Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2019, 2:a kvartalet

1. Bruttonationalprodukten minskade med 0,1 procent år 2014

Volymen av bruttonationalprodukten minskade med 0,1 procent i fjol. Under oktober–december minskade bruttonationalprodukten med 0,2 procent från föregående kvartal. Jämfört med fjärde kvartalet 2013 minskade bruttonationalprodukten likaså med 0,2 procent.

Figur 1. Förändring i volymen av bruttonationalprodukten från föregående kvartal (säsongrensat, procent)

Figur 1. Förändring i volymen av bruttonationalprodukten från föregående kvartal (säsongrensat, procent)

År 2014 var den ekonomiska utvecklingen rätt så jämn, mätt enligt bruttonationalprodukten. Då bruttonationalprodukten enligt de preliminära uppgifterna emellertid var något lägre än året innan och då sysselsättningsläget försvagades under året, kan man konstatera att fjolåret redan var det tredje recessionsåret i följd i Finlands ekonomi.

Under årets första kvartal sjönk bruttonationalprodukten med 0,2 procent i och med att exporten och investeringarna minskade. Uppgången av exporten under andra kvartalet vände också bruttonationalprodukten momentant uppåt, men under sista kvartalet sjönk bruttonationalprodukten åter något i och med att den privata konsumtionen avtog.

Enligt Eurostats preliminära uppgifter ökade bruttonationalprodukten inom EU28-området med 0,4 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. År 2014 ökade bruttonationalprodukten inom EU-området med 1,4 procent på årsbasis.

1.1 Produktion

Volymen av förädlingsvärdet inom hela ekonomin minskade med 0,4 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. År 2014 låg förädlingsvärdet på samma nivå som året innan.

Räknat i euro sjönk förädlingsvärdet mest inom elektronikindustrin, byggverksamhet samt utbildningstjänster, hälsovårdstjänster och sociala tjänster. År 2014 ökade förädlingsvärdet mest inom informations- och kommunikationsverksamheten.

Figur 2. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet under 4:e kvartalet 2014 jämfört med året innan (arbetsdagskorrigerat, procent)

Figur 2. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet under 4:e kvartalet 2014 jämfört med året innan (arbetsdagskorrigerat, procent)

Figur 3. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet under 4:e kvartalet 2014 jämfört med föregående kvartal (säsongrensat, procent)

Figur 3. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet under 4:e kvartalet 2014 jämfört med föregående kvartal (säsongrensat, procent)

Volymen av förädlingsvärdet inom primärproduktionen, dvs. jord- och skogsbruket samt fiske, minskade under oktober–december med 1,2 procent från föregående kvartal.

Under hela år 2014 ökade primärproduktionen med 1,4 procent. Inom lantbruket ökade volymen av förädlingsvårdet med 3,6 procent, medan förädlingsvårdet till löpande priser däremot minskade med 4,5 procent som en följd av prisnedgången. Förädlingsvärdet inom skogsbruket ökade med 0,1 procent år 2014.

Förädlingsvärdet inom industrin (näringsgrenarna B–E) sjönk med 1,1 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal.

Under hela år 2014 minskade volymen av förädlingsvärdet inom industrin med 1,3 procent. Inom skogsindustrin sjönk förädlingsvärdet med 0,6 procent, inom metallindustrin med 0,7 procent och inom el- och elektronikindustrin med 4,6 procent. Den enda ljusglimten bland de industriella näringsgrenarna var den kemiska industrin, där förädlingsvärdet ökade med 3,9 procent.

Volymen av förädlingsvärdet inom byggverksamhet minskade under oktober–december med 0,9 procent från föregående kvartal. Under hela året 2014 minskade förädlingsvärdet inom byggverksamhet med 3,6 procent.

Volymen av förädlingsvärdet inom servicenäringarna minskade under oktober–december med 0,2 procent.

Volymen av förädlingsvärdet inom servicenäringarna ökade med 0,7 procent under hela året 2014. Förädlingsvärdet inom handeln minskade med 0,4 procent och förädlingsvärdet inom transporttjänsterna med 1,5 procent. Förädlingsvärdet inom informations- och kommunikationsverksamheten ökade med 8,9 procent. Företagstjänsterna (M–N) ökade med 0,1 procent.

Förädlingsvärdet inom finansierings- och försäkringsverksamhet ökade med 9,3 procent i fjol. Till ökningen av finansiella tjänster bidrog särskilt ökade provisionsintäkter.

