Denna statistik har lagts ned.

Statistiska uppgifter om detta ämne publiceras i samband med en annan statistikgren.

Statistiska uppgifter om detta ämne publicerade efter 5.4.2022.

Denna sida är arkiverad.

Publicerad: 18.12.2014

Bostadshushållen i Grankulla har de klart högsta inkomsterna

Enligt de regionala uppgifterna i Statistikcentralens totalstatistik över inkomstfördelningen har bostadshushållen i Grankulla de klart högsta inkomsterna. År 2013 hade bostadshushållen i Grankulla i genomsnitt 133 630 euro i bruttoinkomster, medan bruttoinkomsterna i bostadshushållen med de därefter högsta inkomsterna, dvs. i Esbo, Sibbo och Kyrkslätt, var drygt 70 000 euro. Grankullabornas inkomster ökade i synnerhet på grund av kapital- och löneinkomsterna, som var klart högre än bland bostadshushållen i övriga Finland.

Bostadshushållens bruttoinkomster i genomsnitt samt bruttoinkomsternas struktur år 2013, kommunerna med de 10 högsta och lägsta inkomsterna

Bostadshushållens bruttoinkomster i genomsnitt samt bruttoinkomsternas struktur år 2013, kommunerna med de 10 högsta och lägsta inkomsterna

Bostadshushållen i Östra Finland har de lägsta inkomsterna och i Rautavaara var bostadshushållens genomsnittliga bruttoinkomster 36 360 euro. I Rääkkylä var motsvarande inkomster 36 760 euro och i Lieksa 37 210 euro. I hela landet var bostadshushållens bruttoinkomster i genomsnitt 50 770 euro år 2013.

Erhållna transfereringar är en betydande inkomstkälla för bostadshushåll i områden med de lägsta inkomsterna. I Rautavaara och Lieksa var de erhållna transfereringarnas andel av bruttoinkomsterna i genomsnitt 44 procent år 2013. De erhållna transfereringarna bestod i huvudsak av ålders- och invalidpensioner samt socialskyddsförmåner förknippade med arbetslöshet. Andelen löne-, företagar- och kapitalinkomster, dvs. produktionsfaktorinkomster, av ett genomsnittligt bostadshushålls totalinkomster är omkring 56 procent i dessa kommuner.

I kommunerna med de högsta inkomsterna utgör produktionsfaktorinkomsterna däremot en mer betydande del av totalinkomsterna i ett genomsnittligt hushåll än i de tidigare nämnda kommunerna. I Grankulla var produktionsfaktorinkomsternas andel av bruttoinkomsterna 82 procent i fjol och de erhållna transfereringarnas andel var 18 procent. I Grankulla var ungefär 75 procent av de erhållna transfereringarna ålderspensioner. Ett särdrag när det gäller Grankulla är att också kapitalinkomsterna har en stor betydelse. Kapitalinkomsternas andel av bostadshushållens alla inkomster var i fjol i genomsnitt 27 procent. Kapitalinkomsterna utgörs av dividend- och hyresinkomster samt av skattepliktiga försäljningsvinster. I kommunerna med de lägsta inkomsterna var kapitalinkomsternas bruttoandel under tre procent.

Bostadshushållens inkomstskillnader utjämnas dock av beskattningen eftersom bostadshushållen i Grankulla, som har de högsta inkomsterna, betalade i genomsnitt 42 150 euro i skatter och avgifter av skattenatur år 2013. I Esbo, som hade de näst högsta inkomsterna, var motsvarande inkomstskatter omkring hälften mindre, dvs. 21 310 euro. I Rautavaara, som hade de lägsta inkomsterna, var hushållens inkomstskatter i genomsnitt 6 790 euro.


Källa: Totalstatistik över inkomstfördelning, Statistikcentralen

Förfrågningar: Pekka Ruotsalainen 029 551 2610

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.


Uppdaterad 18.12.2014

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Totalstatistik över inkomstfördelning [e-publikation].
Inkomstutvecklingen efter område 2013. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.3.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tjkt/2013/01/tjkt_2013_01_2014-12-18_tie_001_sv.html