Nya uppgifter i denna statistik publiceras på sidan för Utrikeshandel med varor och tjänster.

Utrikeshandel med tjänster

Metodbeskrivning

Enkätens population

Statistikenheten för utrikeshandel med tjänster är ett företag och rampopulationen omfattar alla företag i Statistikcentralens register över företag och arbetsställen. Utöver denna population har uppgifter använts om de företag som i föregående enkät år 2003 rapporterat att de bedriver utrikeshandel med tjänster eller som hör till statistiken över utlandsägda företag (Foreign Affiliates Statistics, dvs. FATS) för år 2003.

För bildandet av enkätens population slopade man ur företagspopulationen:

  1. Företag som lagts ned eller avbrutit sin verksamhet. Samtidigt slopade man på basis av företagets juridiska form bl.a. fysiska personer och dödsbon.
  2. Företag, inom vilkas näringsgrenar det sannolikt inte finns utrikeshandel med tjänster och näringsgrenar från vilka man under de två senaste åren bara erhållit svaret "ingen utrikeshandel med tjänster"
  3. Industriföretag som sysselsätter färre än 20 personer eller vars omsättning understiger 10 miljoner euro.
  4. Från servicenäringarna slopade man företag som sysselsätter färre än 10 personer och företag vars omsättning understiger 1,5 miljoner euro.
  5. Allra sist slopade man företag som i den föregående enkäten om utrikeshandel med tjänster svarat att de inte bedriver utrikeshandel med tjänster.

På så sätt fick man en undersökningsram som omfattade 8 422 sådana företag som på basis av sin storlek eller näringsgren med största sannolikhet bedriver utrikeshandel med tjänster. Undersökningsramen indelades i tre delramar: 1) företagen i totalundersökningen, 2) sme-företag och 3) små företag (som i huvudsak omfattar företag med färre anställda än 20 personer). Till delramen för totalundersökningen valdes företag som meddelat att de år 2003 bedrev utrikeshandel med tjänster, sysselsatte minst hundra personer eller var utlandsägda eller ägde utländska dotterbolag och sysselsatte minst 80 personer. I gruppen för totalundersökningen fick man genom att använda dessa kriterier med 2 300 företag, som således alla ingick i undersökningen.

Urvalsundersökningen (dvs. delramarna 2 och 3) indelades i strata på basis av företagets tvåsiffriga näringsgren och storleksklass. Näringsgren 74, dvs. "Andra företagstjänster", till vilka bl.a. hör olika tekniska tjänster och reklam, stratifierades på en mer detaljerad nivå så att man utöver storleksklassen använde näringsgrensindelningens tresiffernivå. Vid genomförandet av det slumpmässiga urvalet användes Bankiers allokering med hjälp av vilken man kunde beakta heterogeniteten inom de olika stratumen. Om det i något stratum fanns en större spridning av omsättningen än vanligt, togs ett större antal företag ur detta stratum i det slutliga urvalet. Inom industrinäringsgrenarna togs minst fem företag med från varje stratum och inom servicenäringsgrenarna minst tio. I urvalet inkluderades 13 procent ur ramen för sme-företag och 9,5 procent ur ramen för småföretag.

Urvalspopulationens storlek blev 2 982 företag och ett frågeformulär skickades till dessa företag i januari 2005.

Definiering av urvalsramen och urvalet för år 2004

Förhöjning

Efter en kontroll av uppgifterna utvidgades uppgifterna om urvalsmaterialet med hjälp av en expansionsestimator till att omfatta hela undersökningsramen. För de företag som inte besvarat enkäten och föregående år hade lämnat PU-uppgifter, imputerades de nya värdena genom att räkna ut ändringarna för de enskilda servicetyperna inom poststorlekarna åren 2003-2004 och på så sätt multiplicera föregående års svar med den koefficient som därigenom fås. För de övriga företagen i urvalet som inte besvarat enkäten imputerades export- och importuppgifterna genom att använda antalet anställda och export (eller import-)förhållandet inom varje näringsgren som expansionsvariabler. Efter detta räknades totalvärdet av exporten och importen efter näringsgren. För estimeringen användes mallen Horwitz-Thompson. De erhållna totalvärdena indelades efter servicetyp och land genom att som kvotvariabel använda de kvotandelar som erhållits ur företagens svar i totalundersökningen och som behandlats på så sätt att klart avvikande observationer inte i för hög grad kunde påverka fördelningen.När det gäller själva totalundersökningen användes uppräkningskoefficienten ett. Resultatet var helhetsstatistik över utrikeshandel med tjänster efter servicetyp och destinationsland.

Riktighet och exakthet

Med den statistikmetod som använts fick man en tillförlitlig bild av de utlandsfunktioner som gäller de finländska företagens tjänster. I den största delramen, dvs. i totalundersökningens ram, ingår alla sådana finländska företag som bedrivit utrikeshandel med tjänster eller gällande vilka man med övriga indikatorers hjälp kunde visa att de ytterst sannolikt bedriver utrikesverksamhet i någon skala.