1.2 Import, export, konsumtion och investeringar

År 2014 minskade volymen av den totala efterfrågan inom samhällsekonomin med 0,7 procent. Efterfrågan minskade i synnerhet på grund av marginella investeringar. Varu- och tjänstebalansen, dvs. skillnaden mellan export och import, visade i fjol ett underskott på 846 miljoner euro.

Figur 4. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 4:e kvartalet 2014 jämf. med året innan (arbetsdagskorr., procent)

Figur 4. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 4:e kvartalet 2014 jämf. med året innan (arbetsdagskorr., procent)

Figur 5. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 4:e kvartalet 2014 jämf. med föreg. kvartal (säsongrensat, procent)

Figur 5. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 4:e kvartalet 2014 jämf. med föreg. kvartal (säsongrensat, procent)

Exportvolymen minskade under oktober–december med en procent från föregående kvartal.

På årsbasis minskade exportvolymen med 0,4 procent år 2014. Exporten av varor ökade med 1,1 procent, men exporten av tjänster minskade med 4 procent.

Importvolymen minskade under oktober–december med 0,8 procent från föregående kvartal.

Importvolymen minskade med 1,4 procent under hela år 2014. Importen av varor ökade med en procent, men importen av tjänster krympte med 7,1 procent.

Volymen av den privata konsumtionen gick ned med 0,5 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Volymen av de offentliga konsumtionskostnaderna ökade med 0,5 procent.

År 2014 minskade den privata konsumtionen volymmässigt med 0,2 procent på årsnivå, medan volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 0,2 procent.

Volymen av investeringarna gick ned med 2,6 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Byggnadsinvesteringarna minskade med 1,4 procent. Volymen av investeringar i maskiner, inventarier och transportmedel minskade med 3,4 procent.

Investeringsvolymen minskade med 5,1 procent under hela år 2014. Investeringarna inom bostadsbyggandet minskade med 5,5 procent och byggandet av lokaliteter med 4,3 procent. Volymen av anläggningsinvesteringar sjönk med 0,7 procent. Investeringarna i maskiner, inventarier och transportmedel minskade med 10,7 procent. Investeringar i produkter som skyddas av immateriell äganderätt och som huvudsakligen består av utgifter för forskning och utveckling samt programvaruinvesteringar minskade med en procent.

1.3 Sysselsättning

I antalet sysselsatta skedde inga förändringar under fjärde kvartalet, det fanns lika många sysselsatta som under föregående kvartal. Antalet arbetade timmar i samhällsekonomin minskade med 0,1 procent från föregående kvartal.

Under hela året 2014 minskade antalet sysselsatta med 0,3 procent och antalet arbetstimmar med 0,2 procent.

Arbetsproduktiviteten, dvs. volymen av bruttoförädlingsvärdet per arbetstimme, ökade i fjol med 0,2 procent.

Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var det relativa arbetslöshetstalet under oktober–december 8,4 procent. Under motsvarande period året innan var det 7,7 procent. Det relativa arbetslöshetstalet var 8,7 procent för hela år 2014.

1.4 Priserna steg något

Prisnivån inom hela samhällsekonomin beräknas ha stigit med 1,1 procent i fjol, mätt med prisindexet för bruttonationalprodukten.

I fjol steg konsumentprisindexet med 1,0 procent, medan prisindexet för hushållens konsumtionsutgifter i nationalräkenskaperna steg med 1,5 procent. I nationalräkenskaperna mäts priset på boendetjänster med hyresförändringar, medan man i konsumentprisindexet också beaktar utgifterna för ägarboende. Också prisutvecklingen av försäkrings- och finansieringstjänster mäts på ett annat sätt i nationalräkenskaperna än i konsumentprisindexet.

Bytesbalansen förbättrades något, då exportpriserna sjönk med 1,7 procent och importpriserna med 1,8 procent.

1.5 Nationalinkomsten minskade reellt

I fjol ökade nettonationalinkomsten nominellt med 0,7 procent, men minskade reellt med 0,5 procent och var 30 200 euro per capita. Finlands bruttonationalinkomst var i fjol 204 miljarder euro. Bruttonationalinkomsten minskade reellt med 0,4 procent, dvs. mer än bruttonationalprodukten, eftersom kapitalugifterna till utlandet ökade.

Hushållens löneinkomster ökade med 0,6 procent, men arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter låg på samma nivå som tidigare. Sammanlagt var löntagarersättningarnas andel av nationalinkomsten 61,5 procent. Föregående år var andelen 61,6 procent. Kapital- och företagarinkomsterna inom samhällsekonomin ökade med 1,4 procent och deras andel av nationalinkomsten ökade något, till 22,4 procent. Föregående år var andelen 22,2 procent.

