Publicerad: 25.2.2010

Kapitalinkomsterna minskade med en fjärdedel år 2008

Inkomsttagarna fick år 2008 totalt 110,5 miljarder i skattepliktiga inkomster av vilka 103,3 var förvärvsinkomster och 7,2 miljarder kapitalinkomster. Förvärvsinkomsterna ökade med 6,2 procent från året innan, kapitalinkomsterna minskade däremot med nästan en fjärdedel, med 23,4 procent. Minskningen av kapitalinkomsterna berodde främst på att överlåtelsevinsterna av värdepappershandeln minskade, inkomsttagarna fick 62 procent mindre i överlåtelsevinster än året innan. Under de flesta åren under 2000-talet har kapitalinkomsterna ökat betydligt mer än förvärvsinkomsterna.

Inkomsttagarna betalade totalt 25,6 miljarder euro i direkta skatter. Skatterna ökade från året innan med 2,1 procent. Statsskattens andel av skatterna var 8,1 och kommunalskattens 15,1 miljarder euro. Förvärvsinkomstskatterna utgjorde 6,3 miljarder och kapitalinkomstskatterna 1,7 miljarder euro av statsskatterna. Förvärvsinkomstskatterna ökade med 2,8 procent medan kapitalinkomstskatterna minskade med 26 procent. Totalt minskade statsskatterna med 5,1 procent medan kommunalskatten ökade med 6,5 procent.

Andelen olika skatter av direkta skatter 1993–2008

Andelen olika skatter av direkta skatter 1993–2008

År 2008 var kommunalskattens andel av inkomsttagarnas direkta skatter 59 procent. Sedan år 1993 har dess andel ökat med nästan tio procentenheter. Socialskyddsavgifternas andel har samtidigt minskat, det samma gäller förvärvsinkomstskatterna i slutet av årtiondet. Kapitalinkomstskattens andel av de direkta skatterna har under den tid som den existerat ökat med något under två till något under sju procent, även om dess belopp årligen har varierat mer än andra skatter.

Inkomsttagarna fick 1, 6 miljarder i skattepliktiga dividender som ökade med 5,8 procent från året innan. Av de skattepliktiga dividenderna härrörde 788 miljoner euro från börsnoterade och 820 miljoner från onoterade aktier. Av dividenderna beskattades 344 miljoner som förvärvsinkomster och 1,3 miljarder euro som kapitalinkomster, av kapitalinkomstdividenderna härstammade 476 miljoner från onoterade aktier. Inkomsttagarna fick dividender på totalt 3,7 miljarder euro brutto. Av kapitalinkomstdividenderna från onoterade aktier var en fjärdedel skattepliktiga inkomster.

Lönernas andel av inkomsterna var 72,9 miljarder, de ökade med 6,7 procent från året innan. Pensionerna ökade med åtta procent till 20,8 miljarder euro. I arbetslöshetsskyddsförmåner fick inkomsttagarna 2,3 miljarder, i sjukförsäkringsdagpenning 1,1 miljarder, i hemvårdsstöd för barn 348 miljoner och i studiepenning 473 miljoner euro. Av dessa ökade sjukförsäkringsersättningarna med 3,6 och studiepenningen med tio procent. Arbetslöshetsskyddsförmånerna minskade däremot med 5,1 procent och hemvårdsstödet med 1,1 procent från året innan.

De direkta skatternas andel av inkomsttagarnas skattepliktiga inkomster var 23,2 procent. Utöver dessa skatter och avgifter betalade löntagarna 3,3 miljarder euro i arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter. Försäkringsavgifterna inkl. skatter och avgifter utgjorde i genomsnitt 26,2 procent av inkomsterna.


Källa: Skattepliktiga inkomster 2008. Statistikcentralen

Förfrågningar: Timo Matala (09) 1734 3422, toimeentulo@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Tabeller

Tabeller i databaser


Uppdaterad 25.2.2010

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Skattepliktiga inkomster [e-publikation].
2008. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 31.3.2020].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tvt/2008/tvt_2008_2010-02-25_tie_001_sv.html