Begrepp och definitioner

Benägenheten till omflyttning

Benägenheten till omflyttning eller omflyttningsfrekvensen avser antalet omflyttare per 1000 personer i medelfolkmängden inom utflyttningsområdet. På motsvarande sätt är flyttningsbenägenheten i en viss åldersgrupp antalet omflyttare i åldersgruppen i fråga per 1000 personer i medelfolkmängden i åldersgruppen.

Civilstånd

Uppgifterna om civilstånd tas ur det centrala befolkningsregistret. Märkas bör att samboende inte är ett civilstånd. Representanter för alla civilstånd kan vara samboende, också personer som fortfarande officiellt är gifta.

De nuvarande stadgandena om äktenskapsskillnad omfattar inte längre begreppet hemskillnad. Personer som med stöd av de gamla stadgandena om äktenskapsskillnad dömts till hemskillnad före 1.1.1988 och som fortfarande lever i hemskillnad betraktas i statistiken som gifta.

Par av samma kön har fr.o.m. 1.3.2002 även i Finland kunnat låta registrera sitt partnerskap. Antalet personer i registrerat partnerskap har på grund av datasekretess klassificerats i kommunvisa tabeller tillsammans med gifta personer. Personer som skilt sig från registrerat partnerskap eller som blivit änkor/ änklingar har klassificerats med frånskilda och änkor/ änklingar.

Klassificeringen av civilstånd är följande:

  • ogift
  • gift
  • frånskild
  • änka/änkling
  • i registrerat partnerskap
  • skild från registrerat partnerskap
  • änka/änkling efter registrerat partnerskap

Flyttning inom kommunen

Statistikcentralen får uppgifter om de ändringar i hemorten där den stadigvarande boningsorten förändras. Statistikcentralen klassificerar ändringarna i boningsorten som flyttningar inom kommunen och flyttningar mellan kommuner. Flyttning inom kommunen omfattar flyttningar från en lägenhet till en annan inom samma kommun. Flyttning från en fastighet till en annan inom samma kommun åtskiljs som en skild grupp. I statistiken för år 1986 och tidigare år omfattade flyttning inom kommunen bara flyttningar från en fastighet till en annan inom samma kommun.

Begreppet flyttning inom kommunen omfattade ända till år 1993 flyttning från ett privat bostadshushåll till et annat inom kommunen. Materialet för år 1994 innehåller också de flyttningar inom kommunen som sker från ett anstaltsbostadshushåll till ett privat bostadshushåll och vice versa. Till flyttningar inom kommunen förs sedan år 1994 flyttningar från situationen "icke fast bostad" till privat bostadshushåll eller vice versa. Begreppsändringarna har ökat antalet flyttningar inom kommunen med ungefär 6 procent.

Då materialet för år 1993 producerades ändrades statistikperioden från 2.1-1.1 till 1.1-31.12 på grund av motsvarande ändring i BDS (befolkningsdatasystemet). Under övergångsåret var statistikperioden ett år, på en dag när (inverkan 11 000 flyttningar inom kommunen och 4 500 flyttningar mellan kommuner).

Efter att lagen om hemkommun trädde i kraft har volymen av flyttningar inom kommunen och mellan kommuner ökat något år 1994 och därefter.

Folkökning

Folkökningen erhålls genom att sammanräkna födelseöverskottet och nettoinvandringen.

Fosterland

Det antecknas ett fosterland för varje person som införs i befolkningsregistret. Fosterlandet fastställs enligt moderns stadigvarande hemland vid barnets födelse. Därmed är t.ex. Sovjetunionen fosterland för estniska inflyttare som är födda före Estlands självständighet. Likaså är Finland fosterland för personer som är födda inom de områden som Finland överlåtit, trots att området inte längre hör till Finland. Fosterlandet fastställs enligt statsstrukturen vid tidpunkten för födelsen.

Inflyttning inom omflyttningen mellan kommuner

De personer som flyttat till kommunen från en annan kommun och som anmälts till befolkningsdatasystemet. Sedan 1.6.1994, då lagen om hemkommun (201/1994) trädde i kraft, har de studerandes flyttningar kunnat anses, om den studerande så önskar, som stadigvarande flyttningar.