1.6 Företagens finansiella ställning förbättrades

Driftsöverskottet som beskriver vinster från företagens huvudsakliga verksamhet ökade med 1 procent från året innan. Företagens företagarinkomst ökade däremot med 10 procent eftersom utländska investeringar uppskattades ha genererat mera vinst än tidigare och ränteutgifterna minskade. I företagarinkomsten beaktas också kapitalinkomster och betalda räntor och markarrenden. Den motsvarar grovt vinsten före skatter och dividender.

Figur 6. Företag, rörelsevinst av egentlig verksamhet före skatter och dividender o.d. (=driftsöverskott, vänster stapel) och efter skatter och dividender o.d. (=nettoinbesparning, höger stapel) miljarder euro

Figur 6. Företag, rörelsevinst av egentlig verksamhet före skatter och dividender o.d. (=driftsöverskott, vänster stapel) och efter skatter och dividender o.d. (=nettoinbesparning, höger stapel) miljarder euro

Företagen betalade i fjol 17 procent mindre i direkta skatter än året innan på grund av lägre samfundsskatt. Företagen uppskattas ha betalat 5 procent mer i dividender.

Företagens nettoutlåning, dvs. finansiella ställning, visade ett överskott på 6,2 miljarder euro, året innan var överskottet 4,3 miljarder euro. Företagens fasta investeringar inom landet minskade i fjol med 6 procent, vilket också bidrog till att den finansiella ställningen blev bättre.

De finansiella företagens och försäkringsföretagens finansiella ställning visade ett överskott på 0,4 miljarder euro, medan överskottet året innan var 0,5 miljarder euro. De finansiella företagens ränteintäkter netto (de indirekt mätta finansiella tjänsterna) och provisionsintäkterna ökade. Kredit- och inlåningsstocken ökade, men räntenivån var lägre än året innan. Försäkringsföretagens intäkter av försäkringspremierna ökade klart.

1.7 Den offentliga ekonomins underskott var 3,4 procent av bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåning, visade ett underskott på 7 miljarder euro, medan underskottet året innan var 5,1 miljarder euro. Underskottet var 3,4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten, vilket för första gången sedan år 1996 överstiger tröskelvärdet på 3 procent i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.

I fjol visade statsförvaltningens finansiella ställning för sjätte året i rad ett betydande underskott. Underskottet (nettoupplåning) var 8 miljarder euro, medan det året innan var 7,4 miljarder euro.

Statens skatteinkomster steg med 1,1 procent. Skatteinkomsterna ökade bl.a. på grund av ändringen av förskottsinnehållningen av dividender och vissa ändringar i skattegrunderna. Skatteinkomsterna minskade åter på grund av sänkningen av samfundsskattesatsen från 24,5 procent till 20 procent.

Löpande transfereringar till kommuner och samkommuner (inkl. momsåterbäringar) steg med 0,1 procent. Transfereringar till socialskyddsfonder steg med 3,9 procent. Statens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 0,8 procent och investeringarna med 2,6 procent.

Lokalförvaltningen (kommunerna och samkommunerna) hade ett underskott på 1,9 miljarder euro, året innan var underskottet 1,5 miljarder euro. Kommunernas skatteinkomster ökade med 2,2 procent närmast på grund av höjningen av kommunalskatten och fastighetsskatten. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med 1,8 procent närmast på grund av köp av tjänster och investeringarna uppskattas ha ökat med 2,9 procent.

Arbetspensionsanstalternas överskott minskade något från året innan. Överskottet var nu 3,5 miljarder euro, medan det året innan var 3,7 miljarder euro. I överskottet ingår inte förändringar i investeringarnas värde. Pensionsavgiftsinkomsterna ökade med 2,6 procent, medan arbetspensionerna som arbetspensionsanstalterna betalar ökade med 4,7 procent. Övriga socialskyddsfonder visade ett underskott på 0,6 miljarder euro närmast på grund av ökade arbetslöshetsutgifter. Föregående år var deras ekonomi i balans.

Figur 7. Den offentliga sektorns överskott/underskott, procent i förhållande till bruttonationalprodukten

Figur 7. Den offentliga sektorns överskott/underskott, procent i förhållande till bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns s.k. EDP-skuld, dvs. konsoliderade bruttoskuld, steg till 121 miljarder euro. I förhållande till bruttonationalprodukten steg den till 59,3 procent, dvs. med 3,5 procentenheter. Statistikcentralen publicerar 31.3.2015 de uppgifter om underskott och skuld som levereras till EU-kommissionen. Då kan nu publicerade uppgifter om underskott och skuld komma att revideras.

