1 procent. Volymen av de privata konsumtionsutgifterna ökade med 1,5 procent och volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna med 0,4 procent.

Investeringsvolymen ökade med 0,7 procent. De privata investeringarna gick upp med 2,2 procent, men de offentliga investeringarna gick ned med 5,1 procent. Särskilt ökade investeringarna i maskiner och inventarier. Däremot minskade investeringarna i forskning och utveckling samt programvaror.

Exportvolymen minskade med 0,2 procent år 2015, medan importvolymen ökade med 1,9 procent. Eftersom importpriserna gick ned betydligt mer än exportpriserna minskade importen mer än exporten räknat i löpande priser. Värdet av varuexporten och -importen minskade, men exporten och importen av tjänster ökade.

Nettonationalinkomsten ökade i fjol reellt med 1,7 procent, dvs. klart mer än bruttonationalprodukten, eftersom bytesbalansen, dvs. förhållandet mellan export- och importpriserna, förbättrades betydligt.

Företagens vinster ökade

Driftsöverskottet som beskriver vinster från icke-finansiella företags huvudsakliga verksamhet ökade med 8 procent från året innan. Företagens företagarinkomst ökade mer, dvs. med 17 procent, eftersom dividendinkomsterna ökade och ränteutgifterna minskade. I företagarinkomsten beaktas också kapitalinkomster och betalda räntor och markarrenden. Den motsvarar grovt vinsten före skatter och dividender.

Företagens nettoutlåning, dvs. den finansiella ställningen, visade ett överskott på 7,4 miljarder euro. Den finansiella ställningen försvagades något trots att vinsterna ökade, eftersom företagens investeringar och lager ökade.

Den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåning, visade ett underskott på 5,8 miljarder euro, medan underskottet året innan var 6,5 miljarder euro. Underskottet var i fjol 2,8 procent i förhållande till bruttonationalprodukten, vilket till skillnad från året innan understeg EU:s referensvärde på 3 procent.

I fjol visade statsförvaltningens finansiella ställning för sjunde året i rad ett betydande underskott, dvs. 6,3 miljarder euro. Lokalförvaltningens (kommunernas och samkommunernas o.d.) underskott var 1,3 miljarder euro. Arbetspensionsfondernas överskott minskade till 2,7 miljarder euro från året innan. I överskottet ingår inte förändringar i investeringarnas värde. Övriga socialskyddsfonder visade ett underskott på 0,8 miljarder euro närmast på grund av ökade arbetslöshetsutgifter.

Den offentliga sektorns andel av bruttoförädlingsvärdet, som beskriver storleken av den offentliga ekonomin, var 20,4 procent år 2015, medan den var 20,9 procent året innan.

Hushållens disponibla inkomst ökade reellt med 1,0 procent. Hushållens justerade disponibla inkomst ökade reellt med 0,9 procent. I den justerade inkomsten ingår också välfärdstjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och olika organisationer producerar för hushållen.

Hushållens löneinkomster ökade med 1,0 procent och sociala förmåner med 3,2 procent. Löneinkomsterna ökade på grund av att inkomstnivån steg eftersom sysselsättningen samtidigt minskade. De sociala förmånerna ökade bl.a. på grund av att antalet pensionärer och arbetslösa steg. Hushållens kapital- och företagarinkomster steg med 1,2 procent.

Nationalräkenskaper 2005–2015*, tabeller, PDF (in English)


Källa: Nationalräkenskaperna

Förfrågningar: Olli Savela 029 551 3316, Tuomas Rothovius 029 551 3360, kansantalous@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen

Publikationen i pdf-format (273,7 kB)

Översikter
Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Revideringar i denna statistik

Uppdaterad 14.7.2016

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2015. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 20.4.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2015/vtp_2015_2016-07-14_tie_001_sv.html