Inrikes omflyttning

Den som byter hemort skall senast inom en vecka efter flyttningen avge en flyttningsanmälan för sig och för de familjemedlemmar som flyttar tillsammans med honom. Flyttningsanmälan skall ges till magistraten på den nya hemorten. Flyttningen uppges som tillfällig eller varaktig. Magistraten avgör om det gäller en tillfällig eller varaktig ändring i hemorten. Studerandes flyttningar till studieorten har också kunnat betraktas som varaktiga flyttningar fr.o.m. 1.6.1994, då lagen om hemkommun (201/1994) trädde i kraft. Uppgifterna om byte av bostad och hemort vidarebefordras till befolkningsdatasystemet i maskinläsbar form. Magistraten på den nya boningsorten underrättar magistraten på den gamla boningsorten om ändringen (Befolkningsdatalagen 507/1993 samt ändring 202/1994; lagen om hemkommun 201/1994: förordningen om hemkommun 351/1994).

Invandring

En person som flyttat till Finland och tänker uppehålla sig här kontinuerligt över ett år eller har uppehållit här över tre månader, bör anmäla sin flyttning till magistraten på boningsorten (Befolkningsdatalagen 507/1993). Om andra än finländska medborgares vistelse stadgas i utlänningslagen (301/2004). Om en utländsk person avser att bli stadigvarande bosatt i Finland skall han/hon har uppfyllt ett år de förutsättningar som krävs för vistelsen (EU-medborgare) eller ha ett gällande uppehållstillstånd för längre än ett års vistelse (se lag 399/2007). Då bestäms hans hemkommun i allmänhet på samma grunder som i fråga om finländare (lagen om hemkommun 201/1994). Magistraten vidarebefordrar informationen till befolkningsdatasystemet.

Invandrare till stadigvarande befolkningen räknas inte finska medborgare som är diplomater, personer som arbetar inom utvecklingssamarbete m.m. (lagen om hemkommun 201/1994). Enligt ett avtal mellan de nordiska länderna betraktas tillfällig vistelse på mindre än sex månader inte som flyttning. (Gällande ratifiering av det nordiska avtalet om befolkningsregister se 851/1990, Fördr. serie 49 och förordningen om hemkommun 351/1994.)

När en person flyttar från ett nordiskt land till ett annat bör han från utflyttningslandets lokala befolkningsregister få ett internordiskt flyttningsbetyg, som han bör vidarebefordra till inflyttningslandets lokala befolkningsregister (Förordningen om hemkommun 351/1994, 851/1990, Fördr. serie 49). Det lokala befolkningsregistret i inflyttningslandet återsänder flyttningsbeviset till utflyttningsregistret. Såsom flyttningsdag antecknas den dag då personen har upptagits i inflyttningslandets lokala befolkningsregister.

Kön

Uppgift om kön har tagits ur befolkningsdatasystemet.

Medelfolkmängden

Medelfolkmängden för ett visst år är medeltalet av folkmängden under två på varandra följande år. Då ett relationstal beräknas för något fenomen under statistikåret relateras antalet fall av det aktuella fenomenet i allmänhet till medelfolkmängden för den befolkning eller befolkningsdel som utsetts för fenomenet. Dessa tal, som beskriver befolkningsmässiga fenomen anges i allmänhet i promille, vilket innebär att resultatet av den ovannämnda divisionen multipliceras med tusen.

Nettomigration

Nettomigrationen är skillnaden mellan invandring och utvandring. En person som flyttat till Finland och tänker uppehålla sig här kontinuerligt över ett år, bör anmäla sin flyttning till magistraten på boningsorten (befolkningsdatalagen 507/1993).

Om personen tänker stanna i Finland permanent och har ett gällande tillstånd för minst ett års vistelse, bestäms hans/hennes hemkommun i allmänhet på samma grunder som i fråga om finländare (lagen om hemkommun 201/1994). Magistraten vidarebefordrar informationen till befolkningsdatasystemet.

Personer som flyttar ut ur landet bör göra flyttningsanmälan på samma sätt som personer som flyttar i Finland (förordningen om hemkommun 1994). Som utvandrare betraktas personer som uppger att de har för avsikt att stanna utomlands över ett år. Ett undantag är finska medborgare som är diplomater, personer som arbetar inom utvecklingssamarbete m.m. (lagen om hemkommun 201/1994). Enligt ett avtal mellan de nordiska länderna betraktas vanligen tillfällig vistelse på mindre än sex månader inte som flyttning.

