Begrepp och definitioner

Befolkning

Uppgifter om den i landet bosatta befolkningen erhålls från befolkningsdatasystemet som förs av Befolkningsregistercentralen. Uppgifterna gäller tidpunkten 31.12.

Från och med materialet för år 1993 är både Statistikcentralens och Befolkningsregistercentralens "statistiktidpunkt" densamma, dvs. midnatt vid årsskiftet.

Examen

I statistiken Studerande och examina vid läroanstalter omfattar personer som avlagt examen under statistikåret 1.1-31.12 dem som avlagt studentexamen, internationell studentexamen (IB- eller Reifeprüfung-examen), Gymnasieexamen, yrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen. Med studerande som avlagt examen inom grundläggande utbildning avses studerande som erhållit avgångsbetyg från grundskola. Examensuppgifterna omfattar inte militära examina och examina som avlagts utomlands.

Grundläggande yrkesutbildning

Med grundläggande yrkesutbildning avses yrkesutbildning som leder till examen. Examina som avläggs i grundläggande yrkesutbildning är yrkesinriktade grundexamina som bygger på grundskolans lärokurs. Målet för grundläggande yrkesutbildning är att den studerande i och med avlagd examen har en bred grundläggande yrkeskompetens i branschen och specialkompetens enligt utbildningsprogrammet.

Yrkesinriktad grundexamen kan avläggas endera som läroplansbaserad examen (för unga) eller som fristående yrkesexamen (för vuxna). Omfattningen hos alla grundexamina är 120 studieveckor, dvs. tre år. Då utbildningen avläggs som fristående yrkesexamen kan den var kortare, eftersom personens tidigare färdigheter tas i betraktande. Fristående examen kan avläggas utan förberedande utbildning, om den studerande genom fristående yrkesprov påvisar att han eller hon har de kunskaper och färdigheter som krävs för att uppnå yrkesskicklighet.

Grundskola

I statistiken "För- och grundskoleundervisning", "Ämnesval" "Specialundervisning" och "Studerande och examina vid läroanstalter" avses med grundskola läroanstalter där det ges allmänbildande grundundervisning till hela åldersklassen (grundläggande utbildning vid grundskola, läropliktsskola). Alla 7-16-åringar i läropliktsålder går i grundskola. Det tar nio år att avlägga grundskolan.

Till grundskolorna räknas de läroanstalter som hör till följande läroanstaltstyper:

11 Grundskolor

12 Specialskolor på grundskolstadiet

19 Skolor på grundskol- och gymnasiestadiet.

Det är också möjligt att studera grundskolans hela lärokurs eller grundskolans ämnesstudier vid gymnasier och folkhögskolor, men den grundläggande utbildning som ges vid dessa läroanstalter riktar sig till studerande som är äldre än i läropliktsåldern (grundläggande utbildning för vuxna). Dessa läroanstalter och studeranden räknas vanligen inte med i de uppgifter som beskriver grundskolorna.

Gymnasieutbildning

I statistiken över gymnasieutbildning avser gymnasieutbildning allmänbildande utbildning med målet att avlägga gymnasiets hela lärokurs (studentexamen) eller en motsvarande examen (IB-examen, Reifeprüfung-examen, EB-examen eller Gymnasieexamen). Vid läroanstalter som ger gymnasieutbildning är det också möjligt att studera enskilda läroämnen i gymnasiet som ämnesstuderande.

Gymnasieutbildning ges vid läroanstalter av följande läroanstaltstyper:

15 Gymnasier

19 Skolor på grundskole- och gymnasiestadiet

63 Folkhögskolor.

Läroanstalt

Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna.

Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.

Läroavtalsutbildning

I statistiken över yrkesutbildning avses med läroavtalsutbildning som leder till examen. Läroavtalsutbildningen är en arbetsdominerad studieform, där största delen av yrkeskompetensen förvärvas på en arbetsplats och utbildningen kompletteras med teoretiska studier som i allmänhet äger rum vid någon läroanstalt.

Läroavtalsutbildningen leder till samma grundläggande yrkesexamen som utbildning som anordnas vid läroanstalter. Också yrkes- och specialyrkesexamina kan avläggas genom läroavtalsutbildning.

Läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning

I statistiken över yrkesutbildning avses med läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning utbildning med en fastställd läroplan(mål, studiehelhet och omfattning, centrala innehåll, bedömning). Examina som avläggs inom utbildningen är yrkesinriktade grundexamina som bygger på grundskolans lärokurs.

Ny studerande

I statistiken "Studerande och examina vid läroanstalter" avses med nya studerande sådana studerande, som under statistikåret blivit inskrivna för en viss utbildning vid en viss läroanstalt. Inom grundläggande utbildning i grundskolan räknas alla elever i första klass som nya studerande. Inom den grundläggande utbildningen för vuxna samlas inte statistikuppgifter in om nya studerande.

Uppgiften om nya studerande reviderades år 2012 för universitetsutbildningens del: före år 2012 erhölls bara uppgifter om inskrivning vid ett visst universitet, fr.o.m. år 2012 fås uppgifter om inledande av ett visst utbildningsprogram vid universitetet.

Fram till år 2001 omfattade nya yrkeshögskolestuderande bara de studerande som anmält sig som närvarande.