Den offentliga ekonomins andel av bruttoförädlingsvärdet var 21 procent. De offentliga utgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten steg till 58,8 procent. Föregående år var förhållandet 57,8 procent. De totala offentliga utgifterna omfattar en stor del interna utgifter inom den offentliga sektorn, som ingår i kalkylen två gånger.

Skattekvoten, dvs. skatterna och avgifterna av skattenatur i förhållande till bruttonationalprodukten, var i fjol 44,1 procent. Skattekvoten ökade med 0,2 procentenheter från året innan.

1.8 Hushållens realinkomster minskar

Hushållens disponibla inkomst ökade år 2014 nominellt med 0,4 procent, men minskade reellt med 1,1 procent. Hushållens justerade disponibla inkomst ökade nominellt med 0,7 procent, men minskade reellt med 0,7 procent. I den justerade inkomsten ingår också välfärdstjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och olika organisationer producerar för hushållen.

Figur 8. Årsförändring av hushållens disponibla realinkomster (vänster stapel) och hushållens justerade realinkomst (höger stapel), procent

Figur 8. Årsförändring av hushållens disponibla realinkomster (vänster stapel) och hushållens justerade realinkomst (höger stapel), procent

Hushållens lönesumma ökade med 0,6 procent och sociala förmåner med 4,5 procent. Lönesumman ökade på grund av att inkomstnivån steg eftersom sysselsättningen minskade. De sociala förmånerna ökade bl.a. på grund av att antalet pensionärer och arbetslösa steg. Hushållens kapital- och företagarinkomster steg med 0,9 procent.

Hushållens direkta skatter ökade med 5,8 procent, dvs. klart mer än inkomsterna. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med 1,4 procent, men var mindre än den disponibla inkomsten. Sparkvoten, dvs. sparande i förhållande till den disponibla inkomsten, var positiv år 2014 dvs. 0,8 procent.

Hushållens fasta investeringar minskade nominellt med 5,2 procent eftersom nybyggandet minskade. Hushållens finansiella ställning visade ett underskott på 3,3 miljarder euro, medan underskottet året innan var 3,6 miljarder euro.

Hushållens skuldsättningsgrad var 122 procent i slutet av år 2014, dvs. den ökade med 3,5 procentenheter under året. Skuldsättningsgraden är förhållandet mellan lånen enligt finansräkenskaperna och den disponibla nettoinkomsten under året. Uppgiften i finansräkenskaperna om situationen vid årets slut är en preliminär uppskattning.

1.9 Bytesbalansen visade fortsättningsvis ett underskott

Underskottet i Finlands bytesbalans var i fjol 3,7 miljarder euro, medan underskottet året innan var 3,8 miljarder euro. Varuhandeln visade ett överskott på 0,7 miljarder euro, då också importen värderas till fob-pris (exportlandets gräns) och inte till cif-pris (importlandets gräns) som i tullens utrikeshandelsstatistik.

Däremot visade handelsbalansen för tjänster ett underskott på 1,6 miljarder euro. Uppgifterna om utrikeshandel med tjänster är ytterst preliminära. Något mer kapitalinkomster erhölls från utlandet än vad som betalades till utlandet. Till utlandet betalades betydligt mer i transfereringar än vad som betalades från utlandet.

1.10 Följande revideringar i juni och juli 2015

Uppgifterna om nationalräkenskaperna för första kvartalet år 2015 publiceras 4.6.2015. Räkenskaperna för år 2014 publiceras med ett mer detaljerat datainnehåll 9.7.2015.

De preliminära uppgifterna baserar sig på de uppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga före 23.2.2015. Mer detaljerade uppgifter om metoderna inom nationalräkenskaperna finns på Statistikcentralens webbsidor: http://tilastokeskus.fi/til/vtp/men_sv.html och http://tilastokeskus.fi/til/ntp/men_sv.html


Källa: Nationalräkenskaper 2014, 4:e kvartalet. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pasi Koikkalainen 029 551 3332, Samu Hakala 029 551 3756, kansantalous.suhdanteet@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds


Uppdaterad 2.3.2015

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, kvartalsvis [e-publikation].
ISSN=1797-9757. 4:e kvartalet 2014, 1. Bruttonationalprodukten minskade med 0,1 procent år 2014 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 18.11.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ntp/2014/04/ntp_2014_04_2015-03-02_kat_001_sv.html