Nettoomflyttning mellan kommuner

Nettoomflyttningen mellan kommuner är skillnaden mellan inflyttning mellan kommuner och utflyttning mellan kommuner.

Registerkorrigering (korrigeringsökning)

Registerkorrigering innebär att uppgifter om personens hemvist ändras i befolkningsdatasystemet på så sätt att ändringen av uppgifterna inte omfattar personens verkliga flyttning. I allmänhet har flyttningen skett för mycket länge sedan, varför det inte är rationell att ändra uppgifterna med en flyttningsanmälan eller man vet att personen någon gång flyttat, men uppgifter om inflyttningshemvist inte erhållits och personen har räknats tillhöra den frånvarande befolkningen.

Då man på detta sätt inverkar på befolkningen inom området med en ökning, är det frågan om en ökningskorrigering. Då man inom området påverkar med en minskning, är det frågan om en avskrivningskorrigering. Skillnaden mellan ökningskorrigering och avskrivningskorrigering kallas registerkorrigering eller netto av registerkorrigering.

Totalnettoflyttning

Totalnettoflyttning är summan av nettoflyttningen mellan kommuner och nettoimmigrationen.

Utbildningsnivå

Uppgifter om utbildning grundar sig på Statistikcentralens examensregister. I statistiken över befolkningsförändringar används sex utbildningsnivåer: grundnivå, mellannivå, lägsta högre nivå, lägre högskolenivå, högre högskolenivå och forskarutbildningsnivå.

Utbildningsnivån mäts enligt utbildningstid. Personer som avlagt examen på grundnivå har högst 9 års utbildning. Då är det frågan om t.ex. folk-, mellan- och grundskolexamina. Personer som avlagt examen på mellannivå har 11-12 års utbildning. Utbildning av det här slaget är t.ex. studentexamen, yrkesinriktade examina på 1-3 år och yrkesinriktade grundexamina. Utbildning på lägsta högre nivå tar 2-3 år efter mellannivån. Dessa är t.ex. tekniker-, merkonom- och sjukskötarexamina, som inte är yrkeshögskoleexamina. Slutförd utbildning på lägre högskolenivå kräver 3-4 år studier på heltid efter mellannivån. Till utbildning på lägre högskolenivå räknas t. ex. yrkeshögskoleexamina och lägre högskoleexamina. Examen på högre högskolenivå kräver i regel 5-6 års studier på heltid efter mellannivån. Till utbildning på högre högskolenivå räknas t.ex. magisterexamina och specialiseringsexamina för läkare. Examen på forskarutbildningsnivå kräver självständigt och publiceringsdugligt forskningsarbete eller avhandling. Examina är vetenskapliga licentiat- eller doktorsexamina.

Utflyttning inom omflyttningen mellan kommuner

Personer som flyttat från en kommun till en annan och som anmälts till befolkningsdatasystemet. I statistiken kan en person ha flera flyttningar under ett år. Sedan 1.6.1994, då lagen om hemkommun (201/1994) trädde i kraft, har de studerandes flyttningar kunnat anses, om den studerande så önskar, som stadigvarande flyttningar.

Ålder

Uppgifterna om ålder avser åldern på händelsedagen. Medelåldern är summan av åldern vid händelsetidpunkten för alla personer som upplevt händelsen i fråga dividerad med antalet personer. Eftersom åldern avser det antal år en person fyllt via händelsedagen är åldern inte exakt. Av denna anledning utgår beräkningarna av medelålder från antagandet att alla personer i medeltal är x+0,5 år vid händelsetidpunkten.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Flyttningsrörelsen [e-publikation].
ISSN=1797-6774. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 25.10.2014].
Åtkomstsätt: http://tilastokeskus.fi/til/muutl/kas_sv.html.

Olet sivulla:

Förstasidan > Statistik > Befolkning > Flyttningsrörelsen > Begrepp och definitioner

Statistik

Befolkning

Flyttningsrörelsen

Länk till rss-flöde

Suomeksi In English Utskriftsvänlig sida
Index| Sidokarta| Synpunkter| Kontaktinformation
Etusivu| Home
Förstasidan Statistik Statistikinfo Datainsamling Produkter och tjänster Aktuellt Statistikcentralen
Statistikcentralen
Statistikcentralen PalloVäxel 029 551 1000 PalloKontaktinformation PalloUpphovsrätt och användarvillkor PalloSynpunkter