Studerande

I statistiken "Studerande och examina vid läroanstalter", "Studiernas gång", "Sysselsättning bland studerande" och "Placering efter utbildning" avses med studerande de studerande som var inskrivna 20.9 statistikåret vid läroanstalter för examensinriktad gymnasie-, yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildning och fr.o.m. år 2004 även de studerande som var inskrivna för utbildning som förbereder för fristående examen och för läroavtalsutbildning under perioden 1.1-31.12. I statistiken "Studerande och examina vid läroanstalter" omfattar studerandena också grundskoleeleverna efter situationen den 20 september. Uppgifterna om studerande inom universitetsutbildning gäller fram till år 2001 situationen 31.12 och omfattar dem som avlagt examen på hösten.

Universitetsutbildning

Med universitetsutbildning avses utbildning som anordnas vid universitet. Vid universitet kan man avlägga lägre (kandidat) och högre (magister) högskoleexamina samt vetenskapliga fortsättningsstudier, som är licentiat- och doktorsexamina.

Utbildning

Här avses med utbildning utbildning som leder till examen.

Med utbildning som leder till examen (examensinriktad utbildning) avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs (avgångsbetyg från grundskolan), gymnasieutbildningens hela lärokurs (studentexamen), International Baccalaureate-examen, Reifeprüfung-examen, European Baccalaureate-examen, Gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen.

Utbildning som leder till examen klassificeras med hjälp av utbildningsklassificeringen.

Utbildningssektor

I läroanstaltsstatistiken indelas utbildningen i följande utbildningssektorer:

  • grundskoleutbildning
  • gymnasieutbildning
  • yrkesutbildning
  • yrkeshögskoleutbildning
  • universitetsutbildning.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 3-6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det är frivilligt att delta i förskoleundervisningen.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.

Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Utländsk studerande

I statistiken över studerande och examina vid läroanstalterna, yrkeshögskoleutbildning och universitetsutbildning avses med utländska studerande studerande som den 20 september statistikåret är inskrivna i examensinriktad utbildning vid läroanstalterna och har ett annat medborgarskap än finskt. Till utlänningarna räknas dessutom alla de studerande för vilka uppgiften om medborgarskap saknas. Uppgifterna om utländska studerande i universitetsutbildning gäller fram till år 2001 situationen den 31 december och inkluderar dem som avlagt examen under hösten.

Yrkeshögskoleutbildning

Med yrkeshögskoleutbildning avses utbildning som anordnas vid yrkeshögskolor. Vid yrkeshögskolor kan man avlägga bl.a. yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen.

Fram till år 2002 anordnades en del av yrkeshögskoleutbildningen vid temporära yrkeshögskolor, men från början av år 2003 blev också den sista yrkeshögskolan ordinarie.

Yrkesinriktad tilläggsutbildning

Med yrkesinriktad tilläggsutbildning avses utbildning som förbereder för yrkes- och specialyrkesexamen. Yrkes- och specialyrkesexamina avläggs som fristående yrkesprov, dvs. yrkeskunskapen bedöms vid särskilda provtillfällen. Yrkes- och specialyrkesexamina kan avläggas oavsett hur yrkeskunskapen har förvärvats. Yrkeskunskapen kan förvärvas t.ex. genom utbildning, i arbetslivet eller i hobbyer.

Yrkesutbildning

Med yrkesutbildning avses grundläggande yrkesutbildning som leder till examen och yrkesinriktad tilläggsutbildning. Grundläggande yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet som leder till grundexamen. Grundläggande yrkesutbildning kan vara läroplansbaserad utbildning eller utbildning som förbereder för fristående examen. Nya studerande har inte längre under de senaste åren antagits till yrkesutbildning på institutnivå och yrkesutbildning på högre nivå.

Utbildningar som förbereder för yrkes- och specialyrkesexamen är yrkesinriktad tilläggsutbildning. Det är alltid frågan om utbildning som förbereder för fristående yrkesprov och de leder till fristående examen. Yrkesutbildning anordnas både som läroanstaltsutbildning och som läroavtalsutbildning. Läroavtalsutbildningen är en arbetsdominerad studieform, där största delen av yrkeskunskapen förvärvas på en arbetsplats och utbildningen kompletteras med teoretiska studier som i allmänhet äger rum på en läroanstalt. Läroavtalet är ett arbetsavtal mellan den studerande och arbetsgivaren.

Yrkesutbildning som förbereder för fristående examen

Grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen kan avläggas som fristående examen oavsett hur yrkeskunskapen har förvärvats. I regel avläggs examina i samband med utbildning som förbereder för fristående examen. Utbildningsanordnaren är skyldig att anordna yrkesproven som en del av den förberedande utbildningen.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Studerande och examina vid läroanstalter [e-publikation].
ISSN=1798-7660. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.9.2014].
Åtkomstsätt: http://tilastokeskus.fi/til/opiskt/kas_sv.html.

Olet sivulla:

Förstasidan > Statistik > Utbildning > Studerande och examina vid läroanstalter > Begrepp och definitioner

Statistik

Utbildning

Studerande och examina vid läroanstalter

Länk till rss-flöde

Suomeksi In English Utskriftsvänlig sida
Index| Sidokarta| Synpunkter| Kontaktinformation
Etusivu| Home
Förstasidan Statistik Statistikinfo Datainsamling Produkter och tjänster Aktuellt Statistikcentralen
Statistikcentralen
Statistikcentralen PalloVäxel 029 551 1000 PalloKontaktinformation PalloUpphovsrätt och användarvillkor PalloSynpunkter