Förfrågan besvarades av 94 procent av företagen. Svarsprocenten var utmärkt, vilket också berodde på att enkäten är lagstadgad. Av företagen meddelade 31 procent att de inte bedriver utrikeshandel med tjänster. Året innan var andelen av dylika företag större och nedgången berodde delvis på de ändringar som gjorts i urvalet och med vars hjälp man kunde göra en noggrannare avgränsning av målpopulationen. I ramen för totalundersökningen var bara 20 procent av svaren sådana som gällde företag utan utrikeshandel med tjänster (icke-pu). Som man kunde förvänta sig ökade antalet företag som bedriver utrikeshandel med tjänster klart vid övergången från totalundersökningen till urvalsundersökningens företag inom delramarna 2 och 3, men också inom dessa fanns det fler företag som bedrev utrikeshandel med tjänster än de föregående åren.

Svarsstatus samt antalet och andelen icke-PU-svar efter delram 2000-2004

2000   Företag   Enkätsvar    Icke-PU    Svars %   Icke-PU/svars %
 Totalundersökning    1 549 1437 428 93 30
 Sme-företag 607 503 339 83 67
 Småföretag 401 295 237 74 80
 Totalt 2 557 2 235 1 004 87 45
2001 Företag Enkätsvar Icke-PU Svars % Icke-PU/svars %
 Totalundersökning 1 681 1 599 436 95 27
 Sme-företag 625 493 372 79 75
 Småföretag 412 324 276 79 85
 Totalt 2 718 2 416 1 084 89 45
2002 Företag Enkätsvar Icke-PU Svars % Icke-PU/svars %
 Totalundersökning 1 887 1 805 405 96 22
 Sme-företag 484 415 290 86 70
 Småföretag 325 285 209 88 73
 Totalt 2 696 2 505 904 93 36
2003 Företag Enkätsvar Icke-PU Svars % Icke-PU/svars %
 Totalundersökning 1 925 1 876 327 97 17
 Sme-företag 496 425 249 86 59
 Småföretag 337 295 204 88 69
 Totalt 2 758 2 596 780 94 30
2004 Företag Enkätsvar Icke-PU Svars % Icke-PU/svars %
 Totalundersökning 2 300 2 180 443 95 20
 Sme-företag 371 318 204 86 64
 Småföretag 311 275 207 88 75
 Totalt  2 982  2 773       854        93          31

icke-PU = ingen utrikeshandel med tjänster

När det gäller både exporten och importen omfattade totalundersökningen omkring 92 procent av de slutliga uppgifterna av tjänster. De imputerade uppgifternas andel var under en procent och andelen upphöjningar sju procent av de slutliga uppgifterna om totalexporten.

Andelen imputerade uppgifter var mindre än två procent i importstatistiken och de upphöjda uppgifternas andel omkring sex procent av totalimporten av tjänster Ur helhetssynvinkel var imputeringens betydelse mindre än under de föregående åren, eftersom man inte behövde imputera uppgifterna lika mycket särskilt när det gäller uppgifterna om storföretagen. En noggrannare allokering av urvalet syntes som en förbättrad svarsprocent i urvalsmaterialet och också i att både export och import rapporterades mer i urvalsundersökningen än föregående år.

I enkätundersökningarna ingår det alltid möjligheter till felkällor, av vilka de viktigaste hänger samman med svarsbortfall samt över- och undertäckning. När det gäller PU-enkäten var svarsprocenten så god att effekterna av svarsbortfallet ofrånkomligen var litet. Med enkätundersökningens täckning avses undersökningsramens riktighet i förhållande till de företag man vill nå med hjälp av enkäten, dvs. beträffande PU-enkäten de företag som bedriver utrikeshandel med tjänster. Alipeitto on tutkimuskehikon osoittautuminen liian pieneksi ja ylipeitto vastaavasti sitä, että tutkimuskehikkoon kuuluu yksiköitä, jotka eivät kuulu tutkimuksessa tavoiteltavien piiriin. Undertäckning innebär då att undersökningsramen visat sig vara för liten, övertäckning att det i undersökningsramen finns enheter som inte hör till dem man försöker nå. Sådan under- och övertäckning kan till exempel ske som en följd av eftersläpningar i uppdateringen av olika register, som kan förekomma till exempel vid nedläggande eller inledande av företagsverksamhet och i samband med registreringen av företagsarrangemang. När det gäller PU-enkäten har under- och övertäckningen inte förorsakat några anmärkningsvärda problem, eftersom merparten av företagen som besvarat enkäten meddelade att de bedriver utrikeshandel med tjänster.

En viktig eventuell felkälla i PU-enkäten var frågeformuläret. Problemen med frågeformuläret har att göra med definitioner i enkäten och specifikationerna av destinationsländerna, eftersom dessa inte nödvändigtvis stämmer överens med den bokföringspraxis som företagen i allmänhet använder. Detta förorsakar intervjupersonerna extra arbete och ökar möjligheten till felregistrerade svar. Den eventuella effekten av eventuella felkällor evalueras vid utvecklingen av enkäten


Senast uppdaterad 31.3.2006

Instruktion för hänvisning:

Statistik: Utrikeshandel med tjänster [e-publikation].
ISSN=1798-3517. 2004, Utrikeshandel med tjänster . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 5.6.2020].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/pul/2004/pul_2004_2006-03-31_men_002_sv.html