Publicerad: 1.3.2019

Ekonomisk utsatthet vanligast bland arbetslösa och studerande

Enligt Statistikcentralens inkomstfördelningsstatistik är ekonomisk utsatthet vanligast bland arbetslösa och studerande. Av dem som varit arbetslösa minst sex månader under ett år hörde nästan 39 procent till låginkomsthushåll år 2017. Av studerande hörde omkring 31 procent till låginkomsthushåll. Låginkomstgraderna i befolkningsgrupperna har glidit från varandra under granskningsperioden på 30 år, i synnerhet under tiden efter depressionen på 1990-talet. Mycket sällan är löntagare ekonomiskt utsatta.

Låginkomstgrad efter personens socioekonomiska ställning 1987–2017

Låginkomstgrad efter personens socioekonomiska ställning 1987–2017

Den relativa ekonomiska utsattheten varierar också inom befolkningsgrupperna. När det gäller arbetslösa finns det en skillnad i den ekonomiska utsattheten bland dem som får inkomstrelaterat arbetslöshetsskydd och de som får FPA:s arbetslöshetsskyddsförmåner. Omkring 15 procent av de arbetslösa som enbart fick inkomstrelaterad dagpenning var ekonomiskt utsatta under år 2017. Av dem med enbart FPA:s arbetslöshetsskydd var hälften ekonomiskt utsatta. Av dem som fick både inkomstrelaterat arbetslöshetsskydd och FPA:s arbetslöshetsskydd hörde 38 procent till låginkomsthushåll. Av arbetslösa som är ekonomiskt utsatta har över hälften fått grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd och inte alls inkomstrelaterat arbetslöshetsskydd.

Också bland 1,38 miljoner pensionärer varierar den ekonomiska utsattheten. Mest ovanligt är ekonomisk utsatthet bland tidigare tjänstemän, vilka utgör något under hälften av alla pensionärer. Bland tidigare lägre tjänstemän är drygt 8 procent ekonomiskt utsatta, men bland tidigare högre tjänstemän är antalet försvinnande litet. Låginkomstgraden är högst, ungefär 38 procent, bland tidigare lantbruksföretagare. Ekonomisk utsatthet bland pensionerade från arbetaryrken och pensionerade företagare överstiger låginkomstgraden för hela befolkningen (12,1 %). Omkring nio av tio pensionärer som är ekonomiskt utsatta får en del av sina pensionsinkomster från folkpension och/eller garantipension.

Då den ekonomiska situationen förändras, kan det leda till strukturomvandlingar inom befolkningsgrupper som gör att förändringarna i ekonomisk utsatthet är i motsats till de man skulle förvänta sig. När t.ex. antalet arbetslösa ökar, ingår ett större antal personer som får inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning i gruppen. Dessa personers inkomstnivå är högre än hos dem som får FPA:s arbetslöshetsskydd. En ökning av antalet arbetslösa minskar låginkomstgraden i gruppen. Under konjunkturuppgången får de som varit arbetslösa en kort tid lättare arbete och förflyttas t.ex. till löntagargruppen. Till följd av detta börjar de arbetslösas låginkomstgrad stiga.

Den omvända effekten ses också på hela befolkningens nivå där minskningen av hela befolkningens medelinkomst minskar andelen låginkomsttagare bland befolkningen. Tydligast ses detta i minskningen av låginkomstgraden under depressionen på 1990-talet. Utvecklingen av den ekonomiska utsattheten beskriver på så sätt utvecklingen av inkomstskillnaderna mellan låg- och medelinkomsttagare, men inte förändringen av den absoluta levnadsstandarden.

Till låginkomsttagare räknas de personer vars hushålls disponibla penninginkomster per konsumtionsenhet 1) är under 60 procent av den nationella medianinkomsten. Att dividera hushållens inkomster med konsumtionsenheter betyder att inkomsterna hos olika stora hushåll omvandlas att motsvara inkomstnivån hos ett enpersonshushåll. Med hjälp av detta är det möjligt att jämföra nivån på utkomsten bland olika stora hushåll.

Låginkomstgränsen var 14 750 euro om året i enpersonshushåll, dvs. 1 230 euro i månaden år 2017. Med inkomster avses penninginkomster efter skatt, som består av arbets- och kapitalinkomster samt inkomstöverföringar. I tabellbilaga 2 till denna publikation finns uppgifter om hurdana årsinkomster andra typer av hushåll har för att kunna definieras som låginkomsttagare.

Av låginkomsttagarna placerar sig över hälften alldeles intill gränsen på 60 procent, dvs. i den grupp vars inkomster är 50–59 procent av medianen. Situationen har varit oförändrad under hela granskningsperioden på trettio år, dvs. fr.o.m. år 1987, oberoende av variationen i antalet låginkomsttagare. I den här gruppen ingår hushåll vars inkomster per konsumtionsenhet är minst 12 290 euro, men under 14 750 euro om året eller omvandlat till månadsinkomster 1 020–1 230 euro.

Till gruppen med de allra lägsta inkomsterna, dvs. de vars inkomster är under 40 procent av medianen, har under hela 2000-talet hört mindre än 20 procent av alla personer som hör till låginkomsthushåll. Till gruppen räknas personer vars hushålls disponibla penninginkomster är under 9 830 euro om året, dvs. under 820 euro i månaden per konsumtionsenhet.

Den mittersta gruppen av låginkomsttagare, vars inkomster är 40–49 procent av den nationella medianinkomsten placerar sig mellan dessa inkomstgrupper. Inkomsterna per konsumtionsenhet bland dem som hör till gruppen är minst 9 830 euro, men under 12 290 euro om året (820–1 020 euro i månaden). Till gruppen hör över en fjärdedel av låginkomsttagarna.


1) Konsumtionsenheterna bygger på OECD:s så kallade modifierade skala. En vuxen i ett hushåll bildar en konsumtionsenhet. Övriga personer i hushållet som fyllt 14 år bildar var och en 0,5 konsumtionsenheter och 0–13-åriga barn bildar vart och ett 0,3 konsumtionsenheter. Ett hushåll med en vuxen bildar en konsumtionsenhet, medan ett hushåll som t.ex. består av makar och ett barn under 14 år tillsammans bildar 1,8 konsumtionsenheter.

Källa: Inkomstfördelningstatistik 2017, Statistikcentralen

Förfrågningar: Kaisa-Mari Okkonen 029 551 3408

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor


Uppdaterad 01.03.2019

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Inkomstfördelningsstatistik [e-publikation].
ISSN=1799-1323. inkomstskillnader (internationell jämförelse) 2017. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 18.11.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tjt/2017/01/tjt_2017_01_2019-03-01_tie_001_sv.html